Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 1. Det imperialistiska krigets utbrott och orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pital. Stenkolsindustrin — i Donbass — erbjöd en likadan bild.
Omkring hälften av oljeutvinningen befann sig i det
engelskfranska kapitalets händer. En betydande del av den ryska
industrins vinster gick till utländska, företrädesvis engelsk-franska
banker. Alla dessa omständigheter pius de miljardlån, som tsaren
upptagit i Frankrike och England, fjättrade tsarismen vid den
engelsk-franska imperialismen, förvandlade Ryssland till en
vasall åt dessa länder, till deras halvkoloni.
Då den ryska bourgeoisin började kriget, räknade den med att
kunna hjälpa upp sin sak: erövra nya marknader, berika sig på
krigsbeställningar och leveranser och samtidigt utnyttja
krigssituationen för att undertrycka den revolutionära rörelsen.
Tsarryssland inträdde oförberett i kriget. Rysslands industri var
mycket efterbliven i jämförelse med de andra kapitalistiska
ländernas. Här fanns övervägande gamla fabriker och verkstäder
med utsliten maskinell utrustning. Med den förhandenvarande
halvfeodala jordegendomen och den utarmade, ruinerade
bondemassan kunde lantbruket ej tjäna som en fast ekonomisk
grundval för en långvarig krigföring.
Tsaren stödde sig i huvudsak på de feodala godsägarna. De
ärke-reaktionära storgodsägarna i block med storkapitalisterna
huserade efter behag i landet och i Riksduman. De understödde helt
den tsaristiska regeringens såväl inrikes- som utrikespolitik. Den
ryska imperialistiska bourgeoisin förlitade sig på det tsaristiska
självhärskardömet som den pansrade näve, vilken skulle kunna
säkra densamma erövring av nya marknader och nya områden
å ena sidan samt å andra sidan undertrycka arbetarnas och
böndernas revolutionära rörelse.
Den liberala bourgeoisins parti, kadetterna, gav sig sken av
att bilda en opposition, men det understödde utan förbehåll
tsarregeringens utrikespolitik.
Socialistrevolutionärernas och mensjevikernas småborgerliga
partier, som maskerade sig med socialismens fana, hjälpte ända
från själva krigsutbrottet bourgeoisin att bedraga folket, att
dölja krigets imperialistiska rövarkaraktär. De predikade nödvändig-
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
