Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 3. Det bolsjevikiska partiets teori och taktik i krigets, fredens och revolutionens frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandia det imperialistiska kriget till inbördeskrig". Denna paroll
innebar att det arbetande folket, bland dem de beväpnade
arbetarna och bönderna i soldatrock, måste vända vapnen mot sin
bourgeoisi och störta dess makt, om de ville undgå kriget och
uppnå en rättvis fred.
Mot den mensjevikiska och socialistrevolutionära politiken att
försvara det borgerliga fosterlandet ställde bolsjevikerna upp
politiken "den egna regeringens nederlag i det imperialistiska
kriget". Detta innebar, att man måste rösta mot krigskrediterna,
bilda illegala revolutionära organisationer inom armén, främja
soldaternas förbrödring vid fronten samt organisera revolutionära
aktioner av arbetarna och bönderna mot kriget och leda dem till
uppror mot den egna imperialistiska regeringen.
Bolsjevikerna ansåg, att det minst onda för folket i det
imperialistiska kriget vore militärt nederlag för tsarregeringen, ty
det skulle underlätta folkets seger över tsarismen och
arbetarklassens framgångsrika kamp för frigörelse från kapitalistiskt
slaveri och imperialistiska krig. Härvid ansåg Lenin, att inte
endast de ryska revolutionärerna utan också arbetarklassens
revolutionära partier i alla krigförande länder måste genomföra
politiken: nederlag för den egna imperialistiska regeringen.
Bolsjevikerna var inte mot varje slags krig. De var endast mot
erövringskrig, mot det imperialistiska kriget. Bolsjevikerna
menade att det förekommer två slags krig:
a) rättvist krig, icke i erövringssyfte, ett befrielsekrig, som har
till syfte att antingen försvara folket mot angrepp utifrån och mot
försök att förslava det eller att befria folket från kapitalismens
slaveri eller slutligen att befria kolonier och avhängiga länder
från imperialisternas förtryck, samt
b) orättvist krig, ett erövringskrig, som har till syfte att erövra
och förslava främmande länder, främmande folk.
Krig av det förra slaget understödde bolsjevikerna. Mot krig
av det andra slaget ansåg bolsjevikerna att man måste föra en
energisk kamp, inbegripet revolution och den egna imperialistiska
regeringens störtande.
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
