Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 4. De tsaristiska truppernas nederlag vid fronten. Det ekonomiska förfallet. Tsarismens kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. DE TSARISTISKA TRUPPERNAS NEDERLAG VID
FRONTEN. DET EKONOMISKA FÖRFALLET.
TSARISMENS KRIS.
Kriget hade redan pågått i tre år. Kriget hade ryckt bort
miljoner människoliv, stupade, sårade och sådana som dött i de
epidemier kriget förorsakade. Bourgeoisin och godsägarna hade
inhöstat rikedomar under kriget. Men arbetarna och bönderna måste
utstå allt större nöd och umbäranden. Kriget ödelade Rysslands
folkhushållning. Omkring 14 miljoner friska arbetare hade
inkallats till armén och ryckts bort från hushållningen. Fabriker och
verkstäder lade ned driften. Den besådda åkerarealen minskade,
emedan det rådde brist på arbetskraft. Befolkningen och
soldaterna vid fronten svalt, gick barfota och i trasor. Kriget slukade alla
landets resurser.
Tsararmén led det ena nederlaget efter det andra. Det tyska
artilleriet öste hela skurar av granater över tsartrupperna. I
tsararmén fattades kanoner, fattades granater, fattades till och med
gevär. Ibland fanns endast ett gevär på tre soldater. Redan under
kriget avslöjades den tsaristiska krigsministern Suchomlinov som
förrädare, det visade sig att han stod i förbindelse med tyska
spioner. Suchomlinov utförde det tyska spionageväsendets uppdrag:
att omintetgöra frontens försörjning med granater, att ej
leverera kanoner till fronten, ej ge den gevär. En del tsaristiska
ministrar och generaler främjade själva i all tysthet den tyska arméns
framgångar: tillsammans med kejsarinnan, som var förbunden
med tyskarna, utlämnade de militärhemligheter åt tyskarna. Intet
under, att tsararmén led nederlag och tvingades retirera. Till 1916
hade tyskarna redan hunnit erövra Polen och en del av Baltikum.
Allt detta utlöste hat och förbittring mot den tsaristiska
regeringen bland arbetarna, bönderna, soldaterna och de
intellektuella, ökade och skärpte den revolutionära rörelsen bland
folkmassorna mot kriget, mot tsarismen, såväl bakom fronten som
vid fronten, såväl i centrum som i de avlägsnaste områden.
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
