Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bolsjevikernas parti under det imperialistiska krigets period. Den andra revolutionen i Ryssland. (1914—mars 1917) - 5. Februarirevolutionen. Tsarismens fall. Bildandet av arbetar- och soldatdeputerades sovjeter. Provisoriska regeringen bildas. Dubbelväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan under de första dagarna av revolutionen uppstod
Sov-jeterna. Den segerrika revolutionen stödde sig på arbetar- och
soldatdeputerades Sovjeter. De upproriska arbetarna och
soldaterna bildade arbetar- och soldatdeputerades Sovjeter.
Revolutionen 1905 hade visat, att Sovjeterna var organ för det väpnade
upproret och på samma gång embryot till den nya revolutionära
makten. Sovjeternas idé levde i arbetarmassornas medvetande, och
de förverkligade den redan dagen efter tsarismens störtande,
bara med den skillnaden att 1905 bildades endast arbefardeputerades
Sovjeter, medan i februari 1917 på bolsjevikernas initiativ uppstod
arbetar- och soldatdeputerades Sovjeter.
Samtidigt som bolsjevikerna ledde massornas direkta kamp på
gatorna, besatte kompromisspartierna, mensjevikerna och
socialistrevolutionärerna, deputeradeplatserna i Sovjeterna och
skaffade sig majoriteten inom dem. Härtill medverkade delvis den
omständigheten, att de flesta av bolsjevikpartiets ledare befann sig
i fängelse och i förvisning (Lenin var i emigration, Stalin och
Sverdlov i sibirisk förvisning), medan mensjevikerna och
socialistrevolutionärerna fritt promenerade omkring på Petrograds
gator. Så kom det sig, att i spetsen för Petrograds Sovjet och dess
Exekutivkommitté stod representanter för kompromisspartierna:
mensjeviker och socialistrevolutionärer. Likadant var det i
Moskva och i en rad andra städer. Endast i Ivanovo-Vosnesensk,
Kras-nojarsk och några andra städer tillhörde majoriteten i Sovjeterna
redan från första början bolsjevikerna.
Då det väpnade folket — arbetarna och soldaterna — sände
sina representanter till Sovjeten, betraktade de den som organ för
folkmakten. De ansåg och trodde, att arbetar- och
soldatdeputerades Sovjet skulle komma att förverkliga alla det revolutionära
folkets krav och framför allt att fred skulle slutas.
Men arbetarnas och soldaternas överdrivna lättrogenhet spelade
dem ett elakt spratt. Socialistrevolutionärerna och mensjevikerna
hade inte ens en tanke på att sluta kriget, att uppnå fred. Deras
avsikt var att utnyttja revolutionen till att fortsätta kriget. Vad
revolutionen och folkets revolutionära krav beträffar, så ansåg
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
