Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Bolsjevikpartiet under perioden för den socialistiska Oktoberrevolutionens förberedelse och genomförande. (April 1917—1918) - 6. Oktoberupproret i Petrograd och provisoriska regeringens häktande. Andra sovjetkongressen och sovjetregeringens bildande. Andra sovjetkongressens dekret om freden och jorden. Den socialistiska revolutionens seger. Orsakerna till den socialistiska revolutionens seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den socialistiska revolutionen i Ryssland, bör följande
huvudorsaker framhävas.
1. Oktoberrevolutionen hade att göra med en så relativt svag,
dåligt organiserad, politiskt föga erfaren fiende som den ryska
bourgeoisin. Den ryska bourgeoisin, som ännu ej var ekonomiskt
befäst samt helt beroende av regeringens beställningar, besatt
varken politisk självständighet eller tillräcklig initiativkraft, som
behövdes för att finna en utväg ur läget. Den hade varken
erfarenhet av politiska kombinationer eller politisk bluff i stor skala,
som exempelvis den franska bourgeoisin besitter, eller den
skolning i nedriga kompromisser av stor omfattning, som exempelvis
den engelska bourgeoisin har. I går hade den ännu sökt
samförstånd med den av februarirevolutionen störtade tsaren, och då den
därefter själv kom till makten, förmådde den inte tänka ut något
bättre än att i allt väsentligt fortsätta den hatade tsarens politik.
Liksom tsaren gick även den in för "krig till ett segerrikt slut",
trots att kriget blivit alltför tungt för landet och till det yttersta
utmattat folket och hären. Liksom tsaren gick även den in för att
i huvudsak bibehålla godsherrarnas äganderätt till jorden, trots
att bönderna höll på att förgås av jordbrist och godsägarförtryck.
Vad politiken gentemot arbetarklassen beträffar, så gick den
ryska bourgeoisin i sitt hat till arbetarklassen ännu längre än
tsaren, ty den bemödade sig inte endast att upprätthålla och
befästa brukspatronernas och fabriksägarnas ok, utan också att
göra det outhärdligt genom att tillgripa masslockouter.
Det är inte att undra på, att folket ej såg någon väsentlig
skillnad mellan tsarens politik och bourgeoisins politik och att det
flyttade hatet mot tsaren över på bourgeoisins Provisoriska
regering.
Så länge socialistrevolutionärernas och mensjevikernas
kompromisspartier hade ett visst inflytande bland folket, kunde
bourgeoisin söka betäckning bakom dem och bibehålla makten. Men sedan
mensjevikerna och socialistrevolutionärerna avslöjat sig som den
imperialistiska bourgeoisins agenter och härmed avhänt sig in-
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
