Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Bolsjevikpartiet under perioden för den socialistiska Oktoberrevolutionens förberedelse och genomförande. (April 1917—1918) - 7. Bolsjevikpartiets kamp för sovjetmaktens befästande. Brestfreden. Partiets sjunde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 23 februari beslöt CK att antaga det tyska överbefälets
villkor och underteckna fredsfördraget. Trotskijs och Bucharins
förräderi stod Sovjetrepubliken dyrt. Lettland och Estland, för
att nu inte tala om Polen, avträddes till Tyskland, Ukraina
avskildes från Sovjetrepubliken och förvandlades till en tysk
vasallstat. Sovjetrepubliken förband sig att betala kontribution till
tyskarna.
"Vänsterkommunisterna", som fortsatte kampen mot Lenin,
sjönk emellertid allt djupare ned i förräderiets träsk.
Moskvadistriktets partibyrå, som för en tid råkat i händerna
på "vänsterkommunisterna" (Bucharin, Osinskij, Jakovleva,
Stu-kov, Mantsev), antog en splittringsresolution om misstroende mot
CK och förklarade, att den ansåg att "partiets sprängning i den
närmaste framtiden knappast kunde avvändas". I denna
resolution gick "vänsterkommunisterna" så långt, att de antog ett
sov-jetfientligt beslut: "I den internationella revolutionens intresse
— skrev "vänsterkommunisterna" i denna resolution — anser vi
det vara ändamålsenligt att gå med på ett eventuellt uppgivande
av sovjetmakten, som nu blivit rent formell".
Lenin kallade detta beslut "besynnerligt och ohyggligt".
Vid denna tid hade partiet ännu ej klart för sig den verkliga
orsaken till detta Trotskijs och "vänsterkommunisternas"
partifientliga uppträdande. Men som processen mot det sovjetfientliga
"högerns och trotskisternas block" för inte länge sedan (i början
av 1938) fastställde, befann sig Bucharin och den grupp
"vänsterkommunister" som han ledde, tillsammans med Trotskij och
"vänster"-socialistrevolutionärerna, bevisligen vid denna tid i en
hemlig sammansvärjning mot sovjetregeringen. Bucharin,
Trotskij och deras medbrottslingar i sammansvärjningen ställde sig,
som det framgår, målet att riva upp fredsfördraget i Brest, häkta
V. I. Lenin, J. V. Stalin, J. M. Sverdlov, mörda dem och formera
en ny regering av bucharinmän, trotskister och
"vänster"-socia-listrevolutionärer.
Samtidigt som "vänsterkommunisternas" grupp organiserade en
hemlig kontrarevolutionär sammansvärjning, gick de med Trot-
274
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
