Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 2. Tysklands militära nederlag. Revolutionen i Tyskland. III Internationalens grundande. Partiets åttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och föra en öppen, både militär och politisk kamp för att befria
Estland, Lettland, Bjeloryssland, Litauen, Ukraina och
Transkau-kasien från den tyska imperialismens förtryck. För det andra —
och det var huvudsaken — måste det faktum att det i Europas
centrum, i Tyskland existerade en republikansk regim samt
arbe-tar- och soldatdeputerades Råd, revolutionera Europas länder,
vilket också blev fallet, och detta kunde ej undgå att stärka
sovjetmaktens ställning i Ryssland. Det är sant, att revolutionen i
Tyskland var borgerlig och inte socialistisk, att Råden var ett lydigt
verktyg för det borgerliga parlamentet, ty i Råden härskade
socialdemokrater, kompromissmakare i stil med de ryska
mensjevikerna, vilket i själva verket också förklarar den tyska
revolutionens svaghet. Hur svag revolutionen där var, framgår t. ex. av att
den tillät de tyska vitgardisterna att ostraffat mörda sådana
bemärkta revolutionärer som R. Luxemburg och K. Liebknecht. Men
det var i alla fall en revolution, Wilhelm störtades, arbetarna bröt
sig ur bojorna, och bara detta kunde ej undgå att öppna dörren
för revolutionen i Västeuropa, kunde ej annat än framkalla ett
uppsving för revolutionen i de europeiska länderna.
I Europa började ett revolutionärt uppsving. I Österrike
flammade den revolutionära rörelsen upp. I Ungern uppstod en
sovjetrepublik. På basis av det revolutionära uppsvinget trädde de
kommunistiska partierna i Europa fram i dagen.
Det hade skapats en reell grund för de kommunistiska
partiernas sammanslutning i in, Kommunistiska Internationalen.
I mars 1919 grundades i Moskva på Lenins och bolsjevikernas
initiativ Kommunistiska Internationalen på den första kongressen
av kommunistiska partier i olika länder. Ehuru blockaden och
imperialisternas förföljelser hindrade många delegater att komma
till Moskva, deltog dock delegater från Europas och Amerikas
viktigaste länder i första kongressen. Lenin ledde kongressen.
I sitt referat om den borgerliga demokratin och proletariatets
diktatur påvisade Lenin sovjetmaktens betydelse som den
verkliga demokratin för de arbetande. Kongressen antog ett Manifest
till det internationella proletariatet, i vilket den manade till ener-
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
