Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 2. Tysklands militära nederlag. Revolutionen i Tyskland. III Internationalens grundande. Partiets åttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varuhushållningen, som fanns i det gamla, redan av andra
partikongressen antagna partiprogrammet. Lenin ansåg det nödvändigt
att i programmet ta hänsyn till vår hushållnings komplicerade
karaktär samt påvisa tillvaron av olika ekonomiska formationer i
landet, bland dem även det varuproducerande småbruket, vars
bärare medelbonden var. Vid behandlingen av programmet
uppträdde Lenin därför bestämt mot Bucharins antibolsjevikiska
åsikter, då denne föreslog att ur programmet utesluta punkterna
om kapitalismen, om varuproduktionen i liten skala, om
medelbondehushållningen. Bucharins åsikter innebar ett
mensjevikiskt-trotskistiskt förnekande av medelbondens roll i sovjetuppbygget.
Samtidigt suddade Bucharin ut det faktum att kulakelement
uppstod och växte fram ur det varuproducerande bondesmåbruket.
Lenin gick också emot Bucharins och Pjatakovs
antibolsjevikiska åsikter i den nationella frågan. De uttalade sig mot att
punkten om nationernas självbestämmanderätt skulle tas in i
programmet och mot nationernas likaberättigande under den
förevändningen att denna paroll skulle hindra den proletära
revolutionens seger, hindra sammanslutningen av de olika nationaliteternas
proletärer. Lenin tillbakavisade dessa Bucharins och Pjatakovs
ytterst skadliga, chauvinistiska stormaktsåsikter.
En betydande plats i åttonde partikongressens arbete upptog
frågan om förhållandet till medelbonden. Resultatet av det
bekanta dekretet om jorden var, att medelbonden alltmera
dominerade på landsbygden. Medelbonden utgjorde nu majoriteten av
bondebefolkningen. Stämningen bland medelbönderna, vilka vacklade
mellan bourgeoisin och proletariatet, samt deras uppträdande hade
en kolossal betydelse för inbördeskrigets och det socialistiska
uppbyggets öde. Utgången av inbördeskriget var i många
avseenden beroende av åt vilket håll medelbonden komme att vackla,
vilken klass som skulle förmå dra till sig medelbönderna —
proletariatet eller bourgeoisin. Tjeckoslovakerna, vitgardisterna,
kula-kerna, socialistrevolutionärerna och mensjevikerna hade lyckats
störta sovjetmakten i Volgaområdet sommaren 1918, emedan en
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
