Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bolsjevikpartiet under den utländska militärinterventionens och inbördeskrigets period. (1918—1920) - 2. Tysklands militära nederlag. Revolutionen i Tyskland. III Internationalens grundande. Partiets åttonde kongress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bund med medelbonden, under det att proletariatets ledande roll i
detta förbund upprätthölls.
Den nya politiken i förhållande till medelbönderna, som Lenin
proklamerade på åttonde kongressen, krävde av proletariatet, att
det skulle stödja sig på fattigbonden, upprätthålla ett fast förbund
med medelbonden och bekämpa kulaken. Intill åttonde kongressen
hade partiet i allmänhet fullföljt politiken att neutralisera
medelbonden. Det innebar att man bemödade sig att förmå
medelbonden att ej ställa sig på kulakens sida, på bourgeoisins sida
överhuvud. Men nu var detta redan otillräckligt. Åttonde
kongressen övergick från politiken att neutralisera medelbonden till ett
fast förbund med honom för kamp mot vitgardisterna och den
utländska interventionen, och likaså för ett framgångsrikt
socialistiskt uppbygge.
Den linje som kongressen slog fast för förhållandet till
böndernas huvudmassa, till medelbonden, spelade en avgörande roll för
den framgångsrika utgången av inbördeskriget mot den utländska
interventionen och dess vitgardistiska lakejer. Hösten 1919, då
det gällde att välja mellan sovjetmakten och Denikin,
understödde bönderna Sovjeterna, och den proletära diktaturen besegrade
sin farligaste fiende.
Som särskild punkt på kongressen stod frågan om Röda arméns
uppbyggande. På kongressen uppträdde en så kallad
"militäropposition". Denna förenade ett icke ringa antal f. d.
"vänsterkommunister". Men jämte representanterna för den krossade
"vänsterkommunismen" omslöt "militäroppositionen" också
funktionärer, som aldrig deltagit i någon som helst opposition, men var
missnöjda med Trotskijs ledning i armén. De flesta militära
delegaterna var skarpt inställda mot Trotskij, mot hans knäfall för
de militära specialisterna från den gamla tsararmén, av vilka en
del direkt förrådde oss under inbördeskriget, de var mot Trotskijs
högdragna och fientliga förhållande till de gamla bolsjevikiska
kadrerna i armén. Det anfördes på kongressen exempel "ur
praktiken", då Trotskij försökt att låta skjuta en hel rad kommunister,
som innehade ansvariga militära poster vid fronten och som var
295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
