Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bolsjevikernas parti i kamp för landets socialistiska industrialisering. (1926—1929) - 1. Den socialistiska industrialiseringsperiodens svårigheter och deras bekämpande. Det partifientliga trotskij-sinovjevska blockets bildande. Blockets sovjetfientliga aktioner. Blockets nederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pitalistiska länderna vägrade att bevilja sådana. Det gällde att
bygga med egna medel, utan hjälp utifrån. Och vårt land var vid
denna tid ännu inte ett rikt land.
Detta var nu en av de huvudsakligaste svårigheterna.
De kapitalistiska länderna har vanligen skapat sin tunga
industri tack vare tillflöde av medel utifrån: på bekostnad av
koloniernas utplundrande, på bekostnad av de besegrade folkens
kontri-butioner, på bekostnad av utrikeslån. För att få medel till
industrialiseringen kunde Sovjetlandet principiellt ej ta sin tillflykt till
sådana smutsiga källor som utplundring av kolonier eller
besegrade folk. Vad utrikeslånen beträffar, så var denna källa stängd
för Sovjetunionen eftersom de kapitalistiska länderna vägrade
att ge lån. Man måste finna medel inom landet.
Och man fann sådana medel inom Sovjetunionen.
I Sovjetunionen fann man sådana ackumulationskällor, soir
ingen enda kapitalistisk stat känner. Sovjetstaten hade till sir.
disposition erhållit alla fabriker och verkstäder, all jord, som den
socialistiska Oktoberrevolutionen fråntagit kapitalisterna och
godsägarna, trafikväsendet, bankerna, utrikes- och
inrikeshandeln. Vinsterna från de statliga fabrikerna och verkstäderna, från
trafikväsendet, handeln och bankerna gick nu inte till underhåll
av kapitalisternas parasitklass, utan till industrins fortsatta
utvidgande.
Sovjetmakten hade annullerat tsarskulderna, för vilka folket
årligen betalat hundratals miljoner guldrubel bara i räntor. Då
sovjetmakten upphävde godsägarnas äganderätt till jorden,
befriade den bönderna från plikten att årligen betala godsägarna
omkring 500 miljoner guldrubel i arrendeavgift för jorden. Frigjorda
från hela denna börda, kunde bönderna hjälpa staten att bygga en
ny mäktig industri. Det var ett livsintresse för bönderna att
erhålla traktorer och lantbruksmaskiner.
Alla dessa inkomstkällor stod till Sovjetstatens disposition. De
kunde ge hundratals miljoner och miljarder rubel för den tunga
industrins skapande. Man måste bara gå ekonomiskt till verket
och införa den strängaste sparsamhet ifråga om penningutgifter-
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
