Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bolsjevikernas parti i kamp för landets socialistiska industrialisering. (1926—1929) - 3. Offensiven mot kulakerna. Den bucharin-rykovska partifientliga gruppen. Första femårsplanens fastställande. Den socialistiska tävlan. Början till den massomfattande kollektivrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulakerna, då de själva skulle komma att "växa in" i
socialismen, att bourgeoisins berikande inte skulle innebära någon fara
för socialismen — all denna agitation vann livlig anklang bland
de kapitalistiska elementen i landet och framför allt bland
kulakerna. Kulakerna visste nu tack vare ekot i pressen, att de ej
stod ensamma, att de hade försvarare och förespråkare i Trotskij,
Sinovjev, Kamenjev, Bucharin, Rykov och andra. Det är klart
att denna omständighet ej kunde undgå att stärka kulakernas
motståndsanda mot sovjetregeringens politik. Och mycket riktigt,
kulakerna började göra ett allt starkare motstånd. Kulakerna
började massvis vägra att till Sovjetstaten sälja de
spannmålsöverskott, som i ej ringa grad lagrades hos dem. De började
utöva terror mot kollektivbrukarna, mot parti- och
sovjetfunktionärerna på landsbygden, började anlägga mordbrand mot
kollektivjordbruk och mot de statliga leveransställena för spannmål.
Partiet insåg, att så länge kulakernas motstånd ej var brutet,
så länge kulakerna ej var slagna i öppen strid inför böndernas
ögon, skulle arbetarklassen och Röda armén komma att lida brist
på spannmål och böndernas kollektivrörelse ej kunna antaga en
masskaraktär.
I enlighet med femtonde partikongressens direktiv övergick
partiet till en beslutsam offensiv mot kulakerna. I sin offensiv
förverkligade partiet parollen att med fast stöd av fattigbonden och
stärkt förbund med medelbonden gå till beslutsam kamp mot
kulakerna. Till svar på kulakernas vägran att till fastställda
priser sälja spannmålsöverskotten till staten vidtog partiet och
regeringen en rad utomordentliga åtgärder mot kulakerna,
tillämpade strafflagens 107 :e paragraf om att enligt domstolsutslag
konfiskera spannmålsöverskotten av kulakerna och spekulanterna
i händelse de vägrade att till fastställda priser sälja dessa
överskott till staten, samt beviljade fattigbönderna en rad privilegier,
tack vare vilka fattigbönderna erhöll 25 procent av den
konfiskerade kulakspannmålen till sin disposition.
De utomordentliga åtgärderna utövade sin verkan:
fattigbönderna och medelbönderna anslöt sig till den beslutsamma kampen
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
