Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Bolsjevikernas parti i kamp för landets socialistiska industrialisering. (1926—1929) - 3. Offensiven mot kulakerna. Den bucharin-rykovska partifientliga gruppen. Första femårsplanens fastställande. Den socialistiska tävlan. Början till den massomfattande kollektivrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nens andra kolbas — Kusbass — utvidgades. Ett kolossalt
traktorverk växte på 11 månader upp på stäppen vid Stalingrad. Vid
uppförandet av Dnjeproges och Stalingrads traktorverk slog
arbetarna världsrekorden i arbetsproduktivitet.
Historien har ännu ej känt en sådan gigantisk slagkraft i det
industriella nybygget, ett sådant nybyggandets patos, en sådan
arbetsheroism av arbetarklassens miljonmassor.
Det var ett arbetarklassens verkliga arbetsuppsving, vilket
utvecklades på grundvalen av socialistisk tävlan.
Bönderna stod denna gång arbetarna ej efter. På landsbygden
inträdde också ett arbetsuppsving av bondemassorna, vilka
byggde upp kollektivjordbruk. Bondemassorna började beslutsamt
övergå till kollektivjordbruken. Härvid spelade sovjetjordbruken
samt maskin- och traktorstationerna, vilka var utrustade med
traktorer och andra maskiner, en stor roll. Bönderna kom
massvis till sovjetjordbruken, till maskin- och traktorstationerna,
iakttog traktorernas och lantbruksmaskinernas arbete, gav uttryck
åt sin beundran och fattade omedelbart beslut att "gå in i
kollektivjordbruken". Splittrade i små och ytterst små individuella
jordbruk, berövade alla slags drägliga redskap och dragkrafter,
berövade möjligheten att lägga de väldiga områdena obrukad jord
under plogen, berövade utsikterna till förbättring av jordbruket,
nedtryckta av nöd och enslighet, överlämnade åt sig själva —
fann bönderna slutligen en utväg, vägen till ett bättre liv i
småbrukens sammanslutning till kollektiver, till kollektivjordbruk —
i traktorerna, som var i stånd att plöja upp även den hårdaste
jord, vilken obrukad jord som helst — i statens hjälp med
maskiner, pengar, folk och råd — i möjligheten att frigöra sig från
förtrycket under kulakerna, vilka sovjetregeringen helt nyligen
slagit ned och tryckt till jorden till fromma för böndernas
miljonmassor.
På denna grundval började och utvecklades sedan en
massom-fattande kollektivbruksrörelse, som särskilt stärktes mot slutet
av 1929 och presterade ett sådant oanat tempo i
kollektivjordbrukens ökning, vilket inte ens vår socialistiska industri hittills känt.
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
