Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sockersjukans symtom.
Ofta beror det numera på en tillfällighet, att
sockersjukan upptäckes. I närvarande tid
undergår nämligen flertalet människor i våra
kultiverade samhällen ej så sällan en rätt noggrann
undersökning av läkare. Till en dylik
undersökning hör självfallet även sockerprovet på urinen.
Därför händer det numera oftare än förr, att
sockersjukan upptäckes i så god tid, att den
icke hinner avsätta andra symtom än en
jämförelsevis sparsam utsöndring av socker med urinen.
Tar läkaren då samtidigt blodsockerprov,
vilket han alltid bör göra i de fall, där urinen givit
positivt sockerprov, visar sig vanligen
blodsockermängden ökad. Normalt skall i blodet finnas
mellan 80-100 milligramprocent socker på
fastande mage. Vid fall av sockersjuka kan
emellertid detta procenttal stiga upp till 400
milligramprocent och mera. Men har sockermängden i
blodet nått så höga grader som 300-400
milligramprocent och däröver, får man vanligen
signaler även på annat sätt, att en allvarlig åkomma
angripit organismen.
En utsöndring av socker genom urinen stiger
vanligen parallellt med stegringen av blodsockret.
Når därför denna utsöndring av socker genom
urinen upp till mera betydande mängder, förlorar
organismen en avsevärd mängd energi. Vid
utsöndring av exempelvis 6—7 % socker genom
urinen, kan det, om urinmängden uppgår till — som
den ofta gör — fem liter, bli ända till 3 à 4 hekto
socker per dygn. Sockrets kalorivärde är 4,1
kalorier, vilket sålunda betyder en energiförlust av
14- till 1500 kalorier, således ungefär hälvten
så stor energimängd som en arbetande människa
behöver pr dag.
Härtill kommer ännu en annan sak, som blir
av betydelse för energiförlusten vid svårare fall
av sockersjuka. Det är inte endast socker, som
i dessa fall avgår med urinen. Även syror
utsöndras med denna. Dessa syror komma från dåligt
tillvaratagna fett- och äggviteämnen. Kroppen
förlorar således energi även genom denna
syreavgång.
Resultatet av all denna energiförlust blir
således, att krafterna avtaga och den sjukb magrar.
ofta söker han medvetet eller omedvetet öka sina
krafter genom forcerat ätande. Tack vare denna
ökade tillförsel, särskilt i form av kolhydrat och
äggvita försämras den sjuke alltmer.
Vid den stegrade sockerutsöndring, som
därigenom kommer till stånd, öka även andra
besvärande symtom, nämligen törsten och i samband
med dess tillfredsställande en stegrad och
oavlåtlig urinutsöndring. En vätskemängd på
femtio liter är icke ovanlig vid höggradig
sockersjuka.
Kommer en på detta sätt avancerad sockersjuk
ej i tid under läkarbehandling, fortsätter
sjukdomen med alltmer ökad syreförgiftning och
döden inträder under ett symtom, som man kanar
coma diabeticum.
Symtom från andra organ.
I huden uppträder ofta klåda, särskilt omkring
ändtarmens öppning och sexualorganen. Ofta
utvecklas där former av svampeksem på! grund av
sockerhaltig urin. Furunklar och karbunklar äro
även vanliga symtom hos sockersjuka. Dessa
inflammerade härdar äro mycket farliga och måste
skötas med stor omsorg.
Från matsmältningskánalens sida uppträder vid
svårare former inflammationer från munhålan och
på tandköttet. Även om en sockersjuk vanligen
mycket väl fördrager den grova grönsakskosten
och annan lämplig diet, förefinnes dock ofta
benägenhet för diarréer eller förstoppning.
Hjärtat försvagas på grund av den rikliga
mängd energi, som går bort med urinen.
Blodkärlen bli lätt säte för åderförkalkning. Särskilt
är detta vanligen fallet med hjärtats och benens
blodkärl. Därför förekommer också ofta
smärtor i benen, köldkänslor, blåfärgning och
benägenhet för brand i fötter och tår.
Njurarna skadas ej sällan av inflammatoriska
förändringar.
Lungorna bli lättare säte för tuberkulos och
andra lungsjukdomar, vilka i regel antaga mera
svårartade former.
Nervsystemet lider vanligen så till vida, att
nervsvaghet ofta står i samband med
sockersjuka. Minnesavtrubbningar och psykiska
rubbningar av andra slag äro inte ovanliga.
Sockersjuka disponerar för abort. Hos män
medför sjukdomen ofta impotens.
Olika grader av sockersjuka.
Man brukar indela sjukdomen i tre grader.
Berör svagheten endast omsättningen av
kolhydrater, räknar man med en lätt form av sjukdomen.
Är toleransen måttligt nedsatt för såväl
kolhydrater som äggvita, betraktas formen som medelsvår.
Fördrages varken kolhydrat eller äggvita under
några som helst förhållanden, har man att göra
med en svår form av sockersjulda.
Det kan i viss mån ha sina risker att på detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
