Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 3
SUNDSVALLS TIDNING Lördag 7 Januari
1888
Att olorlip lä-
sas af ii!
STOCKHOLMS NYHETER,
Sveriges billigaste och mest spridda dagli-
ga tidning utkommer äfven under år 1888
och blir priset fortfarande endast
Tre (3) kronor
för hela året.
Ingen tidning i vårt land har på så kort
tid vunnit så oerhördt stor framgång som
Stockholms Nyheter hvilket torde vara ta-
lande skäl nog för att tidningen är allmänt
omtyckt, och torde derför ingen, 80m vill
följa med Sin tid, uraktlåta att förskaffa
sig Stockholms Nyheter, hvarå kan pre-
numereras å hvarje postanstalt i hela Sve-
rige.
OBS.! Stockholms Nyheter utkommer
hvarje dag (utom helgdagar) under hela
året. _________
Försök på en månad. Priset är då en-
dast 40 dre.
OBS.!
Den annonserade platsen för en bagaregesäll
hos D. Gillberg, Sond, är na upptagen, hvadan
annonsen inhiberas.
Telegram t. Sundsvalls Tidning.
Malmö den 6 Jan. En skånsk fack-
föreningskongress har i dag öppnats
härstädes och skall fortgå i tre dagar.
Tjugotre föreningsombud äro närvaran-
de. Programmet upptager åtskilliga
fackförenings- och agitationsfrågor, alla
sosialistiska.
Paris s. d. Tid valen i går af en tre-
djedel i senaten blefvo definitivt valde
61 republikaner och 21 konservativa.
Använd tilltalsordet SL
Iakttagelser och intryck.
Är 1884 klagade L. d. Geer, i ett vid
nordiska festen i Upsala hållet tal, sä-
gande:
»Antalet af dem, som uteslutande egna
sig åt själsarbeten, är redan större än att
samhället kan bereda plats åt dem alla och
hotar att snart öfverskrida det antal, som
vårt land kan umbära för kroppsarbeten.»
Vänder man sig till kroppsarbetarnes stora
skara, får man från dem höra en motsva-
rande klagan, att kroppsarbetarnes antal
är större än att samhället kan åt dem alla
bereda tillräckligt med arbete och tillräck-
lig ersättning för arbetet.
Från båda hållen synas klagomålen vara
berättigade, likasom de vittna om den för-
färliga, alvarliga förtviflan, som allt mera
sprider sig bland de kämpande i striden
för tillvaron, i kampen om bröd, i kapp-
löpningen för att komma undan nöd och
elände.
Hr de Geer vill att färre antal männi-
skor skola egna sig uteslutande åt själsar-
beten; och kroppsarbetarne önska att an-
talet af dem, som utbjuda sin kroppsliga
arbetskraft på marknaden, måtte minskas.
Om nu båda önskningsmålen kunde vinnas
så som de vanligen framställas; hvar skulle då
de stackars från båda lägren öfverhlifna taga
vägen?
Det blefve helt enkelt ingen plats för
dem och detta resultat tyder på att hjälp
ej står att vinna på den vägen, där man vill
minska antalet arbetare.
Med hög grad af visshet kan man till en
början antaga, att likasom det gifves flera
än en orsak till öfverklagade missförhållan-
det, så böra ock botemedlen sökas på flere
områden.
Här kan man tänka på hvarjehanda, så-
som på det öryerhandtagande begäret efter
materiel njutning ’samt på den af tagande
förmågan att kunna umbära, spara och be-
gränsa sina anspråk.
Man kan tänka på den täflan, i hvilken
kvinnorna numera kastat sig in med män-
nen om »brödkakan», förstörande på detta
sätt männens utsigter samtidigt med att an-
dra kvinnor, som blifva gifta, täflas om att
genom hängifvenhet åt närd och fåfänglig-
het störta sina män i förderfvet; under det
andra, likaledes gifta, genom oduglighet i
det husmoderliga kallet ruinera både män
och barn och »hem».
Denna sista punkt, rörande kvinnans hus-
moderliga pligter dar i Danmark kommit
lifligt på tal och en Köpenhamnstidning
skrifver därom:
Man har ofta framhållit att ifall kvinnan
vill göra anspråk att i allting bli likstäld
med mannen, skall hon också aftjäna sin
värnepligt. Häremot har invändts att hen-
nes moderspligter väl måste anses uppväga
hennes värnepligt, och denna invändning
är svår att rubba, men jämte modersplig-
terna har hon ock sina husmoderspligter,
och då det gäller dessa, stå hennes rättig-
heter och skyldigheter icke i fullt riktig
proportion till hvarandra.
Ingen kan blifva officer, utan att först
hafva varit man i ledet, och därför borde
icke någon kvinna få rättighet att utöfva en
husmoders pligter, innan hon förut tjänt
som piga, eller åtminstone fått lägga hand
vid alla en pigas sysslor. En af våra an-
seddaste folkhögskoleföreståndare sände sin
dotter ut som ensampiga i ett helt år, och
hon uträttade under denna tid allt, som
fordras i en sådan ställning, hvarefter hon
gick tillbaka till sin förra sysselsättning (lä-
rarinnans), efter att hafva vunnit mycket i
kroppslig utveckling.
Det gifves naturligtvis få, som vilja taga
steget så fullt ut, men det bör vara hvarje
modera pligt att låta den vuasna dottern del-
taga i alla husliga göromål och därigenom
föregå pigorna med godt exempel och tillika
låta dem se att ’husbondfolket icke anser
deras gerning för simpel för sig själft.
Då husmodern af egen erfarenhet vet
hvilka sysslor som äro läUare och hvilka
som äro mera påkostande, begär hon icke
några orimligheter af sin piga, men kan på
samma gång också kontrollera denna och
behöfver icke låta lura sig af ögontjäneri
eller lätja.
En förening för yttrandefrihet var man i
söndags betänkt på att bilda i Gefle; men
man ansåg sig bäst kunna verka för tanke-,
yttrande- och religionsfrihet genom att an-
sluta sig till det under bildning varande
Arbetareförbundet.
Man trodde nämligen att en så beskaffad
förening skulle mest vinna anslutning bland
arbetarne.
Vi ha i förra numret påkallat uppmärk-
samhet för det ytterligt opraktiska och otill-
lämpliga valrättsvilkor, som uppsatts af ett
jämtlandsmöte, hvilket ansåg att politisk röst-
rätt endast borde tillkomma redligt tänkande
svenske medborgare.
Detta och liknande vilkor är utsatt för
tolkning efter tycke och smak.
Utan kännedom om jämtlandsmötet skrif-
ver tilldömes Stockholms Dagblad i sin ny-
årsledare bland annat:
»Svenskar i rätt mening äro endast de,
som med egen kraft och ihärdigt arbete,
själfständiga tänkesätt och förnuftig spar-
samhet, hvar på sin plats, söka fylla sin
medborgerliga kallelse, till gagn och heder
för dem själfva likeoni för fosterlandet».
Tänkom oss denna eller annan dylik be-
sk rif ning, införd i riksdagsordningen bland
rösträttsvilkoren!
Och tänkom oss riksdagsmannaval med
klagomål under en skarp partistrid och un-
der hänsynslös inre splittring!
" jen så därtill att i protektionisternas
uar endast en skyddstullsifrare, i de
____jte nykterhetsifrarnes ögon endast en
sträng absolutist — och det kan snart nog
betyda detsamma som svagdrickshatare —,
i många statskyrkligas ögon endast en orubb-
lig frikyrkofiende o. s. v. denna grundegen-
skap af att vara en »rätt svensk».
I sanning — litet förstå och intet tänka
de, som påyrka dylik kvalifikation för åt-
njutande af politisk rösträtt!
Vi nämde här ofvan St. Dagblads nyårs-
helsning. Tidningen söker där att af se-
naste tidens erfarenhet framdraga några lår-
domar. I kortaste sammandrag äro de desse:
I vårt land har saknats begränsning; an-
språk och förhoppningar ha sträckts för
långt.
I affärslifvet har spekulerats öfver till-
gångarne, hvadan affärerna drifvits med lånta
medel och tyngst af dryga räntor samt vid
minskadt förtroende haft svårt att hålla sig
uppe. Detsamma gäller jordbruksnäringen,
vare sig att jorden köpts för dyrt eller rö-
relsemedlen måst lånas eller förbättringar
verkstälts för hastigt.
Ett felaktigt kreditsystem med stor ut-
sträckning af namnlån ha förvärrat ställnin-
gen.
Hos oss saknas ihärdighet i sträfvanden,
uthållighet i ansträngningar. Vackra ansat-
ser, löftesrika begynnelser är det däremot
godt om.
En annan skadlig svaghet är slafveriet
under umgångeslifvets förmenta kraf; man
öfverskrider sina tillgångar därför att »det
ej går an» att icke »lefva efter sitt stånd
eller sin värdighet». Däraf slöseri i mat och
dryck, i klädedrägt och bostäder m. m.
Det skall vara »lika bra» hos den mindre
förmögne som hos den rikare!
En reform i det sosiala umgängeslifvet är
af större vigt än mången lagstiftningsreform.
Vi meddelade i torsdags handlingarne rö-
rande det märkliga och snart mycket cele-
bra attentat, som Gärdspresterna i Skåne
försökt emot kyrkoherden P. Nymansson.
Hr Nymansson, redan mycket populär i
våra bygder, skall säkerligen genom detta
i förföljelseförsök vinna ännu mera tillslut-
ning_ i opinionen än hvad han någonsin va-
rit i åtnjutande af och vi kunna, som tec-
ken därtill, nämna att vi redan i går mot-
togo förfrågningar, om det icke skulle vara
på sin plats att vid något större möte af
vänner till tanke- och yttrandefrihet få till
stånd ett uttalande för honom och mot hans
kontraktsbröder.
Det kunde kanske vara till gagn på nå-
got sätt.
— I anklagelseskriften mot Nymanss^n
läto ämbetsbröderna påskina, att personer
inom hans pastorat för längesen skulle hafva
anmält honom, om ej mod saknats.
Med anledning häraf säger en meddelare
till Skånska Aftonbladet, att om en allmän
stämma inom pastoratet blefve utlyst och
tillfälle sålunda leranas församlingsborna att
offentligen uttala sig om sin kyrkoherde, så
skulle en glänsande majoritet om icke en
fullständig enstämmighet visa, att förhål-
landet melian herde och hjord där är ut-
märkt godt.
Detta stämmer fullkomligt med hvad
Sundsvalls Tidnings redaktör under besök
där för ett par år sedan erhöll många be-
vis på.
Danska tidningen »Politiken» har fått för
sig att »Nordens hjärta »lår i Köpenhamns
brö*tay med hänsyn åtminstone till det lite-
rära arbetet.
För 20 år sedan grundade Hegel — i
dessa dagar afliden — ett norskt förlag, dit
alla Norges stora litterära krafter sökte.
Ville någon nu i Köpenhamn bilda ett
8ven»kt förlag, så kunde Köpenhamn bli sta-
pelplatsen för hela den nordiska hteraturen.
Skandinaviens literära hufvudstad!
Svenskar och norrmän öfverflygla och nä-
stan utsuga danskarne, hvilka godmodigt och
solidariskt »brödföda öfver en bank de sven-
ske och norske författarne». »Och så är det»
— utropar politiken — »så är det till på
köpet ofta margarin som införes, icke rent
mtörla
Politiken har förut uppräknat A. Strind-
berg, Hedberg, Levertm, Geijerstam, Ta-
vaststjerna, Ola Hansson, Lundegård, fru-
arne Edgren, Benedictsson, Agrell o. Lange.
Ofta margarin!?
Under detta omdöme om det sig så kal-
lande »unga Sverge» tyckes dock icke hr
A._ Strindberg falla, ty om honom säger Po-
litiken, att han i den offentliga opinionen i
Danmark står sida vid sida med Ibsen och
Björnson.
Af ven fru Edgren undantages; men för
de öfriga gäller domen — »ofta margarin».
Vårt Land frågar häromdagen hvart den
gamla svenska ärligheten och redbarhe-
ten tagit vägen.
Spörsmålet är en yttring af den falska
föreställning om Sverge och svenskarne, som
inom våra egna landainären alstrats och
hållits vid lif och chauvinistisk historieskrif-
ning »nen som utom våra gränser ej har
den ringaste kurs. Tvärtom gäller där. så-
som en sanning, tron på svenskarnes falsk-
het och oredlighet.
Och vill »Vårt Land» själf vara riktigt
ärlig, cJå måste hon allt lägga handen på
sitt reaktionära hjärta, i hvilket naturligt-
vis alla »gamla svenska dygder» hafva rot
och fäste och erkänna, att ärligheten och
redbarheten nog finnas kvar, allra minst så
mycket som dessa dygder alltid varit »gamla
svenska».
I själfva verket torde nog en förändring
till det bättre ha egt rum och icke till det
sämre ehuru detta senare nu blir mera
kändt och offentliggjorda I alla fall ha vi
dock ännu för mycket af detta sämre.
— I gamla folksagor ha uppbevarats icke
få drag af denna »gamla svenska redbar-
het» och vi skola anteckna några af de
senaste vi läst. De återfinnas i en af P.
Weiland utgifvén samling »Bygdemål från
vestra Göinge härad.»
När där i berättelsen om djurens van-
dring omtalas »en landtmätare och en läns-
mannadrommel» som efter döden måste
springa om nätterna och dra rågånger där
för att »dai allri jort nöen mänska rätt mäns
dai lövde» — så ligger där ett rätt godt
vitnesbörd om beskaffenheten af den s. k.
gamla svenska ärbarheten.
Själfva detta epitet wlänsmannodrommel»
talar ensamt ovlymer.
— I berättelsen »Jyngapågen å släboen»
(Göingepojken och slättbon) skildras före-
trädesvis dessa goda grannars försök att be-
draga hvarandra; en berättelse som i för-
bigående sagdt slutar med den reflektionen
af slättbon att »Jävla ä mattro falia nock å
råga vid för män jyngajävla? då dai laieste
i öllihobb––––.»
— I en annan berättelse framkommer
skåningens omdöme om vestgötarne. Där
talas nämligen om »ain väskött, dör va ra-
int jäklier te å lura folk, som förrästens da
fölkaled brugt i ölla tier, å jöra än dän da
som i da ä.»
— En ytterligare historia handlar om
huru en smörsäljande »smaulänning» luras af
»abetekarens grebba» o. s. v., o. 8. v.
Allt bevis på gammal svensk ärlighet!
Kunna tullarne hjälpa? Godsegaren frih.
G. Lybeckers i Forsby konkursstat visar
ett öfverskott i tillgångar af kr. 125,813.88,
men detta och mera till slukas af borgens-
förbindelserna, som belöpa sig till kr. 586,900.
Få tilldragelser på det offentliga lifvets
område i vårt land ha varit så glädjande
som justitieombudsmannens åtgärd att an-
befalla åtal mot borgmästare Palmgren i
Jönköping * och mot magistraten i Linkö-
ping, därför att nämde myndigheter vägrat
fil. lic. Knut Wicksell att i de respektive
städerna hålla föredrag om folkökningens
faror.
Måtte nu blott åtalet vinna understöd af
hofrätten och af högsta domstolen!
Det är hvad alla vänner af yttrandefrihet
lifligt önska.
Men Jönköpingsborgmästaren och Lin-
köpingsmagistraten och Gärds häradspre-
ster de gå en viss tids föga behaglig odöd-
lighet till mötes. Och tillsammans skola de
länge nämnas.
Vi meddela på annat ställe i dag justitie-
ombudsmannens hufvudsakliga yttrande mot
Jönköpingsborgmästaren.
Sandsvall 7 Januari
Minneslista
s>5ndag 8, kl 3 e. na., föreningen N. B:» ordinarie lamm»-
— kl 6 e. m r^öijar vårterminen i tekni k» afton- och
söndagsskolan.
Hånd»g 9 Torps tingslaga lagtfina vintnrlfng i Hammar.
— Börjar förberedande aidelningen i Sundsvalls handels-
institut
— kl. 5 e. m., sammanträde med bashaUningssKHskapeU
förvaltningsutskott* ledamöter a sällskapets lokal i Hernö-
Fredaga°3, kl. 10 t. ro., Sundsvalls missionsförenings ärshög*
Tid i Elimkapellet.
— kl. 11 f. ni, fö.säljes f<fr heromansegaren E. J. Dahl-
bergs i Klingat» honknrsmassaa räkning diverse lösegen-
dom, körrcrtskap, hö, halm och spannmål.
Lördag 14, kl. 10 f n>., forsäljeg 4 auktionskammaren diverse
handelsvaror, två bäs kreatur m. m.
— kl. 12 p. d , inställelse i P. Z. Ekensrena samt J, fE.
Bloms och hans firmas Pettersson & Blom konkurser
— kl. 6 e. m . sammanträda aktietecknare i Gambrini bnrg-
geriaktiabolag & bolagets kontor. *
Sundsvalls sanitära statistik för
desember (månad medelad af förste stads-
läkaren.)
Antalet dödsfall utgjorde 46; däraf 21
mankön och 25 kvinkön. De aflidnes ålder
var under 6 mån. 3; 6—12 mån 4; 1—5
år 21; 5—10 år 9; 20—40 år 2; 40—60
år 1; 60—80 år 3; öfver 80 år 3.
Bland dödsorsakerna märkas: messling 20,
skarlakansfeber 4, difteri 5, lunginflamma-
tion 6, barnsängsfeber 1, hjärnhinninflamma-
tion 3, kräfta 1, ålderdomsaftyning 2.
Dödligheten på 1,000 invånare, pr år
räknadt, utgjorde 51,5. Beträffande sjuk-
lighetsförhållandena hafva till helsovårds-
nämden af stadens läkare anmälts följande
sjukdomsfall: vattenkoppor 6, messling 453,
skarlakansfeber 11, difteri 17, strypsjuka 3,
kikhosta 2, nervfeber 5, barnsängsfeber 1,
enkel gastrisk feber 8, akut diarrhé 15,
ros 4, rheumatisk feber 5, bröst- och luft-
strupskatarrh 54, lung- och lungsäcksin-
flammation 26, och halsfluss 40.
Konsert gifves i morgon afton härstä-
des å stadshusets stora sal af den här förut
välbekanta Ed grenska koartrtten. Det rik-
liga bifall, som fortfarande öfverallt där
kvartetten uppträdt, kommit den till del,
bevisar att rösterna fortfarande äro de bästa
och sammansjungningen utmärkt. Vi före-
slå en talrik publik. Programmet återfin-
nes å annat ställe i tidningen.
Trettondagsbalen i går afton å stads-
huset härstädes var talrikt besökt af en dan-
sant ungdom, som roade sig af hjärtans
grund.
Det ekonomiska tillståndet i landet
har af den s. k. ekonomiska komitén skil-
drats i färger, som visserligen icke sakna
djupa skuggor, men som dock enligt några
komitéledamuters åsigt stöta allt för myc-
ket på ekonomisk blomstermålning.
Desse ledamöter — hrr F. von Essen,
E. Fränckel, Gustaf Kilman och A. P.
Danielsson — ha därför ock, i en särskild
reservation angifvit sin »afvikande mening».
Den nyssnämda af de fyra ledamöterna
undertecknade reservation framställer icke
själf — åtminstone icke i uttryckta ord —
några förslag till betryckets afhjälpande.
Den utgör till sin form endast en protest
znot komiténs uppfattning af den allmänna
ställningen.
Redan i våra befolkningsförhållanden, sär-
deles i den jämförelsevis ringa relativa
folkökningen, den stora utvandringen, den
låga äktenskapsfrekvensen, finnes, enligt
reservanternas framställning, bevis no» för’
den djupa »hopplösheten»» i fråga om »den
ekonomiska framtiden».
Och i en närmare undersökning af till-
ståndet inom våra näringar finna reservan-
terna »en naturlig förklaring» af detta sorg-
liga tillstånd.
I fråga om »den förnämsta» af dessa,
landtbruket, kan man visserligen icke neka,
att åkerbruket i afseende på metoder och
äfven i en del andra hänseenden gjort be-
tydande framsteg. Men ser man på resul-
tatet i kvantitativt hänseende liksom och i
fråga om nettobehållningen, gestaltar sig
den annorlunda. Visserligen har boskaps-
skötseln gått framåt, men trots detta för-
hållande, trots förbättrade metoder, trots
stora nedlagda kapital har jordbruket icke
kunnat hålla jämna steg med befolkningens
behof. »Ett oerhördt prisfall åjorddrukets
alster» har — utan att detta uppväges af
prisfallet å öfriga lifsförnödenheter — be-
röfvat Sverges landtmän fjärdedelen af
däras bruttoinkomst, och skuldbördan har
i hög grad vuxit, denna börda, »som åena
sidan ar en följd af betrycket, å den andra
i sin ordning en ytterligare faktor till be-
tryckets stegrande».
Därnest uppdrages en kort teckning af
Sfriga näringarB lidande under det allmänna
betrycket på verldsmarknaden och den min-
skade köpkraften hos landtmännen.
Att handelnomaättninyen skulle utvisa en
verklig, ej blott skenbar »underbalans» i
våra affärsförbindelser af icke mindre än
»tiotals millioner årligen», är ett påstående,
som mot slutet af reservationen framkastas.
Allra sist erinras om det ingalunda för
Sverge egendomliga förhållandet, att sjö-
farten arbetar under bekymmersamma för-
hållanden.
Trots allt detta erkänna emellertid re-
servanterna, att »arbetslösheten t dess svå-
raste form» icke ännu här uppenbarat sig
och att, tack vare det billiga priset på lifs-
förnödenheter, tillståndet hos den del af lan-
dets arbetande befolkning, som har arbete,
»verkligen ännu kan vara jämförelsevis täm-
ligen gynsarat». De »vanligen s. k arbe-
tande folkklasserna» ha ännu icke träffats
af det egentliga betrycket.
Således alltid en ljuspunkt äfven för den
som målar svart i svart!
Men botemedlet? Hvad skall föreslås
utöfver de åtgärder dem komitén förordar?
Ja, i uttryckta ord finnes detta som sagdt,
icke i reservationen.
Men såsom en stilla underton, såsom en
här och där frampressad bekännelse, hvars
närmare formulerande förhindras af »det
komiterade lemnade nådiga uppdraget»,
återfinnes den på flera ställen!
Botemedlet heter — tullar! A. B.
Eldsvåda och innebrända kreatur.
Natten mellan den 14 och 15 des. uppstod
vådeld i ladugården bos kronojägaren Back-
lund i Skolan invid Asele, därvid alla Back-
lunds kreatur, bestående af ett sto, åtta kor,
sex får, två svin och nio höns, blefvo ihjäl-
rökta.
Själfva bygnaden, som är nyligen upp-
förd, tog ej synnerlig skada, emedan eldeu,
då den på morgonen upptäcktes, släcktes
innan den kommit till utbrott.
Orsaken till eldens uppkomst anses vara
fel i ladugårdsmuren. Kreaturen, hvilka
varit utsatta för den så småningom inträn-
gande röken, hafva fått en pinsam död,
hvarom ock deras läge lemnade hemska
bevis. Umebl.
En nödens boning, I eu banvakt-
stuga strax söder om Nässjö afled julda-
gen P. Wiberg, efterlemnande hustru och
ej mindre än 14 barn, däraf 10 oförsörjda.
7 af barnen äro under 12 år och det yng-
sta 9 månader. Hustrun har två gånger
varit sinnesrubbad.
Folkmängden i Gnarp har under förra
året ökats med 36 personer och utgjorde
vid årets slut 3,286.
— Bergsjö socken har ökats med 42 och
var på förra årets sista dag 3,519 personer.
Falu stads folkmängd minskades i
fjor med 128 personer till 7,335 personer.
Falutidningen tror, att minskningen bör *ill-
skrifvas den betydliga utvandringen till
Amerika.
Beträffande konkurserna i lands-
orten stod under gångna året Göteborg
främst med 114 st.; Sundsvall 46. Så Öster-
sund med 43; Jönköping 31; Gefle 12;
Upsala 21; Norrköping 19; Falun 18;
Malmö, Linköping, Hudiksvall och Hernö-
sand hvardera 17; Vexiö 16; Örebro och
Enköping 14; Köping 13; Karlskrona, Sol-
lefteå och Visby 12, Piteå, Karlskrona och
Kalmar 10 o. s. v. K. R.
Meddelanden för Hälso- och sjuk-
vård, redigerad af doktor Hj Hjorth, är
utkommen för januari och har följande in-
nehåll:
Ett hidrag till hälsovårdsfrågan; Verk-
samme mäns lefnadssätt och hälsotillstånd;
Huru bereder man sig framgång i Ii/vet;
Huru man kan bevara sig för smitta; Ång-
bad i hemmet; Motvilja mot medisin öf-
vervunnen; Bagateller; Öm sjukvård i hem-
met; Um springmask eller anger: Ett sä-
kert dödstecken; A ene rosacea; Bakterier
Hårets och hufvudsvalens vård; Örsprång
Ricinolja kan göras välsmakande; Långt
lif; Medel mot skabb; Pulver för huden;
Lungsot är smittsam; Ett enkelt medel mot
reumatism; Olycksfall vintertiden (med il-
lustr.); Stoppa icke slantar i munnen; På
sista sidan; Frågor och svar.
Meddelanden för Hälso- och sjukvård
kostar 2.5 o om året och kan beställas i ex-
peditionen, Tunnelgatan 12 Stockholm. Den
sändes under kors band; betalningen skickas
pr postan visning; man behage afdraga, post-
befordringsafgiften för densamme.
Konungens och kronprinsens ny-
årsmottagningar voro ovanltyt talrikt besökta,
säger St. Dagbl.
Prins Eugen reser den 10 dennes till
Paris för att fortsätta sina studier på Ger-
vex atelier.
Drottningen skall resa till Bourne-
mouth i England, för att där tillbringa vin-
tern.
Konungen reser i mars eller april till
Italien, där han i Napoli stiger ombord å
svenskt örlogsfartyg, som för honom till
Lissabon. Hemresan anträder han i maj
öfver England för att hemta drottningen.
Sverges katoliker ha sändt påfven
till hans jubileum flere gåfvor, däribland
böcker i praktband med Sverges rtksvapen.
Får då hvem som hälst begagna riksvap-
net; eller är det icke rikets, statens tillhö-
righet och ingen annans?
Man behöfver känna påfviske blott helt
litet för att veta, hvad betydelse de skola
lägga i riksvapnets förekomst på dessa
böcker.
Oss synes tilltaget vara — lindrigast
sagdt — oförsynt.
Borgmästaren i IAvorno har be-
gärt att få ritningar öfver den skolmateriel,
som begagnas i Stockholms folkskolor.
Fröken W. Ohlson, student i Lund,
har utsetts till Fredrika-Bremer-förbundets
stipendiat.
Operakällaren i Stockholm upplyses
med 75 elektriska båglampor.
Dödsfall. Göteborgsbiskopen G. D.
Björck sjuknade i fredags i lunginflamma-
tion och dog i tisdags. Han var 81’/2 år.
— Grefve J. O. Mörner, en af riksda-
gens konservativa koryféer på sin tid, har
aflidit, 71 år gammal.
Ministerkrisen. D. N. har anled-
ning förmoda, att ministären är beredd att
stanna kvar ännu 3 å 4 veckor för att sköta
de löpande ärendena.
Protektionisterna äro starkt villrådiga om,
hvar de skola taga en statsminister.
De älsta prester i stiftet äro, en-
ligt statskalendern, kyrkoherdarne i Indal
L. Bergström född 1803 och i Fredrika E.
A. Lindahl f. 1804.
Upsala universitet. Till innehafvare
af ett ledigt rum för med. studerande i Pi-
perska stfpendH-inr&ttningen har blifvitut-
nämd med. kand; G. Edlund, norrl.
Politisk myndighets-förklaring.
Alunda i Olands fögderi af Upsala län har
med 44 röster antagit omedelbart valsätt;
endast 3 röster höjdes för det medelbara.
Prosten ansåg, att det omedelbara val-
sättet skulle förorsaka »ett fasligt besvär,
och det därför», förklarade han, »som vi
prester rösta för det medelbara-.
Det är verkligen rörande att se en om-
tanke, som säkerligen icke uppskattas såsom
sig vederbör, anmärker Upsala-Postens med-
delare. ’
Beträffande borgmästaren i Jön-
köping F. W. Palmgrens tilltag att
förbjuda kand. Wicksells föredrag yttrar
justitieombudsmannen:
»––––Det enda stadgande i 13 § ord-
ningsstadgan för rikets städer, som raed-
gifver polismyndighet rätt att förbjuda så
beskaffad tillställning som ett föredrag och
hvilket stadgande borgmästaren följaktligen
måste hafva åsyftat, lyder sålunda:
Det visar att sådan tillställning, som här ofvan
omföraäles, åsyftar eller innebär uågot, som stri-
der emot sedlighet eller allmän lag, eller föranle-
der till svårare oordning eger polismyndigheten
att dess förnyande förbjuda.
Af borgmästarens uttalanden lärer få an-
ses framgå, att han så tyder detta stad-
gande, att ett tillämnadt första föredrag på
ett ställe får ifråga om polismyndighets rätt
att förbjuda det betraktas såsom förnyande
af föredraget, då detta hållits på annan ort.
Riktigheten af en sådan uppfattning måste
jag emellertid bestrida. Både ordalydelsen
i berörde stadgande och det sammanhang,
hvari det förekommer, ådagalägga, såsom
mig synes, oförtydbart, att endast polismyn-
digheten å den ort, hvarest tillställning vi-
sat sig åsyfta eller innebära något mot sed-
lighet eller allmän lag stridande eller för-
anleda till svårare oordning, eger förbjuda
upprepande å denna ort af sådan tillställ-
ning. I förevarande fall var det sålunda
icke fråga om förnyande af en tillställning,
något som under nyssnämda förutsättning
kunnat förbjudas, utan om ett första upp-
trädande, hvartill endast erfordrats anmälan
hos polismyndigheten, icke något dess till-
stånd; och hvaraf följaktligen polismyndig-
heten icke haft på förhand ingå i pröfning.
Därest borgmästaren Palmgrens uppfatt-
ningssätt egde giltighet, skulle en person,
som på ett ställe hållit ett föredrag, hvil-
ket af någon å orten utkommande tidning
i något afseende ansetts anstötligt, kunna
allenast på denna grund af polismyndighe-
ten i alla andra städer och med staden i
detta afseende likstälda platser inom riket
förbjudas att hålla föredrag öfver samma
ämne, äfven om han ur föredraget bortren-
sat allt, som å den ort, där föredraget hål-
lits, med eller utan fog stämplats såsom för
sedlighetskänslan sårande. Att ett sådant
sakernas tillstånd icke vore öfverenestäm-
mande med den hos oss gällande fria ytt-
randerätten och icke kunnat vara af lag-
stiftaren åsyftadt, torde väl vara obestrid-
ligt.
Med afseende å det af borgmästaren åbe-
ropade sambandet mellan polismyndighe-
terna i landet, vill jag erinra, att borgmä-
staren endast på utlåtanden af pressen grun-
dat förbudet mot hr Wicksells ifrågava-
rande föredrag. På något meddelande från
polismyndighet å annan ort angående före-
dragets sedliga halt har borgmästaren icke
åberopat sig. Han har efter de upplysnin-
gar om föredragets innehåll han af tidnin-
garne inhemtat, icke för detta ändamål be-
gagnat sig af det åberopade sambandet po-
lismyndigheterna emellan, vid hvilket för-
hållande talet om ett sådant samband före-
faller vara något för saken främmande.
På grund af hvad jag anfört anser jag
borgmästaren hafva handlat lagstridigt, då
han förbjudit hr Wicksell i Jönköping hålla
det af denne till den 7 sistl. juni vederbör-
ligen anmälda föredraget.––––––»
Äfven magistratens i Linköping åtgärd
att förvägra hr Wicksell att där i staden
hålla föredrag anser justitieombudsmannen
vara lagstridig, och meddela vi ur hans
digra skrifvelse till advokatfiskalsembetet
följande anmärkningsvärda uttalande:
»Då magistraten betecknat själfva ämnet
för det tillämnade föredraget såsom anstöt-
ligt och däraf hemtat stöd för åtgärden att
förbjuda föredragets hållande, föranlåtes jag
att fästa uppmärksamheten därpå, att blotta
uppkastandet af frågan om folkökningens
faror i ekonomiskt och sedligt afseende icke
kan innebära något anstötligt och att frågan
härom otvifvelaktigt kan i ett föredrag be-
handlas på ett sätt, att den sedliga känslan
icke såras.»
Herr Oscar Oldsson, den äfven här-
städes välkände sångaren gör äfven lycka
som målare. I »Smal. Alleh.» läses bl. a.
följande om en nyligen fullbordad och såld
tafla af hans hand:
Vackert perspektiv, god teckning, varm
kolorit; soligt, stämningsfullt, med ett ord
en förtjusande liten bit, åt hvilken man
blir glad vid betraktandet, tacksam mot
konstnären, begärlig efter nya alster af hans
obestridliga talent.
Horsbrott af pr est. Till 6 månaders
förlust af tjänsten samt mistning af halfva
lönen har domkapitlet i Visby dömt kom-
minister Emil Ekman i Mästerby, enär han
dels genom egen bekännelse inför sin för-
samling i kyrkan dels skriftligen hos dom
kapitlet erkänt, att han stått i otillåtet för-
hållande till en gift kvinna, hvaraf följden
vardt ett barn.
Utländska försäkringsbolags pre-
miekvittenser. Åtskilliga agenter för
utländska försäkringsbolag hafva hos k. m:t
anhållit, att k. m:t täcktes till riksdagen
aflåta proposition om uteslutande ur gäl-
lande förordning angående stämpelafgiften
af det i artikeln H § 8 under rubriken »för-
säkringsbref» intagna stadgande om stämpel-
beläggning af premiekvittens meddeladt, af
utländsk försäkringsgifvare eller hans agent.
Sedan statskontoret och kammarrätten i
infordradt gemensamt yttrande afstyrkt bi-
fall till ansökningen, har k. m:t funnit den-
samma ej böra föranleda vidare åtgärd.
Ståletsaren hr Beskow har för dok-
tor von Sydow i Göteborg förfärdigat tvänne
superba lyktor med armar för vestibulen.
Det vackra stålarbetet, ypperligt smidt i
Eskilstuna, har af etsaren erhållit en mängd
orneringar i renässansstil. Det år företa
gången, hr Beskow förfärdigat några dylika
lyktor, och om den möda och det arbete,
som därpå nedlagts, vittnar det ej obetyd-
liga priset af 500 kronor paret.
Sosialistagitatorn Au g. Palm fri-
gafs nyårsdagen på morgonen kl. 728 från
kronohäktet å Långholmen, där han då af-
tjänat 3 månaders enkelt fängelse, dels för
yttranden om riksdagen, dels för böter för
tryckfrihetsbrott i »Socialdemokraten». En
till närmare 300 personer uppgående skara
meningsfränder och nyfikna mottogo ho-
10m vid fängelseporten och beledsagade
honom till »Socialdemokratens» byrå, där
en enskild tillställning till hans ära varan-
ordnad.
Med anledning af notisen om en i Ame-
rika gjord upptäckt, att fisk kan hållas lef.
vande under lång tid, utan ombyte af vat-
ten, omtalar en insändarne till Posttidnin-
rett försök, som af kaptenen vid flottan
von Möhlenfels verkstäldes förra viQ.
tern för att utröna, hur länge saltsjöfisk
kunde lefva i samma vatten, och hvarpi
han sedan grundade sin metod att trana,
portera lefvande fisk på järnvägen. I eu
tunna, rymmande cirka 60 kannor ochfyfy
till tre fjärdedelar med östersjövatten, ned-
lades sex stycken lefvande torskar. För
att hålla torsken vid lif, inpumpades med
en vanlig luftpump emellanåt, då tiden
medgaf det, luft i vattnet. Ora natten iQ.
pumpades ej någon luft. Om morgnarne
befunnos fiskarne något dåsiga, men efter
några inpumpningar af luft voro de pigga
igen. Torskarne fortfora att lefva sålunda
8 dagar, då de befunnos döda till följd
däraf att sträng köld, —15 gr. Cele., in.
träffade, hvarigenom tunnan Började bot-
tenfrysa.
Det sätt, hvarpå kapten von Muhlenfels
gått till våga för att transportöra fisk på
järnvägen, är, säger insändaren, kanske
skäl att ännu ej omtala; vare det nog sagdt,
att sättet att föra lefvande fisk på Järnvå*
med ett praktiskt resultat redan blifvit ut-
fördt förra vintern å Karlskrona—Vexjö-
järnvägen, och sålunda ej i Amerika, utan
i Sverge.
Dryga kommunalutskiflder, 1 VAm-
hus uppgå för detta år kommunalutskyl-
derna till kr. 11.46 på bevillningskronan
för inkomst af kapital eller arbete.
I Gagnef utgå kommunalutskylderna med
kr. 19.78 på bevillningskronan för jordbruks-
fastighet och kr. 9.66 för andra beskatt-
ningsföremål. Ändock äro prestlönerna hår
ej inräknade.
Spanmdlshandlandeti Per Anders»
sons i Ystad konkurs. Till Dagens
Nyheter skrifves: Vid inställelsedagen i
denna konkurs, upplästes en berättelse af
godemännen, hvarur vi meddela följande:
Tillgångarne äro upptagna till kr. 51,315.71
och skulderna till kr. 67,582.25, men enär
kammarherre H. Rosencrantz på Örup bar
kvittningsrätt, äro de verkliga tillgångarne
kr. 541 55. Öfver bokföringen är intet att
anmärka, men denna upphör med ens den
31 augusti 1886, och då visade boets ställ-
ning enligt inventarium tillgångar kronor
343,244.52 och skulder kr. 436,506,73. Huro
tillgångarne sedan realiserats eller huru af-
fären afvecklats, därom finnes ej ens an-
teckning, hvadan godemännen ej ens kanna
bestämdt yttra sig öfver beskaffenheten af
Anderssons affärsskötsel.
Svenska dykare i främmandeland.
En af Dagens Nyheters korrespondenter i
Lissabon skrifver;
Två svenska dykare, C. G. Oxelgren och
J. G. Nyman, båda anstälda i Nordiseher
Bergungs-Verein, ha i dagarne gjort ett
besök vid Gran Canaria-öarae på den afri-
kanska kusten för att undersöka ångaren
Alfonzo XH, som sjunkit där på 27 fam-
nars djup. Det sades att om bord skulle
finnas, en kista, innehållande 10,000 pund
Sterling, men af denna funno de båda sven-
skarne intet spår, hur noggrant de än ge-
nomsökte fartyget med dess tre däck, långs
under hvilka ligger den s. k, guldkällaren,
där kistan skulle vara till finnandes. Dv-
karne företogo 14 nedstigningar, af hviJka
en räckte i ej mindre än 30 minuter.
Vid jämförelse af emigrationen
öfver Göteborg till Amerika under de se-
naste 5 åren framgår följande:
Bort: Hem:
år 1883...........22,638 2,196
o 1884 ............. 16,129 4,043
» 1885.............. 15,120 3,(552
» 1886............... 23,864 2,2(0
» 1887............... 38,432 2,363
G. P
Svagdricksförbudet. Goodteroplar-
logerna å Söder i Stockholm hade den 29
desember en talrikt besökt sammankomst
för att diskutera det från ordens högsta
verkställande råd senast utgångna förbudet
mot maltdrycker af alla slag. Ordenstemp-
lar, hr E. Wawrinsky, hade infunnit sig för
att, som han sade, erhålla upplysningar, men
blef i stället anmodad att afgifva sådana.
Han gjorde så ock, i det han påstod att
hvarje dryck, som innehåller till och med
mindre än 2 pros. alkohol, är i viss mån
och under vissa förhållanden berusande, eam!
upplyste att den erhållna ordern ännu icke
förbinder ordensmedlemmarne till något an-
nat, ån att samvetsgrant efterlefva den för-
bindelse de afiagt, utt ordet »berusade» skall
strykas i f. d. Hickmanska ordensgrenena
ritualer, att personer, som efter den 1 jan.
söka inträde i orden, skola dnderrättas om
ordens tillvaro, att de nya konstitutionerna,
hvari ordern är införd, ännu äro under tryck-
ning samt att han hos verkställande rådet
redan framstält och ämnar fullfölja yrkan-
den om sådan jämkning, som betingas af
härvarande förhållanden, hvarför han upp-
manade ledamöterna att lugnt afvakta rå-
dets beslut, emedan om det utfaller a/slå-
ende, det då blefve tids nog att afhandla
hvad som bör göras. Den därpå följande,
ganska långvariga diskussionen visade att
flertalet af de närvarande uppfattat att or-
dern bokstafligen tillämpas omedelbart efter
det den varit införd i tidningen Reforma-
torn, hvaremot de höjde lifliga och förnyade
protester, h\ilket föranledde hr Wawriosky
att flera gånger upprepa de upplysningar
han redan afgifvit.
En feestf gning &t Syltopparne
skildras i »Tidning för idrott» med lått ocH
intresserande penna af märket L. A.
Syltopparnes allmänna utseende, skizze-
radt från ett af de första fjållkrönen, teck-
nar hr L. A. sålunda:
»Vi tvärstannade fulla af häpnad. Fram-
för oss upprullade eig en tafla af den art,
att den en gång seou icke kan förgåt«8.
Omedelbart under våra fötter öppnade sig
en gapande afgrund, en jåtteiiK, från tre
sidor af branta fjällväggar omsluten fjäll-
kittel. Det likasom drog ut en stund innan
blicken hann sänka sig ned till botten af
denna håla, i hvars djup vindarne sjödo
och kokade, och hvarest Jängst nere en li-
ten svartbld insjö gick med hvitfradffande
böljor. Såg man at sidorua, öfverekädode
man själfva fjällets längdsträckning: en
S-formigt krökt ryggås, hvars bredd längs
hela sträckningen utgjordes af några få eicg.
På båda sidor om denna ryggrad bråddjup
med fjällväggarna täckta af väldiga brants
snöfält eller, där detta ej var fallet, lika-
som själfva kammen ofversälkde af upp-
staplade lösa stenmassor, bland hvilks den
minsta rubbning syntes kunna åstadkomma
oberäkneliga bergras. Från denna bergets
hufvudkedja utgingo åt flere håll, likasom
armarne på en polyp, liknande smala och
branta åsar, af hvilka den ena med hufvud-
sträckningen bildade den förut beskrifna
kitteldalen. Fjällväggarnas kammar, eom i
allmänhet höllo sig på ungefär samma nivå,
öjde sig här ocn hvsr till några mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
