Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uti C. O. Collins Bokhandel,
Bankhuset.
, Krigt taltult, i högsta grad
mte egnadt att väcka de all-
hos en livar, som har öppen
as vigtiga politiska och sosiala
som har
litiska och
också vård foster-
1888 års Riksdag.
När Första kammaren fattat sitt beslut
om rågtullen begHrdes ordet af landshöfdingen
Themptander, hvilkon inlade sin reservation
mot detta beslut i följande ordalag:
»Jag har icke ansett nödigt att förlänga
diskussionen i en fråga, som blifvit så tillräckligt belyst
och utredd från den sida jag tillhör och i hvil
jag förut haft sa många tillfällen att närmare
utveckla mim åsigter. Jag ber endast att få
nedlägga min reservation mot det nysa fattade
beslutet, hvilket, om det än för en tid kan på vissa håll
skänka några fördelar, dock icke kan undgå att i
längden och för landet i dess helhet verka
ekonomiskt skadligt, på samma gång som detta beslut
ur skattesynpunkt är, lindrigt taladt, i högsta grad
oegentligt och därjämte egnadt att väcka
allvarligaste bekymmer hos en hvar, som har öppen
blick för denna frågas vigitiga politikska och sosiala
sida — en synpunkt i min tanke också värd
fosterlandsvännens behjärtande.
— Reservanterna i Andra kammaren mot
rågtullen voro följande:
Larsson i Berga, Martin, — Bonde, Edelstam,
Söderblom, — Petersson i Bryetorp, — Björkman.
Sundberg i Vexjö, — Westrin, — Waldenström i
i Visby, — Frick Lilienberg, — Truedson, vice talmannen,
Nordenfelt, - Dalin, Nilsson i Skärhus,
— von Schwerin, Olsson i Ornakärr, Bengtsson i
Gullåkra, Andersson i Nöbbelöf, Pålsson i
Hemmesdynge, Andersson i Malmö, Dieden, Herslow,
Ahlström, Tbomasson, Peyron, Thestrup, Nilsson i
Ystad, — Lyttkens, Ifvarsson, Stockenberg,
Lundberg, — Ullman, Melin, Winkrans, Liljeqvist, Bratt,
Essen, Wretlind, Andrén, Liljeholm, Collander, —
Andersson i Högkil, Zachrison, — Amnéus, Nilson
i Lidköping, - Andersson i Hasselbol, Bruse,
Olson i Stendalen, Andersson i Upsal, Pehrsson i
Önnerud, Olsson i Kyrkebol, Jansson i Krakerud,
Elowson, Broström, — Andersson i Helgesta, Stjernspetz,
Johansson i Noraskog, Humælius, Ersson i
Vestlandaholm, Holm, Hederstierna, Wåhlin, —
Ericsson i Ofvanmyra, Tysk, Hansson i Solberga,
Jansson i Saxhyttan, Olsson i Sörnäs, Vahlin, —
Westin, Göransson, Larsson i Lund, Jonsson i Hof,
Johnsson i Thorsberg, Hanson i Berga, Waldenström i
Gefle, Brodin, Schöning, — Wändahl, Carlsson i Nysäter,
Nydahl, Russ, Jonsson i Myre, Sundström, Hörnfeldt,
Ryding, Arhusiander, — Erikson i Myckelgård, Bromée,
Farup, Kardell, — Andersson i Baggböle, Hygrell,
Lundström, Boström i Bodbyn, - Wikstén, Wallmark, Ström,
Sundberg i Haparanda och Husberg.
Antalet utgör 102.
— Rörande beskattning af vinst på skogsafverkning har
hr Ölander i Första kammaren väckt följande motion:
Vid förra riksdagen väcktes åtskilliga motioner
i syfte att genom tillägg i 2, 5 och
8 §§ af gällande bevillningsförordning
erhålla förtydligande af bestämmelserna om
beskattning af vinst på skogsafverkning och
sågverksrörelse. Dessa motioner voro då
närmast föranledda af ett k. m:ts utslag,
hvarigenom Korsnäs sågverksaktiebolag till-
erkänts rått att fras sin beskattningsbara
inkomst afräkna värdet af de från bolagets
egna och arrenderade skogar i rörelsen an-
vända sagt im mer träd; och grundade sig detta
utslag därpå, att nämda värde vore att hän-
föra till sådan afkastning af fast egendom,
som vore genom fastighetsbevillning beskat-
tad. Jag förmår visserligen icke uppfatta
den tolkning af bevillningsförordningens fö-
reskrifter, som fått sitt uttryck genom
berörda utslag, och icke torde väl häller
lagstiftaren någonsin tänkt sig en dylik tillämp-
ning af densamma. Enligt mm åsigt kan
intet tvifvel förefinnas därom, att
bevillningsförordningens mening är, att all genom
träförädling uppkommen vinst är beskattnings-
bar; och de vid sågverken eller utskepp-
ningsorterna uppgjorda bokslut kunna väl
ej anses såsom vinst upptaga annat än hvad
som verkligen år vinst, sedan alla för såväl
råvara som arbete hafda kostnader blifvit
afdragna. Då emellertid bevillningsförord-
ningen, på sätt omnämda utslag utvisar, kun-
nat på annat vis tolkas, måste väl något fel
eller någon otydlighet förefinnas i dess här-
om meddelade stadganden, som det är af
vigt att få aflägsnad för att förhiudra, att
den mest inkomstbringande industrien inom
riket skall kunna undandraga sig beskatt-
ning för större delen af sin vinst till betyd-
lig förlust för stat och kommun.
På grund af hvad jag sålunda haft äran
anföra och enär de vid förra riksdagen i
ofvan berörda syfte väckta motioner då ej
vunno riksdagens bifall, får jag härmed vörd-
samt föreslå,
att riksdagen ville besluta följande till-
lägg i 10 § 3 mom. bevillningsförordnin-
gen i fråga om de kostnader och utgifter,
för hvilka vid beräkning af inkomst utaf
kapital och arbete afdrag icke må ega rum,
nämligen »e) för värdet af det vid såg-
verksrörelse och trävaruexport använda vir-
ke från arrenderade skogar».
Och torde bevillningsutskottet, till hvil-
ket jag anhåller, att denna min motion måtte
varda remitterad, göra Iden ändring i for-
muleringen af berörda lagförslag, som kan
anses nödig, allenast det med motionen an-
gifna syftet uppnås.
~ Om lotteriers inrättande i Sverge har
motion väckts i Andra kammaren af
kapten Elis Nilson från Ystad. Motionären yr-
kar i främsta rummet sådan lagförändring,
att industrilotterier måtte få inrättas inom
landet »för att därigenom söka höja handt-
verkerierna och yrkesmännens arbetsskick-
lighet, bereda afsättning för inhemska handt-
yerksprodukter och sålunda förhjälpa vår
industri till öfvervinnandet af det tryck, un-
der hvilket den en följd af år arbetat». I
andra rummet önskar han att ett statspen-
ninglotteri måtte inrättas i Sverge, för att
inom landet behålla den mängd af millio-
ner, som nu gå icke allenast till Danmarks,
utan äfven till andra länders penninglot-
terier».
Af den motivering, som hr Nilson anför
till stöd för sina förslag, framgår huru föga
de existerande lotteriförbuden i allmän lag
och i tryckfrihetsförordning motsvarat sitt
ändamål. Motionären, som tillhör en pro-
vins där åtminstone det danska statslotte-
riet har sina flesta kunder, yttrar bland
annat:
Det kan icke vara tal om, att icke vi sven-
skar ganska känbart få förnimma dessa lot-
teriers verksamhet, och det är ei för myc-
ket sagdt, om man påstår att minst 5 mil-
lioner kr. årligen utgå ur landet, endast till
det danska statspenninglotteriet. Detta sist-
n.imda lotteris verksamhet har för Danmark
visat sig så gynsam, att danska staten be-
slutit öka sitt penninglotteri med ytterligare
25,000 lotter, eller till inalles 100,000 lot-
ter från de nuvarande 75,000, hvarje lott å
100 kr. Denna ökning visar nogsamt, hvil-
ken inkomst vårt grannland har af sitt stats-
penninglotteris verksamhet, tack vare sär-
skildt de förhållandevis enorma summor,
hvilka ur svenska fickor lemnats detsamma
i tribut mot i allmänhet ganska ringa ve-
derlag.
Lotterispel kan visserligen ur flera syn-
punkter anses såsom fördöraligt, och i själfva
verket är det äfven så. Men då nu erfa-
renheten nogsamt visat, att spellusten icke
låter sig hämmas genom några lagstiftnings-
åtgärder, då tillfälle till dess tillfredsstäl-
lande finnes i så rikligt mått nästan öfver-
allt utom Sverges gränser, och då det slut-
ligen visat sig att den svenska allmänheten
Ar långt ifrån ött försumma detta tillfälle,
hvnrigenom en ständig guldflod strömmar
ut frin landet, under det vår industri ty-
nar af, iå synes mig det bästa och enda
botemedlet vara att sjalf tillgodogöra sig
dessa lotteripenningar, i stftllet för att låta
andra lånder obehindradt draga nytta af
dem*
Iakttagelser oeh intryck.
Kan ni gissa hvad som nu anföres såsom
»förmildrande omständighet» för de 22 i
riksdagens Andra kammare inprosessade
protektionistiske stockholmarne?
Jo, att de hindrat rågtullens bestämmande
till högre belopp än kr. 2.so pr 100 kgr.;
längre ville de icke följa sina vänner inom
det nya landtmannapartiet. Så sägs det.
Om det är sant, vitnar det ganska ogyn-
samt om dessa 22 herrars antingen tanke-
förmåga eller tro på tullarnes nytta.
Ty, när de gå med på spanmålstullarne,
så är det ju endast därför, att de tro på
det påståendet att dessa tullar äro ound-
gängligen nödvändiga för att »rädda jord-
bruket från tillintetgörelse»!
Men — säga jordbrukarnes stora flertal
(se deras masspetition!) — en tull af kr.
2.50 är för liten; den hjälper ej jordbruket!
Tullen måste på råg sättas till minst kr.
3.50 för att vara till gagn för jordbruket.
Hvarför gå de 22 Stockholm arne ej med
om den verksamma tullsatsen?
Ty de tro ju på tullarnes kraftiga välsignelse?
Eller skulle äfven de vara tveksamma?
Apropos dessa 22! De äro i alla fall —
till trots för hr A. P. Danielssons bifall —
litet generade af sin ställning.
Därom vitna de motioner som hrr E. V.
Carlson och Beskow — två af dessa juri-
diska prejudikater — väckt om införande
af sådana lagbestämmelser, hvarigenom skall
förekommas för framtiden upprepandet af
dylika tilldragelser, att en valkrets skall
kunna ådömas att representeras af icke valde
personer.
Därom vitnar äfven ett och annat utta-
lande af dem själfve inom riksdagen. Så
bekände hr Beskow att han och hans 21
kamrater voro framkommenderade.
Se där en hittills oerhörd valgrund!
Men kommendering måtte vara en älsk-
lingssport för protektionisterna.
Vi minnas huru majoren, riddaren af svärds-
orden, numera riksdagsmannen i Andra kam-
maren med postadress: Kastellegården Gö-
teborg, hr Max. Kilman låtit kommendera
beväringsmän till att skrifva agitations- el-
ler tiggarebref för protektionist-tidningen
»Vårt Land». Och nu få vi höra, att 22
ganska ålderstigne och förfarne Stockholmare
låtit framkommendera sig att bli folkvalde
(hm!) riksdagsmän.
Hr C. O. Berg, den store nykterhetsmannen,
måtte emellertid ej funnit sig riktigt
trakterad häraf — han tycker, som
kändt är, icke om starka saker.
Men — besvärad som äfven han kände
sig på Stockholmsbänken — sökte han en
högre förklaring och han fann den.
Se här huru Rumäniens hr generalkonsul
ser valkrånglet i Stockholm:
»Som en kristen nation böra vi — sade
han enligt A. B:s referat under
tulldebatten den 8 dennes — känna, att en högre
makt leder folkens öden än ett kammarbeslut
eller en obetalad debetsedel. Gud i
himmelen pifver utslaget.»
Då således hr C. O. Berg röstar för en
rågtull i Sverge af kr. 2.50 pr 100 kg., så gör
han det på grund af — Guds uppdrag.
Medgifvom — att detta är en af de
Lyggligaste smädelser mot en kärleksrik
ud. Och detta af en man, som vill ha
strängt förbud mot och straff för dylika
smädelser.
- I forna dagar lärdes i katekesen och
den innehåller kanske fortfarande detsamma,
att — Gud understundom tillstädjer det onda.
Har inte hr C. O. Berg kommit i håg
330,000 kilo hvete inkom i onsdags från
Pillau till Oxelsund för räkning importör i
hufvudstaden, hvars inlopp är tillfruset.
Genom att få in varan före den 14 den-
nes slipper importören undan att för detta
parti betala i tull 8,250 kronor.
Den unge sosialistskribenten Danielson
har nyligen i Malmö dömts tillsammans till
ett års fängelse för det han i tal och skrift
klandrat ett Malmö rådhusrätts utslag i det
bekanta målet mot fängelsedirektören Lager-
Enuru vi ogilla det sätt, h varpå hr D.
uttrvckt sitt nu domfälda omdöme, kunna
vi cfock ej uppfatta hans straff vara pro-
portionellt mot hans fel.
Detta i förbigående. Hvad vi nu ville
säga var, att hr D:s mål återfördes för vårt
minne, då vi i den på annat ställe i dag
återgifna af hr A. 1J. Öländer vid årets
riksdag väckta motion om beskattning af
vinsten på skogsafverkning funno ett i sak
strängt men i form oåtkomligt klander af ett
k. m:ts utslag. Hr Ö. säger därom:
»Jag förmår visserligen icke uppfatta den tolk-
ning af bevillningsförordningens foreskrifter, som
fått sitt uttryck genom berörda utslag, och icke
torde’väl liälfer lagstiftaren någonsin tänkt sig en
dylik tillämpning af densamma.»
Man kan ej gerna vara strängare än hr
Öländer här är. Och om han sagt dessa
ord såsom tidningsredaktör i en småstad,
såsom t. ex. Malmö, då skulle vi bäfvat för
hans öde.
Ännu så långe torde emellertid yttran-
derätten inom riksdagen förblifva okränkt,
till trots för hr hofrättsrådet Widströms —
denne de 22, innrosessade Stockholmsprotek-
tionisternas juridiske ombudsman — försök
härom dagen i Andra kammaren emot hr P.
Waldenström.
Äfven hr Danielsson — nota bene den
store ölänningen A. P. Danielsson — är
trött vid yttranderättens obehag. Med en
segrares otålighet anhöll han under tullde-
batten i onsdags att »förskonas från att vi-
dare höra det där talet om att Andra kam-
maren ej skulle vara svenska folkets verk-
liga representation».
Sapperment! Då hr Danielsson — A.
P. nämligen, ty sosialisten af samma namn
har ännu ej hunnit så långt — gjorde sitt
inträde i Andra kammaren, kom han dit som
en mycket radikal man och framför allt så-
som en, den där ej kunde styra sin tunga.
Nu åter, nu vill han ej blott att alla vi an-
dra svenskar skola betala tull åt desse jord-
brukare som »förbrukat det värdefullaste
arfvet som våra förfäder lemnat efter sig»
(yttrandet år enligt Vårt Land A. P. Da-
nielssons vid samma tulldebatt); han for-
drar äfven att riksdagsmännen skola åläg-
gas tiga för att utjämna hans egen tungas
forna förlöpningar.
Ej nöjd med att hafva förbrukat »våra
jordegendomar», tyckes han göra anspråk
på att äfven få slösa bort våra riksdagsom-
buds talfrihet.
Go’a hr Danielison – A. P. förstås, den
andre ha vi redan haft här — kom upp hit till
ett folkmöte i sommar och tag hr Liss Olof
Larsson med Er oeh ni skall hör få höra
hvad folket tänker om Er.
Har kunna vi suga till Er, som Floquet
nyligen sa’ till Cassagnao, då denne väsna-
des i franska deputeradekammaren: »har
skrämmer ni ingen», hr A. P. Danielsson!
Hvars andas barn det nya systemets mAn
äro, det framskymtar äfven af ett lektor
A. Rundbäcks yttrande i Första kammaren.
Den mäktige löntagaren skall enligt Af-
tonbladet hafva börjat sitt anförande med
att tillkännagifva att han »trott utt ingen
diskussion skolat komma i fråga » I dessa
ord möter oss en imperators bistra obehag
öfver att någon vågar »mucka». Inte resonnera,
bara votera — se där hr Rundbäcks ideal.
Och man kan förstå det. Ty resonnement
kan vara obehagligt för hr Rundbäck.
Han är lektor vid ett högre elementar-
läroverk men har i många år varit folk-
skoleinspektör; han är lektor och folkskolein-
spektör och har i många år varit aflönad
riksdagsman i Andra kammaren.
Då man frågar huru han är som lektor,
svaras att han skall vara en nitisk folksko-
leinspektör; hans duglighet för denna plats
lär bevisas däraf att han varit en af
riksdagens ensidigaste och hätskaste
partigängare; och vill man ha reda på hans
fosterländska meriter som folkombud, får man det
beskedet att han skall vara en skicklig matematiker.
Såsom prof på förenad blygsamhet och
skicklighet i kalkylen kan tillfogas, att hr
Rundbäck, mannen med de hopade tjänsterna
och de ackumulerade lönerna, i sitt
senaste riksdagstal dristat — allt enligt
Aftonbladets referat — hänvisa till den all
manna moraliska itittenheten.
Vi vilja ej medgifva att denna ruttenhet
är allmän, men att den undantagsvis bitit
hufvudet af all skam — det lär ingen vilja
bestrida hr Abraham Rundbäck.
Då man ser, hurusom striden för tillvaron
ofantligt försvåras genom den konkurrens,
som från statstjänare utöfvas, hvilka ej
blott skaffa sig nere tjänster till förfång för
egna kamrater utan också skaffa sig
inbringande befattningar inom det större
affärslifvet, så blir man frestad påyrka skydd
mot dylikt intrång.
Vid sidan af hr Danielssons: förskona oss
från eder opposision! och af hr Rundbäcks:
hvadan denna diskussion? bör erinras om hr
F. V. Björcks (en af de 22): Den som in-
träder genom riksdagens dörrar bör lemna
alla egna åsigter bakom sig.
Det är protektionismens begrepp om
yttrandefrihet!
Sundsvall 14 Februari.
Minneslista
Tisdag 14, kl. 19 p. d., borgenärsaamm*nträdo i förre hand-
Unden L. G. Fryckbergs i Fillaud konkurs & baudl. P.
A Dabléns kontor bårstädes.
Onsdag 10. Gudmundrå tingslagg lagtima viutertiug i Från».
Fredag 17, kl. Ip.d, b.-rgeuHrssatmtmnträdc i bandi. B. J.
Bergmans i Röde konkurs ä Ljusta tingsställe.
— kl. 2 a. ni., d:o 1 hemiuanaegaron C. O. Axelssons i Milis
konkurs å d:o
Lörd«g 18, kl. 10 f. m, ordinarie samtr,äntrade med hushåll-
ningdsKUskapets ledamöter å stadsfullmäktiges sessions-
sal i Hernöaand.
— kl. 3 e. in., ordinarie bolagsstämma mod intrnssonten-
térne i Bergo h&ndelsftfreuing å föreningens lokal vid
Horgeboro.
— kl. 5 e. tn., ordinarie b .lagasläuima med dolegarne uti
Aluöaundet» ångbatsaktiebolag Å SkeppsbrokäUaren.
— kl. 6 e. m., ordinarie bolagsitäaiuia med Grönborgs bryg-
goriaktiebolags delegare å bolagets kontor.
Mandat- 20, kl. 2 o. in, auktion bos N. Nordvall i Skön oc*
Målås å hemmanet M 2 derstädes.
*
Det går raskt undan, som det ju ock lätt
gör i utförsbackar eller på — hvad man
här gerna kan kalla — det sluttande planet.
I onsdags och torsdags antogos i riksdagen
tullarne på spanmål och mjöl med dithörande.
I fredags godkände kamrarne, efter en
het och för protektionisterna förödmjukande
debatt i Andra kammaren, bevillningsutskottets
förslag till skrifvelse till regeringen
med underrättelse om besluten.
Samma dags afton hölls konselj, då regeringen
beslöt hänskjuta skrifvelsen till tullstyrelsen
och kommerskollegium för afgifvande af yttrande.
Dessa båda ämbetsverk sofvo ej på saken och
redan i lördags afton mottogo vi i
telegram från Stockholm följande
Sorgebud:
Vid i eftermiddag kl. 3 hållet statsråd
har konungen —enligt extranummer af Post-
tidningen — efter generaltullstyrelsens och
kommerskollegii hörande, sanktionerat riks-
dagens beslut om spanmålstullar.
Beslutet tråder i kraft den 14 februari.*
I dag alltså lägges på den del af svenska
folket, som icke är nog lycklig att njuta af
det under alla omständigheter ovärderliga
privilegiet att ega jordbruk, ett ok, som icke
lär kännas ljufligt och en börda, som icke
blir lätt.
Vi, icke-jordegare, äro slagna såsom af
fiende-hand och våra besegrare utkräfva af
oss — liksom om vi tillhörde ett främmande
fiendtligt folk — en krigsskatt, som för hvarje
dag skall växa i förhatlighet och för hvarje
dag väcka en ständigt föryngrad bitterhet,
en harm som allt mera fördjupar sig, och en vrede,
hvars rättfärdighet är lika oemotsäglig som
lifsmedeltullarnes orättfärdighet är himmelsskriande.
Ja — himmelsskriande; ty det är icke en
främmande fiende, som söker krossa oss, det
är våra bröder, våra lyckligare lottade brö-
der som lyftat sin hand emot oss.
Därför ställer ock detta tullbeslut framför
vår erinring berättelsen om detta första
brödrapar, af hvilka den ene, den starkaste
hette — Kain.
Sedan dess har sivilisationen — det heter
ju så? — stigit. Abel blir numera ej
slagen ihjäl; det är mänskligare att låta ho-
nom lefva och det är framför allt mera eko-
nomiskt, ty Abel skall köpa de genom tul-
len fördyrade jordbruksprodukterna och utan
Abel, hvad nytta gjorde väl då tullarne?
Våra dagars Abel bör alltså få behålla
lifvet; men han bör icke få utvandra till
något främmande land, allraminst till Amerika.
Han behöfs här hemma för att betala den
nya krigsskatten åt sin broder.
Och hvad denna, eägom ännu en gång:
svåltskatt innebär, det har hr Boström till
Ostanå — egaren till fideikommiss-jord af
mera än en million kronors taxeringsvärde
— varit nog god att nu efter tullbeslutet
omtala.
Huru det tillgick är i och för sig en li-
ten uppfriskande episod.
Hr P. Waldenström hade nämligen under
tulldebatten i onsdags beräknat brödskatten
till 12 millioner kronor årligen.
Hr Boström oroades af denna höga siffra.
Skulle då folket få den oerhördt oriktiga
föreställningen om sina nye herrar — jord-
possessionaterna —, att de ville pressa ur
dem hela tolf millioner om året? Nej då,
så grymma äro de visserligen ej.
Tolf millioner? Bort det!
Nej, det är bara fattiga åtta millioner!
Och det är ju ingenting att tala om. Om
detta blygsamma belopp gäller hr A. F
Danielssons: »hvarför ska herrarne envisas?»
Och förmodligen är det tanken på denna
bagatell, som Kommit hr C. O. Berg att på
sig tillämpa oeh för sin del utropa det tn
gång så väl oeh sant kristligt använda ordet:
»Här står jag och kan icke annat’
Gud hjälpe mig. Amen.»
Det är alltså, med alla parters bifall, er-
kändt och afkunnadt att tullen på ny span-
mäl och mjöl skall i år (enligt Guds be-
slut, för att citera hr Berg) inbringa 8 mil-
lioner kronor. Men det har också fråa
själfva bevillningsutskottet sagts, att man
icke vågar gå längre i år.
Till nästa år alltså komma de ftnnu högre
tullsatser, som protektionisterna då tro sig
våga genomföra. Och då komma hr Wal-
denströms 12 millioner att »blygsamt» ak-
septeras af den då varande statsministern,
fuflblodsprotektionisten herr »Boström till
Östanå.»
Såvida icke folket till dess är utplundradt.
Ty det skall sägas att i vida, vida kret-
sar anses hela denna tullbeskattning, såsom
en — plundring!
Och i synnerhet här i Norrland äro detta
intryck och denna uppfattning allmänna och
lifliga.
Inom Sundsvalls distrikts talrika arbeta-
rebefolkning råder en djup oro och sinnes-
stämning.
Af den fridstämning, som statsministern
Bildt i sitt programtal förklarade sig vilja
framkalla, fins här intet spår.
Och, sanningen att säga, tycker man ej
häller att den nya ministären gått rätta vä-
gen för att åstadkomma den önskade för-
soningen.
Redan då det blef bekant här, att Stockholmsbänken
i riksdagens Andra kammare skulle i följd af högsta
domstolens oöfverklagliga beslut besättas med 22
icke-valda protektionister, gjorde sig här en liflig
önskan gällande att genom storartade folkmöten vända
sig till Hans Majestät Konungen med ett tydligt
uttalande af den sorg, hvarmed tusentals af hans
idogaste undersåtar sågo lifsmedeltullar hota deras
närmaste framtid med oundvikliga och obehöfliga
bekymmer, kanske äfven med nöd och svält.
Man tänkte — och dessa tankar uppstodo hos
arbetarne själfva — att därjämte
gifva klart uttryck åt den bestämda för-
hoppning man hyste därom, att Konungen
aldrig skulle låta sina sämst lottade under-
såtar förtryckas af deras jämförelsevis
alltid mycket rikare jordegande medborgare,
samt att Konungen också fördenskull,
liksom han med tusentals och åter tusentals
svenske arbetande medborgares hånförda
bifall gjorde i fjol, ville äfven nu låta
upplösa den Andra kammare som – – –
(ja, man förstår resten).
Vi äro berättigade säga, att då dylika
opinionsyttringar från denna ort uteblefvo,
så var det af grannlagenhet mot Konungen,
Man kände sig viss utt Konungen skulle, i
år som i fjol, värna de mindres rätt att
slippa tvingas betala skatt till några deras
medborgare och man ville att Konungen
skulle ha hedern att utan någon slags på-
minnelse eller liksom påtryckning utöfva
sin makt till de oprivilegierades bästa.
Och nu — nu kommer det dubbla sor-
gebudet, att regeringen sanktionerat riks-
dagsminoritetens (märk: civiljuridiskt vis-
serligen majoritetens men statsrättsligt mi-
noritetens) beslut om lifsmedeltullar.
Och öfver allt, af alla, höga och låga,
fattiga och rika (med undantag kanske för
några få protektionister) uppväcker bud-
skapet
en med ömkan blandad förtrytelse att en
tydlig och klar folkvilja kan i följd af bri-
stande vallag förvanskas genom juristeri;
en med ömkan blnndad förtrytelse, sedan
detta skett vid valen till Andra kammaren,
att regeringen icke upplöser densamma;
en med ömkan blandad förtrytelse att
regeringsmakten kall och vill sanktionera ett
på sådant sätt tillkommet beslut om en bröd-
skatt, som vi och alla, som icke åro i affä-
ren intresserade måste anse såsom ett oblygt,
bjärtlöst och upprörande tilltag af gods-
egare, storbönder och industrimän i mellersta
Sverge att brandskatta den öfriga nationen;
ett med grämelse blandadt vemod att
Sverges folk skall så behandlas;
och slutligen en varm önskan att detta folk
ej må mista sitt tålamod och sin besinning.
Sundsvalls handelskårs enke- och
pupillkassa hade i lördags afton årssarn-
mantråde på grosshandlare J. A. Hedbergs
kontor. Till ordförande för sammanträdet
utsågs bankkassör L. F. Boström och till
sekreterare handlanden J. P. Wiklander.
Enligt den af revisorerna, hrr O. W. Hor-
ney och J. L. Olsson, uppgjorda berättel-
sen öfver verkstäld granskning, är kassans
ställning denna:
Tillgångar:
Kontant i kassan vid årets början 353.»o
Utlånt mot säkerhet .............. 26,541.35 -)6,H%.n
Inkomster:
Årsafgifter af 40 delegare....... 200.—
Räntor .........................._ _J,333.i4 i,583.u
Summa kronor 28.428.28
Utgifter:
Diverse omkostnader............. 13.20
Understöd till 15 personer ..... iHX).— yjy 20
Balans till år 1888 .............^.^.^ „.... 27,51ö!o8
Summa kronor 28,428.28
Kassans tillgångar ha således under året
ökats med kr. 619.94.
Sedan ansvarsfrihet beviljats åt styrelsen,
beslöts att till 15 särskilda personer i till-
fälliga understöd utdela 950 kronor.
Därefter återvaldes till ledamöter i sty-
relsen hrr J. A. Hedberg, Gust. Strömberg
och C. Kihlman samt till deras suppleant
hr C. O. Wessé"n.
Likaledes återvaldes till revisorer hrr O.
W. Horney och J. L. Olsson samt till re-
visorsuppleant hr J. G. Blomberg.
Fartygsköp, Hr L. M. Altin har sålt
sitt egande, här hemmahörande skepp »Her-
tig Oscar Fredrik» till hr I. C. Hultheto i
Helsingborg för 20,000 kronor. Skep-
pet ligger för närvarande i Havre. Befäl-
hafvare blir kapten Börjesson, förut å bark-
skeppet »Trente».
En renhjord förevisades i söndags mid-
dag på fjärden. Den var’ganska talrik och
togs äfven i betraktande af en stor skara
åskådare. De renegande lapparne togo upp
frivillig afgift och gjorde eig därmed en
rätt god inkomst.
Mot aftonen tågade de åter upp till
»Svartmyran», där de lägrat sig.
Maskeradbal hålles i afton i stadehu-
sets festvåning. Biljetter säljas endast i hr
Anderssons pappershandel, icke vid ingången.
Ny materialgård för staden* I en
till stadsfullmäktige aflåten skrifvelse före-
slår drätselkammaren, att till plats för den
ifrågasatta nya materialgården för etaden
måtte anvisas den del af hamnplanen, som
ligger mellan Klockargränd och Nygränd,
samt i sammanhang därmed att den för ett
par år sedan på denna plats nedlagda räls-
banas måtte, såsom för det därmed afeedda
ändamål obehöflig, slopas för tillgodogörande
af den ännu i behåll varande materielen.
Det lär nämligen hafva visat sig, att de fin-
ska matvaruförsäljarne icke alls begagna sig
af denna bana, såsom afsedt var, för upp-
forsling af sina varor från hamnen till för-
säljningsplatsen, utan föredraga att härför
anlita åkare. Om ock man må beklaga att
åtskilliga kostnader härigenom blifvit gagn-
löst förspilda, torde dock under sådana För-
hållanden drätselkammarens förslag böra
& k. fattigbjudning hade Sundsvalls
nykterhetsförening »Hoppets Här») i fredags
afton anordnat i Betlehemskapellet härstä-
des. Omkring 220 personer voro inbjudna
af hvilka närmare 200 infunno sig. Sedaia
ordföranden helsat de närvarande välkom
na och kaffe serverats uppträdde under sam-
kvämet flere talare och bland desse jämväl
kyrkoherde J. O. Boström. Mellan tale
omvexlade sång och musik och allt synte
göra godt inflytande på de församlade. Till
slut serverades en god kvällsmat och inan
åtskildes belåtne med sin afton.
I snön fastnade uppgående godståget
söndags, när det skulle passera den igen-
drifna bansträckan nedanför Norrberg i
Ramsjö socken. Maskinen nödgades leran!
halfva tåget, för att sedan den andra half-
van lyckligt/ ankommit till Mellansjö, där-
ifrån återvända till Norrberg efter de från-
le vagnarne.
jsmanstjänsten vi
tullstationen i Nordmaling sökes bland an-
dra af biträdande kammarskrifvaren i Sunds-
vall J. P. J. Hultberg och e. o. dito i Her
nösand E. Berglund.
Från Borgsjö skrifves till Sundsvall
Tidning:
En egendomlig läderstöld föröfvades i när-
heten a? byn Grundsjön i början af denm
månad, i det en säck läder, tillhörig hand-
landen P. Munter, på ett egendomligt sä
försvann från varulasset, utan att sedan kom
ma till rätta. Emellertid afsändes dage
efter från Mellansjö järnvägsstation en större
låda adresserad till Arbrå. Emedan afsän-
daren ej ville för stationsmästaren visa sig,
utan lät inlemna lådan af en minderårig
gosse, som på tillfrågan ej ville uppgifvi
hvem afsändaren vore, fattades misstankar
och Munter reste till Arbrå, där han i när-
varo af fjärdingsmannen lät öppna lådan.
Däri befann sig också hela läderbunten.
Några dagar därefter infann sig en sko
mak are för att utlösa godset. Skomakarei
häktades.
Nämdemän. Förteckning öfver tjänst
görande nämdemän inom Medelpads vestra
fögderi för år 1888:
Tuna tingslag: Tuna socken: A. Svensson i Fors,
N. E. Mikaelsson i Skjöle, N. P. Svanstedt i Svan-
äng och K. O. Karlsson i Wattjom; Attmars soc-
ken: A. M. Grafström i Attmarby, L. P. Lundgre
i Skjedvik, J. A. Floden i Bölom och L. O. Johans
son i Mellangård; Stöde socken: K. Ulén i Usland.
H. Widmark i Vesterlo, J. O. Karlsson i Ökne och
£. Ersson-Lundgren i Ede.
Torps tingslag: Torps socken: H. Erssou i Ham-
mar, J. P. Bolin i Boda, L. Larsson i Finsta, J
G. Berglund i Kogsta, G. Andersson i Lershufvud
och P. E. Olsson i Hångsta; Borgsjö socken: E. A.
Nordeli i Ofvansjö, Martin Jonsson i Ostbyn, O. M.
Abrahamsson i Magdbyn, N. Ersson i Näset och M.
Olsson i Halls ta; Hafverö socken: H. Eriksson
Säter.
Selångers tingslag: Selåugers socken: N. P.
Olsson i Knäfland, L. O. Berg i Högom, N. P.
Wallmark i Valla, J. P. Eriksson i Näfsta, J. O. Berg-
lund i Bergsåker, N. Celinder i Söderåsen och
G. Stadin i Oxsta; Sättna socken: I. Åhlén i
Löfsätt, P. O. Strömqvist i Strömås, E. O. Ytterström
i Flata, M. O. Nordvall i Nora och O. P. Nilsson i Bjärme.
Vikarierande och extra lärare vid
Hernösands stifts allm. läroverk under våi
terminen 1888:
Hernösands läroverk:
FiJ. lic. E. Rosengren vik. lektor; fil. kand. E,
J. Wiklund, vik. för tjenstl. adj. P. bvenBson, som
för botaniska studier vistas utrikes; fil. kand. A.
Dahlberg för tjenstl. adj. K. H. Berlin, fil. kand.
D. A. Nyström for adj. S. Adrian, som förordnats
till rektor vid Haparanda läroverk samt löjtnant
C. Johansson vik. gymnastiklärare.
Östersunds läroverk :
Fil. lic. E. O. E. Högström f. lektor S. J. Kar-
dell, tjenstl. som riksdagsman, fil. kand. Östen Hed
lund v. lektor, stud. J. Söderqvist och O. W. Sal
länder extra lärare samt J. F. N. Moberg vik. teck
ningslärare.
Utneu läroverk:
Fil. lic. Axel Brissman för tjenstl. lekt. Th. Thor-
björnsson, fil. kand. A. T. Norelius och O. Lund-
qvist extra lärare samt löjtnant G. Nyström vik.
gymnastiklärare.
iAilcå läroverk:
Adj. J. Sahlin v. lektor; fil. kand. K. A Ahlstedt
vik. f tjeustl. lektor A. B. Lönnegren, fil. kand.
E. Wilborg v. lektor, fil. kand. A. Persson for
tjenstl. adj. A. J Häggmark, stud. J. Wallén for
adj. Sahlin, samme Wallén tillika v. sånglärare och
löjtnant H. Hammarberg vik. gymnastiklärare.
Sundsvalls läroverk:
Fil. kand. N. L. Andersson, J. Svedberg, A. Wirn-
mercranz samt stud. K. V. E. Lindblom extra lä>
rare, fil. kand. B A. Fineli vik. för tjenstl. adj. E.
A. Ekström samt hr C. E. Tullberg vik. tecknings-
lärare.
Piteå läroverk:
A. Jungstedt vik. teckningslärare och F. Wåhlin
-ik. sånglärare.
Haparanda läroverk:
Adj. E Hammaren vik. teckiiiugslärarc och lojtn.
(’. A. Bergström vik. gymnastiklärare.
Skellefteå läroverk:
Fil. kand. E. Lindroth e. lärare samt vik. gym-
nastiklärare och fil. kand. V. J. Björkegren c* lä-
rare.
OrwsköUkeilcs läroverk :
Fil. kand. B. N. K. Willén vik. lör tjenstl. kol-
legan V. F. Holm, stud. G. S. Wigert e. lärare. Hj.
Kkblom vik. i musik, Maria Holm d:o i teckniug
och löjtnant F. J. A. Pettersson d:o i gymnastik.
Frän Medelpad förekomma följande
notiser i baptisttidningen »Svenska Härolden»:
Bönveckan var äfven i Sundsvall till stor upp-
muntran för Herrens folk. Mer än en erfor Guds
andes stärkande och uppmuntrande närvaro, och
gjorde därför alltför Herrens saks befrämjande. Utom
allt detta fick man äfven fröjdas med några själar,
som denna vecka fingo frid med Gud. Eden.
— I Indals norra församling äro de ifrigt sys-
ielsatta med att fårdiggöra ett stort och i allo
ståtligt kapell. Broder Granqvist verkar för när-
varande där och har fått glädja sig åt att se stora
skaror samlas omkring Herrens ord. Några hafva
äfven mottagit frälsningen såsom sin egendom.
— I Svartvik och omnejd hafva icke så få blif-
it frigjorda ur syndens slafvcri.
— På flera ställen utefter Alnösundet har Her-
rens andes verkan och närvaro förnummits därige-
nom att själar blifvit frälsta. Afven i Borgsjö hatva
några fått frid med Gud.
— Vid ett kort besök, som undertecknad och
pastor Lagergren nyligen gjorde i Torp och Borg-
sjö fingo vi se huru människor i skaror ramlades
för att höra Guda ord. Eden.
Sit Petri Orden i Hernösand har till
barn i torsdags utdelat 200 olika klä-
desplagg.
Goodtemplarne i llernösand ha för
1,000 kr. inköpt enkefru E. Petterssona
gård därstädes.
Pelsmös8orf att begagnas inom garni-
onsorten, ha tilldelats artilleribatteriet i
Hernösand. Hcrn.-I’:u.
Vid kemiska och frökontroll-sta-
ionen i Hernösand ha under fjolårets sista
vartal till undersökning inlemnats 135 prof
af diverse föremål.
De inlemnade föremålen ha utgjorts af:
teädeefrö och spanmål 51, tapet-, tyg-,matt-,
garn- och färgprof för undereökning på ar-
senik 47, hö 11, gödningsämnen 9, jord-
rof 7, mulmprof 4, smörjoljor 4, koksalt
och mjölk hvardera 1.
Af de på areinikhalt pröfvade föremål**
hafva 6 innehållit så mycket arsenik att!
varit i handel förbjudna, 9 innehållit aS
men icke i större mängd än att de varit i WT
del tillåtna och de öfriga 32 vaiit fria från
arsenik.
Jordprofven, flertalet af höprofven eamt
en del af fröprofven ha inlemnats af länet!
fröodlingsförening. De äro insamlade fVi»
fjällbetena i Tåsjö af fil. kand. F. Lönn!
kvist. Undersökningen skall gå ut på,U
att undersöka näringsvärdet hos fröprofven
dels jordmånens beskaffenhet, dels ock fröet*
beskaffenhet och egenskaper, jämförda m^
under sydligare breddgrader produeeradtfwj
Vid kvartalets utgång utgjorde antalet
oafslutade eller ej utskriina undersökningar
vid kemiska afdelningen 34 och vid frö!
kontrollafdelningen 27.
Frän Jämtland. Rektorn vid Öster.
sunds allm. läroverk, teologie kand. Häg»!
lund, har — enl. Jämtlandsposten — v8.
rat upplåta läroverkets sal till arbetare^,
eningens med statsanslag understödda fön
läsningar, för hvilka lektor P. Olsson år %
sedd till inspektor.
— Vinnare i Östersunds konstlotteri iro
bland andra ingeniör Rehnborgi Sunds.
vall har vunnit Gerda Roosvalls »RägnstäiB.
ning», värderad till 100 kr. En arbetare
från sågverken vid Sundsvall vann Anton
Genbergs »Höstmotiv från Dufnäs, värde-
rad till 350 kr. j p
— Fullbordade myrafdikningar under näst»
lidne år äro: Afdikning af myror tillhö.
rande Billsta, Hofs, Fäste m. fl. byar i Hack-
ås socken samt Kungsnäsets och Måneta
byar i Näs socken.
Afdikning vid Östra och Vestra Krokoms
samt Säters byar i Rödöns socken.
Afdikning vid Högsta, Gåje och Backens
byar i Hallens socken.
Afdikning vid Östra och Vestra Kälen,
Killens uppgårdar samt Kälabacken i Röd-
öns socken.
Afdikning vid Möckelåsens, Välje och
Kläppe byar i Marby socken.
— Ytterhogdals kommun har vid kom-
munalstämmor den 12 des. förra året och
den 22 sistl. januari beslutat om uppgörelse
af ackord med mjölnaren Anders Wallström
från Solna, att han mot ersättning skulle vissa
gånger på året resa till kommunen för att
mottaga sjukbesök. Mot dessa kommunal-
stämmobeslut har nu provinsialläkaren Mul-
ler i Sveg hos länsstyrelsen anfört klago-
mål, j. p
— Kommunalstämman i Hackas beslut
att förvägra inom socknen boende norrman
kommunal rösträtt tills de på laglig vå»
förskaffat sig medborgarrätt. Tre af desse6,
Daniel Jonsson, Klas Jonsson och Per Mår-
tensson, anförde öfver, beslutet besvär hos
konungens befallningshafvande under yr-
kande, då de under en lång följd af år
innehaft och erhållit lagfart å fastigheter
inom socknen, samt hvad anginge Daniel
Jonsson, hans farfar redan lör 60 år se-
dan till socknen inflyttat och ingått gifter-
mål med svensk kvinna, klagandena borde
anses såsom svenske undersåter och följakt-
ligen tillerkännas rösträtt.
Kon:s befhde har nu fält följande utslag:
»Enär, jämlikt 8 § af k. f. angående kommund-
styrelse på landet den 21 mars 1862, endast svensk
undersåte eger rösträtt i kommunalstämma samt
klagandena icke ens uppgifvit, att de eller dåras
fäder, hvilka ostridigt varit norske undersåtar, af
k. m:t till svenske medborgare upptagits, alltså
och då bvad klagandena åberopat till stöd för
dåras anspråk att i allt fall uti uu ifrågavarande
hänseende såsom svenske undersåtar betraktas, icke
lagligen kan till sådan rätt föranleda, finner kon:s
befhde afseende å besvären ej böra fästas».
Dödsfall. Medisine lisentiaten Carl
Wilhelm Stridbeck har aflidit den 2 dennes
uti Nybyn af Västerbottens län vid nära 46
års ålder. Stridbeck, som var född i Jön-
köping, anade 1886 vid Carolinska institu-
tet medisine lisentiat-examen. Därefter bo-
satte han sig såsom praktikus i Ånäset in-
om Vesterbottens län.
Nordmalings tingslag. V. häradg-
höfdingen C. V. Bergström hai förordnats
dels att å urtima ting med Nordmalings
tingslag å länsfängelset i Umeå handlägga
ransakningar angående häktade för brott
tilltalade personer, dels att förrätta inneva-
rande års lagtima vinterting med Nordma-
lings tingslag den 13 febr., äfvensom att åt
förefallande konkursmål egna behandling.
De beslutade spanmälstultarne
hafva redan visat sin »välsignelse» i Ilernö-
sand i det att därvarande handlande efter
hvad det uppgifves, nu för en säck mjöl
begära 5 kr. mera än för några dagar se-
dan, då tullen ej var beslutad, säger lörda-
gens Hernösands-Post.
JVcesvalls möbelaffär i Luleå rustar
sig till sommarkarnpanjen. Så har hr Nrcs-
vall lagt sig till med 6 st. fotografialbum ä
30 kr., hvilka han nu fyller med fotografier
öfver de vackra pjeser fabriken förfärdigar.
Då dessa album blifvit fullsatta, skola de
läggas ut «i lämpliga lokaler i Norrlands för-
nämsta städer. Denna storslagna annonse-
ring går löst på en kostnad af 1,200 kr., men
så är hr Nscsvalls möbelaffär en af de stör-
sta i vårt land.
— »Malmberget», ur hvilken vi henita
denna notis, glömmer tillägga att denna in-
dustris storartade utveckling kommit till un-
der det förkättrade - frihandrl»*y*tnnet.
Nordmalings ängsågsaktiebolag
har den 1 januari, på 25:te årsdagen efter
det Rundvikens ångsåg pådrogs och sedan
densamma förenats med Olofsfors bruk un-
der ett bolag, donerat 7,500 kr., hvaraf rän-
tan skall användas till årliga lifräntor, väx-
lande mellan 16 oeh 64 kr., åt ett visst an-
al i bolagets tjänst anstälde arbetare. Lif-
räntorna börja utgå vid fylda 60 år och skola,
3fter lifräntetagarens frånfälle, äfven utgå
:ill hans efterlemnade enka och barn.
Bolagets styrelse utgöres af hrr P. M.
Wikström, Carl Wikström och J. V. Abom.
Medikamentsförrdd i Burträsk.
Medisinalstyrelsen har utfärdat tilletåndsbref
or apotekaren i Umeå Oscar Petterson att
i Burträsks socken inom Veeterbottens län
inrätta och genom farmaceut handhafva det
medikamenteförråd, som nyligen blifvit af k.
m:t därstädes tillåtet.
En täflan i skidlöpning försiggick i
ndags mellan två af Umo stads skidlö-
>are, lektor Collin oeh ingeniör Lindahl,
tranan vur 5,6 mil lång. Starten fckedde
rån Ytterhieke vid 8-tiden, och ki. 4 var
jegraren, lektor Collin tillbaka. Hans med-
;änare hade af ett tillfälligt illamående hin-
jrats från att genomlöpa hela banan.
Goodtemplarnes antal i Hudiksvall
iar under fjolåret minskats med 132 per-
•ner från 800 till 668 medlemmar i fe"1
5ger.
Spritvaruförsäljningsaktiebolaget
Hudiksvall har under året I okt. 1886-
okt. 1887 sålt
218,397 liter bräavin
4,662 » »prit
12,8fJ3 - konjak
6,360 ¦> punsch
1,819 - viner.
Med en bruttoinkomst af kr. 101,203.9*
amt med utgifter till belopp af kr. 46,344.0*
hade alltså bolaget en nettovinst af kronor
4,859.90. e. Hud.-P:n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0074.html
