- Project Runeberg -  Sundsvalls Tidning / Årgång 1888 /
75

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvar arvbetsförtjänst hädanefter skall sökas.
Lektor Waldenström nämnde under sitt
riksdagsanförande i onsdags ett
Illande. Åtskilliga pro-
*» fabrikanter i Stockholm hade
«Waldeaatröma adress-
ochi utaemi mBt&M

tfll to w" hvilken,
dwi itt hftn ik |

naturligtvis hrr protektionisters
öfver hr Waldenströms motstånd
mot det tt

det »nya systemet» som kom dem att
drifva detta sså kallade skämt, som dock har
det felet att låta fattiga arbetare springa narrar

DlS^’kr det »nya systemet» triumferat med
JLn till en genomgående lifsmedelsbe-
Un® Och det har segrat till stor del
i af hrr protektionisters löften att
t skall allmänt bereda arbetarne den
de under de tryckta tiderna eak-
¦ vet man således hvart man skall
betssökande. Det är till hrr
, hvilka, i motsats till lektor
Waldenström, hafva bestämda löften att
fylla.
Norrl.-P:n.

En större timmerdrif-
; 200 hflstar pågår i vin-
jxna aktiebolag från sko-
i ned till Fjele i Bollnäs. Det
t att se, skrifves det till Hel-
i oftast utmagrade, selbrutna
s under allehanda tortyr-
neuei »— r- -1 vflgläDSd »/omkring %
mil emellanåt 2 gånger men minst 1 «/2 gång
m äVen framsläpa timmerlass stora som
Iå hi * bestående af 10 a 15 timmer.
Dessa hästar egas och köras hufvudsakh-
t af omänskliga och vinningslystna vårm-
,r. Att vid Fjele aflastningsplats,
nnuinuii 1 m’1 från Bollnäs kyrka, en extra
nnlis borde anställas, synes vara nödvändigt.
Länsman med fjärdingsman ämna till en
början besöka platsen.

Arbetarnes ring i Landskrona ha un-
der fiolåret, med en försäljning af kronor
12,317.55. haft i nettovinst kr. 12,317.55.
På Sundsvallsringen bör det vattnas i mun-
nen vid dessa siffror.

Svenska drottningen Sofia mottog
söndagen den 5 dennes i Fans besök af
Frankrikes president Carnot, som kvarstan-
nade öfver en half timma. Följande dag
erhöll fru Carnot företräde hos drottningen.
1 maltdrycksfrågan har storlogens
verkställande råd beslutat att intill dess stor-
logen själf härutinnan närmare stadgar stan-
oa vid att hvarje dryck, som har den rin-
wste berusande inverkan, ej får förtäras af

Det beror sålunda i första hand på logerna
att i hvarje fall bedöma om den dryck
som förtärts har den ringaste berusande in-
verkan, skrifver ordenstemplar Edv. Wav-
rinaky i »Reformatorn».

E. o. hofrättmotarien E. G. Ribbing
har förordnats att vid extra samman-
träde med Tuna tingslags häradsrätt å kro-
nohäktet i Sundsvall handlägga ransakning
angående häktade för brott tilltalade personer.

Uleåborgsjärnvagen, Elfva ledamöter
af borgareståndet i finska landtdagen
hafva inlemnat en petition därom, att Uleå-
måtte så snart som möjligt
förlängas till svenska riksgränsen vid Torneå.
I motiveringen framhållas fördelarne
för Finland af att vara förbundet med isfri
hamn vid Nordsjön och af internationell för-
bindelse med Sverges och Norges järnvägar.

Förre statsrådet Hammarskjöld
lär, enligt hvad Fyris från tillförlitligt håll
förnummit, erhålla plats i högsta domstolen
efter jnstitierddet Ölivecrona, som skall taga
afsked.

Den enda isfria och öppna hamn
på hela svenska Östersjökusten är f. n.
Oxelösund. Och sedan Express nu brutit
ränna dit, är sjöfarten på denna hamn öpp-
nad efter att endast några dagar ha varit
stängd under denna vinter. Orsaken till att
isen hunnit blifva så pass tjock som den nu
var — 5 till 7 tum — hvilket inträffar yt-
terat sällan, uppgifter S. L. T. vara, att de
ångare, hvilka annars besörja malmexport
året om fråu Oxelösund, frusit inne i Stettin.

Ett minne af det hastverk, som kal-
las bevillningsutskottets betänkande omspan-
måkttnar, utdelades i onsdags i riksdagen
under form af några rättelser, af hvilka
bland annat framgick, att där utskottet skrif-
vit målet korn, borde stå omalet dito, och
att där utskottet uppgifvit att vi haft öfver-
skott af införsel, borde läsas öfverskott af
utförsel af nyesnämda vara. Skilnaden är
dock obetydlig: i stället för att ha betalat
utlandet för 31½, millioner kilogram 1886
och för 32 1/4 millioner 1885 ha vi fått be-
taldt från utlandet för samma kvantiteter.

Stockholms stad och tullfrågan.

Den stora majoriteten af Stockholms invå-
nare har en afgjord obenägenhet för att be-
skattas genom spannmålstullar. Två tredje-
delar af dess röstande valmän ha utsett fri-
handelsvänliga representanter i Andra kam-
maren. Det oaktadt inträffar

att Stockholm i Andra kammaren
representeras af 22 och i Första kammaren
af 2 (frih. Bildt och hr Forsman) anhängare
af spanmålstullar;

att spannmålstullar beslutas af den
riksdagsmajoritet, som bildats med tillhjälp af
Stocknolmsrepresentationen, och

att denna nya skatt sanktioneras af en
hvars främste man jämte dess krigsmisiter
äro ombud för Stocknolms stad.

Fjällugglor ha börjat förekomma i Upppland.

U.

Sverges utrikespolitik.
Reuters Of-ffices återgifver utan
anmärkning Morning Post meddelande att furst
Bismarck åsyftar Rumäniens, Spaniens, antagligen äfven
Sverges-Norges anslutning till tysk
österrikisk-italienska alliansen.

Hypnotismen. Vid svenska läkare-
sällskapets sammanträde i Stockholm den
hnS imedl d:r Axel Lamm om
vi/eitt sa Härefter beslöt sällskapet att
ämnpt lsanan?anträde den 7 dennes upptaga
CA111 *J Lamm inledde förfianl-
tismen?nf?ei en fr.ametällning om »Hypno-
sen/ °«3 i Clvila .och k"n»nellalagskip-
ta iJ«m« ?n förev>sade d:r Wetterstrand
.och en hi

n "I

fice atei
Posts

I torsdags inforsla-
"J- i en Bläde, 17-

ett ’ ""

tjRmten i fviiologi viå Upmte universite»
har under flere terminer pa ett - enligt
intyg af profeworns i ämnet Frithiof Holm-
gren r utmftrkt sfttt uppr&tthållits af n. v.
medi$me lisentiaten ffjatmar öhrvall. Porf.
Holmgren förordade nu åter hans förord-
nande, men mindre akademiska konsistoriet
»om redan för någon tid sedan »prickade»
herr Ohrvall med en varning emedan han
yar vice ordförande i sftllak/pet Verdandi,
fann skäl att afrtyrka herr öhrvalls fortfa-
rande förordnande till »laborator i experi-
mental fysio ogi och medisinsk fysik.»

Kanslern har dock icke funnit skal lyss-
na till det upsalienska Hermandads råd i
detta nfoeende, utan har ansett, att hr Öhr-
valls skicklighet som laborator vore ensak
och hans ledamotskap i Verdandi en annan
samt har förordnat hono.n äfven för denna
termin. G H T

Kyrkoherden Holmgren och kas-
sorna i SUjansnäs. Den 2 dennes hölls
i Siljansnäs, i enlighet med domkapitlets
därom meddelade förordnande, afslutning af
den inventering, som började den 19 okto-
ber och fortsattes den 15 november förlidet
år. Vid afslutningsinventeringen var afträ-
dande kyrkoherden Holmgren tillstädes och
lemnade nöjaktig redovisning för de för-
samlingens medel, som han omhänderhait.
Den nu hållna inventeringen hade föreskrif-
vits med anledning af dels kyrkoherden
Holmgrens anmärkning mot inventeringen
den 15 nov., att han ej varit kallad till och
icke häller godkänt densamma, dels hans
begäran att erhålla tillfälle att lerana upp-
lysningar och förklaringar öfver vid sist-
nämda tillfälle anmärkta bristerna, hvilket
nu ock skedde, skrifves till Tdng f. Falu
1. och st.

Egendomlig olyckshändelse. När

jnsdagens morgontåg från Ystad kommit
mellan Börringe och Svedala stationer, in-
träffade att en tjur sönderbröt ena sidan af
den vagn, i hvilken han transporterades,
och kastade sig ur densamma. Han blef
hängande i binslet och släpade med tåget
cirka 2,000 fot. Till följd af den starka
snöyran märkte tågpersonalen ingenting förr
än vid framkomsten till Svedala, då endast
hornen kvarhängih, efter det arma djuret,
meddelar Y.-P. Vagnen tillhörde Börringe—
Ostratorps järnväg.

Nytt i bokhanneln, »Nödlögner, be-
rättade och bedömda i bibeln» af (pastor)
K. Torin, är ett litet arbete, som nyligen
utkommit i Göteborg. Förf:n, utgående från
egen lefnadserfarenhet om, huru s. k. nöd-
lögner ibland ledt till skada, ibland åter
gagnat, så att det varit omöjligt att hysa
ondt saravete öfver dem, medan åter hän-
synslös och ogrannlaga sanning gjort ondt,
har tagit sig för att sammanställa alla de
fall af nödlögn, svek och förställning, som
förekomma i bibeln, samt den heliga bokens
omdömen om dem. I gamla testamentet
omtalas, som kändt, med gillande, till och
med af Gud, många fula handlingar, som
icke skulle stå sig inför vårt rättsmedve-
tande. Pastor T. framdrager också dem,
men djärfves icke själf uttala någon mening.
Läsaren drager emellertid slutsatsen i hans
ställe. Den lilla skriften kostar 37 öre.

.?raahI ’ ett beklagans
u ’-för att intaSa8 På ett sjuk-
A i niåndags i Björknäkgn

-f’ d
oiver

C m u - ntaSa8 På ett sjuk

På Ornin An i niåndags i Björknässkogen

Wättm -f’ där hon ar hemmahörande, skulle
»mura oiver »n »»—i____t~* » . « »

slant hon med

- p Ä

rvaWT f ln,tränSde i magen. I denna
SS Äenhet ^k hon hänga öfver en
(fick h t , en dräng af en händelse

Rättegångs- och Polissaker.

Frikänd. Straffången Johan Erik Jo
hansson Steen, förut af Sköns häradsrätt
dömd till 8 års och 6 månaders straffarbete
för 4:de resan och senast varit tilltalad vid
Njurunda häradsrätt för olofligt tillgrepp
af kläder ined mera i Juniskären under-
gick i lördags ytterligare ransakning. Nå-
gon bevisning att han begått ifrågavarande
stöld kunde emellertid icke af åklagaren
förebringas, utan blef han från ansvar fri-
känd.

Skogsåverkan. För andra resan stöld
straffade Petter Johan Nord lin g från Stock-
vik häktad och tilltalad för olo% skogs-
åverkan å Dingersjö byamäns skog dömdes
i lördags af Njurunda’ häradsrätt att un-
dergå 2 månaders fängelse.

Fråntriidt åtal. Förre gardisten Axel
Edvard Nilsson, hvilken vid annan domstol
blifvit förvunnen till l:sta resan stöld me-
delst inbrott och därjemte erkänt sig saker
till stöld af kläder m. m. från två bräder
Edlund under den tid de varit boende i
Heffners har härför undergått ransakning
inför Sköns häradsrätt. Målsegarne hafva
emellertid afflyttat från orten, utan att åkla-
garen kunnat anträffa dem med kallelse,
nvarför åklagaren i lördags, då ransakning
åter med Nilsson egde rum, afstod från vi-
dare ansvarstalan rörande denna sak, hvar-
på häradsrätten hänvisade Nilsson till Sä-
brå häradsrätt, inom hvars domvärja han
erkänt sig hafva begått stöld.

fieskattningSlllål. Grosshandlaren L.
U. Öqvist i Sundsvall hade för år 1886 be-
skattats för en inkomst af 24,000 kr. i A Inö
socken och för 10,000 kr. i Sundsvall. A
anförda besvär har k. m:t nedsatt beräk-
ningen af Öqvists inkomst till 30,000 kr.
samt förordnat, att han skall skatta för
10,000 kr. i Sundsvall och för 20,000 kr. i
Alnö socken.

Mftrdaion Olof Olsson Hjelm i Hernö»
sand dömdea i lördags af Sabrå häradsrätt
för försök till rån och i sammanhang där-
med under synnerligen försvårande omstän-
digheter föröfvat mord samt anstiftande af
mordbrand i bebodt, tätt intill andra män-
niskors bostäder beläget hus, skyldig till
ansvar jämlikt 11 kap. 14 §, 14 kap. f och
46 §§, 19 kap. 2, 6, och 22 §§ samt 21 kap.
1, 8 och 10 §§ strafflagen, men som Hjelm
uppgifvit sig hafva inom Hernösands stad
begått brott, därom ransakning begärts, alltså
blef ransakningens fortsättning öfverlemnad
till rådhusrätten därstädes. Olsson mottog
domen undergifvet, med nedböjdt hufvud
— sägerV. A.

I tullifvcrn säger sig Norrköping» Tidningar hels»
hr Lönegrens upptagande i den nya ministären »med
stor glädje och ftttt-fredsstallelse».

Om tidningen härmed velat uttrycka att det nu
skall bli »tufifred» i landet, torde den grymt miss-
tagit 8ig. * D. N.

Meddelanden fr. allmänheten.

I regel plägar den kända satsen att göra
gällande att »om de döde bör vian ej säga «wu_
än godt», men ett allt för strängt Undantag häri.
frän har man fått erfara genom stadens tidningar
i nekrologen öfver sorgligt sig afdagatagne N. J.
Granberg, — visst är, att äfven han haft sin dryga
andel af mänsklig ofullkomlighet, synnerligast un-
der de aldra sista månaderna, då motgångar af
flere slag, modlöshet och förtviflan bragte honom
till handlingar, som visserligen icke kunna försva-
ras, men för hvilka människovännen gerna och kan-
ske med fullt skäl bör göra honom mindre tillräk-
nelig, — men »den där utan synd är, han kaste
första stenen». Då nu nämda tidningars redaktio-
ner synas för sina omilda uppgifter begagnat föga
pålitliga och för den dödes minne mindre ömme
sagesman, finna vi oss, som i många år och äfven
under aldra sista tid nästan dagligen följt Gran-
bergs vandring i lifvet, pligtenligt böra inlägga en
allvarlig gensaga mot ganska mycket i de alltför
ofördelaktiga och icke sanningsenliga berättelserna
om den unge mannens lif. — Vi torde härtill icke
behöfva mer än oemotsägligt kunna intyga att den
nu så hårdt dömde unge mannen varit en lydig
och pligtkär son med gooa seder och mildt sinne-
lag, en afbållen kamrat, en i fem år trogen och
omtyckt tjenare hos en af stadens aktningsvärdaste
borgare, och hos alla, som hade med honom att
skaffa, visat sig vara en pålitlig, redbar, fridsam
och god människa. Då man äfven velat säga att
ban under sistlidne vår och sommar »ständigt fört
ett supigt och sysslolöst lefnadssätt i dåligt säll-
skap», måste vi, som sett honom äfven under denna
tid nära nog hvarje morgon och afton, — anföra
vår protest öfver denna missledande uppgift, som
endast kan passa för några tillfällen under svag-
heten och vankelmodet i sista tiden. Må detta vara
anfördt för sanningens skull och icke för den dö-
des — som ej har bebof af vår undskyllan.

Vänner af, så vidt möjligt är, rättvis
»dom öfver dödan man».

N. b. Onskligt vore, att öfrige redaktioner som
fästat så stor vigt vid den aflidnes lefnadsförhål-
anden, äfven ville godhetsfullt fästa uppmärksam-
heten vid ofvanstående,

— Sundsvalls Tidning har om aflidne Gran-
erg ej haft annat att förmäla, såsom an-
taglig anledning till hans själfmord, än att
han »på senare tiden varit här i staden syn-
lig bland dåligt sällskap».

Vi ha sedan hört talas om, huru dessa
sällskapsbröder småningom förledt och vil-
seledt den unge mannen. Denna historia
är sorglig och upprörande och man finner
det beklagansvärdt, om dessa skulle undgå
hvarje tuktan. Ked.

Frftn Fagervik.

Söndagen den 6 februari hölls ett hemligt möte
på Fagervik angående nykterhet; till mötet var in-
ijuden endast disponenten hr Blomberg. Mötet
lade till ändamål att för kommande sommar eller
år försöka bortskaffa ölkörare samt ångbåtar som
ligga vid åugbåtsbrygffor och kröga och alla arbe-
tare som taga sig till bästa af det s. k. Smitbens
10-dubbla.

Sågstal låren J. yrkade att, om en eller flere ar-
betare skulle på söndagsaftouen hemkomma och det
skulle komma till hans kännedom att de bafva sma-
kat det ofvanståeude giftet, han då måtte ega den
rättigheten att den felaude arbetaren ej skulle få
arbete den kommande morgon utan först på näst-
kommande morgon, således ett straff, (framdeles
afsked).

Disponenteu hr Blomberg kunde ej därpå ingå,
alldenstund hans arbetare ej kunde vara mera nyktra
än de voro och för öfrigt så ansåg han, att en ar-
betare som tog sig en sup eller en halfva öl vore
bättre än de som med hopknutna händer suckade.

En annan arbetare Fredrikson, hvilken är myc-
cet, som det hörts, sladderaktig af sig, torde nog
hafva babblat ur sig en hop med smörja om både
bättre ocb sämre.

Mötet fattade det beslut att sex s. k. hemlighets-
nliser skulle under kommande sommar upprätt-
hålla ordningeu och till kontoret springa med no-
tiser.

Fredrikson yrkade äfven att dessa sex notisjägare
skulle hafva deu rättigheten att antasta hvilken som
Mist, både hög ocb låg men detta äfven som det
föregående blef ej af disponenteu godkändt. Till-
läggas bör att dessa sex notisjägare hafva varit de
värsta drinkare jag tror i detta distrikt och i sam-
ma öfverdrift rasa de nu. Protektionist.

Indal den 11 februari 1888.

Herr redaktör.

Anhålles det ni är god och intager ne-
danstående i eder ärade tidning.

Att min artikel i n:r 5 af S. T. skulle väcka ondt
blod hos de högkyrklige härstädes kunde jag nog
tänka mig, men att deras försvar skulle nästan en-
dast bestå däri, att öfver falla en oskyldig och oför-
vitlig person som har skött sin syssla med heder,
detta kunde jag aldrig förmoda. »Bavages» opus i
n:r 10 af S. f. har till öfverskrift: »Skolstriden i
Indal», hvad som gifvit honom anledning därtill är
för mig en olöst gåta,*) för min del tror jag att
»Savage» har begått ett staffel kanske han t. ex.
menar Skogsstriden, isynnerhet som jag hvarken
klandrade eller berömde skolorna här i socknen,
utan endast framhöll några meriter af v. p., hvilka
ännu i dag ej äro vederlagda. »Savage» klandrar
vidare skolrådet, jag bar ju aldrig sagt ett ord till

*) Rubrikeu i fråga är tillskriften af Red.

få stå för »Savagey» igen rakning och om han vill
invilljft »mamma» i skolstyrelsen s& gerna för mig.

Vidare lager han att jag ej följer med tiden, än-
nu mindre »»Savage», gom ser grönt gräs kring kyr-
kan denna årstid, det ser nästan ut sotn han s/älf
skulle ha dilcrium tremens,

Han ger mig ttfven det rådet, för att höra kun-
görelserna skall jag aarnl. gå fram till »korgen»,
någon sådan existerar mig vetcrligt ej i Indals
kyrka, men troligen har o. nyligen vant ute på

korgen ännu i hans lijenikontor, men menar han
koret eå får jag upplysa att denna plats är mest
upptagen af sådana personer som kao säga: »vi
presterskapet», för öfrigt tror jag att om man äf-
ven sitter där, skulle man ej blifva klokare på
»kungörelserna», det medgifves att å läktardörrarna
fans visserligen riglar förr, men det nu brukliga
hänglåset fans ej före v. p. tid.

I n;r 11 af S. T. finnes en med »flere försam-
lingsbor undertecknad uppsats hvilken Böker göra
troligt att jag på ett »skamligt sätt förvrider san-
ningen och smutskastar en oskyldig person» och
säga sig nämna några »fakta» till belysning af verk-
liga förhållandet.» Jo! det är fina fakta dessa,
hvilka endast bestå i att göra sig saker till samma
förseelse som de beskyldt mig för, nämligen att
smutskasta en oskyldig person, i sanning ett gan-
ska dåligt försvar för v. pastorn.

Angående spridningen af Arb. vän, kan jag ej
annat än tro deras uppsats, isynnerhet om prenu-
merantsamlaren och Flere församlingsbor skulle
råka vara en och samma person?

Deras önskan, att red. skall granska och rena
alla uppsatser från Långhundrundiander och hans
gelikar undrar jag ej på, emedan det svarta gardet
alltid varit litet ljuskygga af sig.

Angående Anna Greta Ardergrens artikel, får
nämna att jag har för prinsip att aldrig käbbla med
fruntimmer, utom med min äkta hälft. •

Långhundrundiander.

Hustrun till sin man: — Min snälle man, lägg
bort revolvern. Med skjutvapen bör man aldrig

–’ Men den är ju inte laddad.
— Det betyder ingenting. Just sådana ha då de
plötsligt brunnit af, förorsakat de flesta olyckorna.

Telegram t, Sundsvalls Tidning.

Göteborg d. 14 febr. I går infördes
hit 700,000 kilo mjöl och 663,000 kilo
råg Närmast föregående dagar har dag.
ligen hit inkommit omkring 600,000
kilo spanmål, mest mjöl.

Ystad s. d. Under sistförfintna vec-
kan har hit importerats 1,739,399 kilo
spanmål, mest mjöl.

Helsingborg s. d. Under senast för-
flntne dagarne har hit inkommit 200
tons hrete, 4,160 säckar mjöl och 213
säckar korn.

Strödda underrättelser.

Kvinnans äktenskapsålder. I det ny-
ligen utkomna häftet af »Dagny» skrifver
med. prof. Seved Ribbing om kvinnans äk-
tenskapsålder, att de nuvarande äktenskaps-
lagarne som tillåta kvinnan att från fy Ida 15
år ingå äktenskap, härröra från andra sam-
hällsförhållanden än våra nuvarande, en tid
då hushållet och barnkammaren voro hen-
nes verksamhetsfält och då man därutan-
för icke stälde på henne egentliga for-
dringar.

Kulturarbetets fortskridande, kunskapsäm-
nenas hopande, försenandet af den kropps-
liga utvecklingen på grund af uppfostrings-
sättet, vålla att prof. Ribbing anser att om
kvinnan rätt skall kunna bära äktenskapets
bördor och plikter, bör hennes kroppsliga
och andliga utveckling hunnit tillbörligt
mogna, och det kan i regeln ej ske förr
än inemot det 21:sta lefnadsåret, ofta ej
förr än flere år därefter. Han önskar lag-
ändring.

Om ett hemlighetsfullt brott telegra-
feras från Tönsberg i Norge till Verdens
Gäng:

En förfärlig, i sitt slag ensamstående, brottmåls-
historia sysselsätter den allmänna uppmärksamhe-
ten här. Skeppsredaren och possessionaten Anders
Guttormsen Röros i Slagen häktades den 5 d:s så-
som misstänkt för delaktighet i mord på 4 af sina
barn.

Han har i flera år, ehuru gift, stått i brottsligt
förhållande till en svensk cnka, Augusta Emelie
Lidman, 29 år gammal.

Nu har denna enka, som i dagarne väntar sin
nedkomst, för pastor Kierulf, som hon tillkallat,
bekant att detta är det femte barnet som hon har
med Guttormsen och att de fyra föregående, som
alla voro lefvande födda, blifvit dödade af henne
och honom i gemenskap.

Guttormsens hustru har lefvat skild från man-
nen och förestått en handelsbod på Husö.

Vid förhör har enkan vidhållit sin bekännelse.
Guttormsen nekar och förklarar att hon är van-
sinnig, hvartill man dock ej funnit några spår.
Hon gör tvärt om intryck af att vara en mycket in-
telligent kvinna. I sitt eget äktenskap har hon
haft två barn. Hon bekände under stark sinnes-
rörelse sitt brott. »Ett sådant brott som vi begått»,
utbrast hon, har man aldrig förr hört omtalas hvar-
ken i Norge eller överge».

Ch i k ägos Tretton-klubb höll den 20
januari, en fredag, sitt årsmöte i sin lokal
rummet nr 13.

Klubbens ändamål är att motarbeta den
allmänna vidskepelsen rörande det >olycks-
bringande» trettontalet, fredagarne, spillan-
det af salt på bordet och mera dylikt, och
eget nog har under alla de år, klubben egt
bestånd, ännu ingen af dess 300 medlem-
mar (till största delen artister, tidningsmän,
;lada börsmäklare, o. s. v.) aflidit eller drab-
jats af någon svårare olycka. Inträdesaf-
’iften är 13 dollars 13 cents och årsafgiften
lika stor. Möten hållas den 13 hvarje må-
nad, klockan presis 8.13 e. m. minst 13 med-
lemmar måste närvara, för att beslut skola
kunna fattas, men ingen får tala längre än

13 minuter, vid viten från 13 cents till 13
dollora, och det påstås, att vid intet möte
har flnnu mindre än 13 stora »klunkar»
konsumerats pr man.__________________

Grannländerna.

Norge. Stockholms Dagblad har från
Krietiania följande telegram:

»De politiska afelujandena begynna. En
officiös artikel i vensterbladet »Krietiania-
posten» upplyser, att på mötet i Hamar 1886
blef den sedan så kallade Hamarresolutio-
nen förkastad. Det oaktadt förklarade ord-
föranden Qvam resolutionen antagen, och
den sändes omkring till landets veuster-
föreningar. Före omröstningen uttalade Ja-
cobsen tvifvel om sanningen af Qvams,
Lindboes och Hjorts påstående, att Sver-
drup tillstyrkt resolutionen. Först tre till
sex veckor därefter nedskrefvo Qvam, Hjorth
och Lindboe »anteckningarna» om samtalet
med Sverdrup, hvilka antydas ej vara med
sanningen öfverensstämmande.

Danmark. Nyligen afled, skrifves till
norska Morgenbladet, en af Köpenhamns ri-
kaste män, garfvarmästaren Michael Meyer,
som efterlemnat en stor förmögenhet (2
millioner kronor), hvilken han arbetat sig till
från en ringa början. Han efterlemnar
enka och 6 barn, men har bestämdt att |,
af hans förmögenhet (250,000 kr.) skall gå
till välgörenhetsstiftelser.

Finland. Ransakning med fältprosten
Petterson hölls måndagen den 30 jan. i Hel-
singfors med fältprosten Pettersson af po-
lismästaren i närvaro af universitetets om-
budsman. Förhöret egde rum i hr P:s bo-
stad, där han för närvarande ligger säng-
liggande sjuk i följd of den skakning, för
hvilken hans nervsystem varit utsatt under
de senaste dagarnes oro och spänning.

Fältprosten Pettersson aflade under för-
höret, hvarvid han visat sig synnerligen ån-
gerfull, en fullständig bekännelse. Af denna
framgick att han sedan år 1880 genom för-
falskade lånehandlingar tillskansat sig pen-
ningar till ett belopp af omkring 106,000
mark.

Från utlandet.

Storbrittanien. Under adressdebatten
i engelska öfverhuset i torsdags förklarade
sig Tord Salisburg tro på fredens upprätt-
hållande. Han hade särskilda bestämda
försäkringar, att Byssland sorgfälligt vill
afhålla sig från krig — för ögonblicket.

— Lord Salisbury mottog den 1 dennes
en deputation, som påkallade hans upp-
märksamhot för den Dland Londons såväl
som landsortens arbetare rådande nöden
och anhöll, att regeringen måtte vidtaga
mått och steg däremot, t. ex. genom emi-
grationens uppmuntrande från statens sida
och förhindrande af de främmande arbe-
tares inflyttning. Efter ett tal aflordHer-
schell, som presenterade deputationen, fram-
höll lord Salisbury de svårigheter, det mötte
for styrelsen att vidtaga dylika åtgärder;
kan fruktade, att en allmän undersökning
rörande orsakerna till arbetarnes nöd skulle
förorsaka, att ett stort antal arbetare från
landsorten inflyttade till London, något som
måste undvikas. Hvad anginge emigratio-
nens gynnande från statens sida, trodde
kabinettschefen, att det systemet städse
skulle möta svårigheter på grund af den
motvilja det röner från arbetsklassens sida.
Han förklarade slutligen, att betydelsen af
främmande arbetares inflyttning blifvit myc-
ket öfverdrifven.

— Engelska flottans kanaleskader har fått
order att afgå till Medelhafvet för att för-
stärka därvarande flottan.

Tyskland och Byssland. I ost- och
Vestpreussen, Posen och en del af Schlesien
äro nu förlagda 81,714 man, 14,520 hästar
och 238 fältpjeser. Inom samma ytvidd i
de 9 närmaste ryska gränsguvernementen
ligga 123,275 man, 24,198 hästar och 274

Itpjeser. Öfverlägenheten å ryska sidan
är uppenbar.

Tyskland. Riksdagen antog i onsdags
regeringens förslag att riksdagsperioden
skall förlängas från 3 till 5 år.

— Rikets utgifter för här och flotta uppgå
till ofantliga belopp.

Till år 1876 bestredos alla utomordent-

^a utgifter fur rikshären med de franska

milliarderna; men från och med år 1877

har Tyskland måst låna för militära ändamål.

Tillsammans ha sedan dess för här och
flotta upptagits lån till belopp af 894,740,000
mark.

— Sedan kronprinsens halssjukdom
ånyo tagit en ordnande vändning med till-
tagande andnöd, som hotat med kväf-
ning, hafva läkarne beslutit att skyndsamt
företaga den tilltänkta operationen tracheo-
tomi (luftrörssnitt).

Doktor von Bergmann företog i torsdags
eftermiddag operationen i flere läkares när-
varo. Den utföll lyckligt. Kronprinsens
tillstånd är tillfredsställande.

Operationen företogs i San Remo i vil-
lans stora hvardagsrum, som ändrats till
sofrum. Kronprinsen var icke medvetslös
under operationen, men kände inga plågor.
Blodförlusten var ytterst ringa. Kronprin-

sen kände sig på aftonen mycket lättad,
Han får tills vidare icke tala.

— Vid en festmiddag i Berlin i onsdags
föreslog prins Wilhelm en skål för pro-
vinsen Brandenburg. Vid en ridt genom
Mark Brandenburg under den senaste ma-
növern, yttrade han därvid, hade han, då
han såg blomstrande fält och i full gång
varande fabriker, öfvertygats om, att ett
fruktbart arbete vore sanna källan till fol-
kets välstånd.

Fursten viste väl, att han af den stora
allmänheten, särskildt utlandets, beskyldes
för att hysa lättsinniga, krigstörstande tan-
kar. Gud bevare mig, sade han, för en
slik brottslig lättsinnighet! Han visade så-
dana beskyllningar med harm tillbaka. Dock
vore han soldat och viste, att alla bran-
denburgare vore soldater. Prinsen slutade
sitt tal med rikskanslerens ord vid den stor-
artade sessionen i måndags, då riksdagen
erbjöd den stolta anblicken af en folkre-
presentation, som går hand i hand med
regeringen, med sårskild tillämpning på
Brandenburg: »Vi brandenburgare frukta
Gud, men eljest intet i verlden».

Spanien. Vid Rio-Tinto-grufvorna i pro-
vinsen Huelva ha allvarsamma arbetareoro-
ligheter utbrutit, 111 hvilkas undertryckande
regeringen ditsändt militär. Mellan denna
och arbetarne kom det den 5 till dennes
en allvarsam sammandrabbning, hvarvid ett
stort antal skall ha stannat på platsen. I
deputeradekammarens sammanträde angafs
antalet af de fallna till 45.

Österrike. I Wiens diplomatiska kret-
sar anser man, enligt hvad därifrån med-
delas, ställningen ganska allvarsam och att
farorna för ett krig hafva ökats. Alla säga
med en mun, att man icke skall kunna af
Ryssland utverka ett inställande af krigs-
förberedelserna genom användande afpres-
sionsmedel, som äro af beskaffehet att stöta
Rysslands egenkärlek för hufvudet. Men
framhåller, att de kommentarier, som man
i Ryssland gör, innebära en anklagelse mot
furst Bismarck att hafva spelat ett dubbelt
spel gent emot ryska styrelsen.

Emellertid hoppas man ännu, att den yt-
terliga spänningen i förhållandet mellan
de tre makterna skall efterföljas af en hel-
sosam reaktion, att diskussionen om de
ryska rustningarna skall framkalla diskus-
sionen om bullgariska frågan och att en
öfverenskommelse och eftergifter från de
två förbundna makternas sida i denna fråga
skola hafva den verkan på Ryssland, att
det förändrar sin krigiska hållning. 1 alla
händelser döljer man icke, att utvecklingen
af frågan om de ryska rustningarna, sådan
som den i närvarande ögonblick framträ-
der, är full af faror.

1 samma politiska kretsar betraktas Frank-
rikes hållning i denna fråga såsom varande
af den största vigt, och man är af den
åsigten, att Ryssland, om det motstår den
öster-rikisk-tyska påtryckningen och icke
upphör med sina rustningar, skall i sitt
handlingssätt framför allt ledas af hänsyn
till möjligheten af ett effektivt förbund med
Frankrike.

I Roma höll ministerpresidenten Crispi
i lördags under debatten öfver budgeten
ett tal, som väckte utomordentligt uppse-
ende, isynnerhet då han yttrade att sentral-
makterna eventuelt skulle diktera (»iniporre»)
freden.

Kokerskan (som söker plats): — Men det säger
jag frun, att om söndagarne mottager jag alltid be-
sök af min fästman.

Frun: — Hvad är då er fästman?

Kokerskan: — Det vet jag inte ännu. När jag
flyttar till frun får jag skaffa mig en ny fästman
här i trakten.

Handel och sjöfart.

Aktiebolaget Sundsvalls Handelsbanks

ställning ultimo jan. 1888.
Tillgångar:

Kassabehållning............................ 144.042.is

Inventarier....................................... 5,922.60

Obligationer .................................... 209,242.77

Vexelräkningen ............................. 2,702,356.14

Reverser mot hypotek af diverse ...... 1,627,221.20

Kassa-Kreditivräkningen ................. 1,387,844.33

Fordran å löpande räkning med banker 956,773.60

Fordran å andra räkningar.............. 514,450.38

Kr. 7,547,853.7a
Skulder:

Aktiekapital.................................... 1,500,000.00

Reservfonden ................................. 225,000.00

Reserverade medels konto.................. 12,279.3»

Depositionsräkning.......................... 2,859,889.94

Upp- & Afskrifningsräkning ............ 782.646.90

Sparkasseräkning ........................ 1,031,394.92

Postremissvexelräkning..................... 251,615.7 7

Skuld å diverse räkningar.............. 885,026.86

^______ Kr. 7,547,853.70

Norrlands Skeppslista.

Jan. 12. Axel, Carlsson, segelkl, t. Glasgow fr.
Belize.

— 13. Chiti, Sågström, segelkl. t. Altona från

Cap Hayti.

— 20. Berna, Collberg, segelkl. till Leith från

Alexandria (rättad notis).

— 28. Andrea Wilhelmina, Bergstedt, anl. till

Oneglia fr. Marseille.
Febr. 6. Medora, Lund, anl. t. Mazatlan från New-

En Stockholmstidning yttrade nyligen att en bryg-
ga blifvit slagen mellan det dyra konungahuset och
svenska folket genom prins Oscars giftermål med
fröken Munck.

I anledning häraf frågar en annan Stockholms-
tidning hvad den bryggan heter och namnet är na-
turligtvis: Munkbron.

tid han kan vara här i morgon. Du kan lita
på mig, Kate, jag tar aldrig miste. Mr Pre-
etys utomordentliga förmåga att handskas med
siffror bar varit till ovärderlig nytta för mig
under mitt senare lif. Tack vare hans under*
viöijiti^, är jag den enda menniska här i huset,
som kan tyda vårt jernvägssystems gåtor. Dia
stackars far, mr Norman, kunde aldrig fatta dem
och 8 ok te aldrig heller dölja sina brister der
vid Ing. Han hade intet af den fåfänga (den
oskyldiga fåfänga, måhända), eora dref mr Pre-
sty att uttala sina åsigter om saker, bvilka nan
icke förstod sig på, exempelvis taflor och musik...
Hvad vill du, Malkolm?

Betjenten, till hvilken denna fråga stäldes,
sviirnde:

— Ett telegram till mra Linley.

Den ungii frun spratt till och ville ej taga
emot telegrammet. Emellertid hörde hon icke
till det slags folk, som gerna lägger sina käns-
lor i dagen, och endast ansigteta hastiga färg-
skiftning vittnade om hennes förskräckelse.

— En jernvSgaolycka! bviskade hon. En
jernvägsolycka!

Mra Presty öppnade telegrammet.

— Om du hade varit gift med en kabinetts-
minister, yttrade hon, skulle du varit så van
vid (lagliga depescher, att en sådan mer eller
mindre icke betydt det minsta. Mr Presty <aom
mottog sina telegram på kontoret) var ej fullt
rättvis mot min förste man. Han brukade tadla
rar Norman för det denne låtit mig läsa sina.
Men mr Préstys natur hade ett öfvermått af
poesi, något som mr Norman alldeles saknade.
Den förre hade blick för den englftlika sidan

— 71 —

du tror, att jag handlat förhastad t. Jag un-
derkastar mig på förband ditt afgöronde, hur
det än utfaller.

Af ra Linley belönade honom med en kyss.
Om en främmande äkta man sett dem i detta
ögonblick, skulle han blifvit påmind om sin för*
gätna smekmånad.

— Och nu, återtog Linley. är det tid på, att vi
få tala en smula om våra egna affärer. Hvar
är min bror?

— Han vistas på arrendegården för att be-
vaka våra intressen. Vi vänta honom tillbaka
i dag. Hur mycket ha vi icke att tacka Rnn-
dal för! Han är verkligen godheten sjelf. Den
sista af de fattiga höglandaka familjerna, som
emigrerade till Amerika, lemnade ban respen-
gar ur egen kassa. Hustrun har skrifvit till
mig och förrådt hemligheten. Bland den post,
som ligger och vantar på hans hemkomst, är
äfren ett amerikanskt blad, hvilket de tacksam-
ma menniskorna skickat honom som en liten
uppmärksamhet.

På tal om de grannar, som lemnat orten,
kora rars Linley snart in på kapitlet om dem,
som voro kvar. Hon var ännu i full fart med
att berätta nyheter, då klockan afbröt henne,
förkunnande att tiden var inne, då barnet skulle
ha sin middag. Men hvar höll Kitty till? Hon
ringde för att underrätta aig derom.

Den inträdande betjenten ämnade just besvara
hennes fråga, då han vände aig om mot dörren,
hvilken atod öppen.. Derpå drog han eig åt
sidan, och nu såg man Kitty hand i hand med
miss Weeterfield, sotn tvekande närmade sig.

— 70 —

Mrs Linley var icke riktigt belåten med denna
uppfattning af hennes karaktär. Hans yttrande
kom henne ’att tänka på, att det ges tillfallen,
då bvarje kvinna kan blifva svartsjuk, bar god
och öfverseende bon än må vara.

— Det är kanske för mycket sagdt, ty...
Hon afbröt sig sjelf. Det var henne mot-
bjudande att inlåta sig vidare på detta ämne.

Han afslutade meningen på ett skämtsamt sätt.

... ty man kan ej veta. hvad som en gång
händer, fullföljde han. Det var ett nytt fel af
honom.

Mrs Linley förde åter samtalet på guver-
nanten.

— Jag hyser visat icke samma farhfigor som
mamma, men var det ändå ej litet oföraigtigt
att antaga miss Westerfield, utan att veta det
minsta om henne?

— Jag skulle mycket misstaga mig, om ej
du i mitt ställe varit lika oförsiktig. Hade du
sett det fruntimmer, som tyranniserade henne...

Hon af bro t honom.

— Tala om, hur allt gått till. Herbert. På
hvad sätt lärde du känna miss Westerneld?

Linley redogjorde för hvad som händt ocb
meddelade de upplysningar, mies Westerfield
lemnat om sin fara Borgliga slut. Men då den
unga frun var angelägen att få höra mera,
sade ban:

— Jag skulle hetat se, att bon sade dig sjelf
resten, då ej jag är närvarande.

— Hvarför kan icke da vara med?

— Derför att hon skall tala mera öppet med
dig, om ni får vara ensamma. Hör henne be-
rätta sia historia och låt mig sedan veta, om

— 67 —

hos kvinnan och påstod, att affärer och tele-
gram och dylikt voro ovärdiga vår nppgjft. Jag
förstår icke riktigt, hvad vår uppgift är...

— Mamma, mamma, är Herbert skadad?

— Prat! Ingen är skadad. Det har ej fö-
refallit någon jernvägsolycka.

— Hvarför telegraferar han då?

Hittills hade mre Presty blott flygtigt ögnat
på telegrammet, nu läste hon uppmärksamt ige-
nom det. Hennes drag fingo ett uttryckafall-
var och misstro, och hon skakade på hufvudet.

— Läs det sjelf, svarade hon, och kom ihåg,
hvad jag sade dig, då du uppdrog åt din man
att aöka en guvernant för mitt barobarn. Jag
sade: Du känner icke karlarne såsom jag. Jag
hoppas, att du ej får ångra det.

Mrs Linley höll för mycket af sin man att
lemna detta yttrande oanmärkt.

— Hvarför skulle jag ej kunna lita på ho-
nom? frågade hon. Han reste till London i
affärer, och tillfallet var ja särdelea lämpligt.

Mrs Presty affärdade med en åtbörd detta
svaga försvar från dotterns sida.

— Läs ditt telegram och döm sjelf, sade hon
med värdighet.

Den unga frun läste:

ojag har gjort opp med en guvernant. Hon
anländer med samma tåg som jag. Emellertid
tror jag mig böra förbereda dig på, att hennes
person skall öfverraska dig. Hon är mycket
ung och mycket oerfaren eamt bar icke minsta
likhet med andra guvernanter. Hår do fhr hörs,
hur grymt den stackars flickan blifvit behand-
lad, är jag dock öfvertygad, att du, liksom jag,
skall sympatisers med henne.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free