Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 23
SUNDSVALLS TIDNING Torsdag 23 Februari
1888
Stadshotellets Schweitzeri.
Den omtyckte Kuplettsångaren
John Berthmann
uppträder ännu några få aftnar.
Nya Visor! Ingen entré.
Nya Visor!
Vid offentlig auktion, som förrättas å
rådhuset härstädes Tisdagen den 6 in-
stundande Mars, kl. 1 p. d., komma de
för utspisning vid härvarande lasarett
erforderliga hufvudartiklar, mjölk, bröd,
smör, kött, fläsk, mjöl och gryn att ut-
bjudas till öfvertagande på entreprenad
för tiden från och med den 1 April till
den 1 Oktober detta år och att levere-
ras dels dagligen och dels efter hand i
mån af behof. Närmare upplysningar
meddelas före auktionen af lasaretts-
sysslomannen L. S. Ahrens och vid auk-
tionen af lasaretts-direktionen, som för-
behåller sig tid för pröfning af blifvande
anbud. Sundsvall den 21 Februari 1888.
(678) Lasarettsdirektionen.
Frågan huru lifsmedeltullarne verka är
för närvarande af allra största intresse och
betydelse.
Under striden om tullarne framhöllo pro-
tektionisterna oupphörligt att tullarne icke
skulle fördyra levnadskostnaderna för arbe-
tarne utan blott bereda dem fördelar, näm-
ligen ökade arbetstillfällen och ökade ar-
betslöner.
Nu är det nya systemet infördt och nu
är det tillfälle att på erfarenhetens väg få
tvisten i denna punkt afgjord.
Öfvertygade att våra läsare skola intres-
sera sig härför lika Iifligt som vi själfva
göra det, anhålla vi att arbetare och arbets-
givare i stad och på land godhetsfullt ville
till oss insända uppgifter om lefnadsförnö-
denheternas pris samt arbetslönernas belopp
före och efter de nya tullarnes införande.
Red. af Sundsvalls Tidning.
1888 års Riksdag.
Om nya riksbankskontor i icke mindre
än 10 olika städer hafva motioner väckts af
åtskilliga riksdagsmän i Första och Andra
kammaren.
Nytt afdelningskontor i Linköping har
föreslagits af hr J. Ericsson i Norrby;
i Karlskrona af hr P. Pehrsson i Törne-
ryd jämte hrr Frick, Aug. Peterson i Has-
selstad, A. Svensson i Lösen och N. Jöns-
son i Gammalstorp;
i Kristianstad af hr L. O. Smith;
i Halmstad af hrr Carlheim-Gyllensköld
i Första och T. Stockenberg i Andra kam-
maren;
i Sköfde af frih. Fredrik v. Essen:
i Mariestad af hr Wallenius;
i någon stad inom Skaraborgs län af alla
representanterna för detta län i Andra kam-
maren;
i Karlstad af hrr L. O. Smith i Första
och G. Jansson i Krakerud i Andra kam-
maren;
i Falun af hr A. Hansson i Solberga;
i Hernösand af hr G. Ryding, J. Nydahl
och E. P. Jonsson i Myre;
i Sundsvall af hr G. A. Wändahl.
Därjämte hafva hrr M. Dahn och L.
Jönsson i Sandby gemensamt motionerat
om inrättande af ett nytt afdelningskontor,
helst i någon residensstad.
— Hr Keutersvärd har i år åter fram-
burit den af honom jämte hrr Casparsson
och Dahl vid januaririksdagen i fjol väckta
motionen om en genomgående omarbetning
af tulltaxan med höjda satser. Han före-
slår således högre tullar, utom för span-
mål och andra jordbruksprodukter, äfven
för järn- och stålvaror samt hvarjehanda
industrialster. Vi erinra endast om några
af dessa satser; tack- och barlastjärn samt
skrot 80 öre för 100 kg.; järn- och stålgö-
ten samt smältstycken kr. 1.2o för 100 kg.;
järnvägsmateriel 15 procent af värdet; lo-
komotiv, lokomobiler, flyttbara ångmaski-
ner, ångsprutor och gasmaskiner 15 kr.;
ångmaskiner för fartyg och båtar 15 kr.,
andra slag, ej specificerade, 10 kr.; andra
maskiner från 4 till 10 kr., allt pr 100 kg.;
instrument, alla slag, kirurgiska, optiska,
fortepianon, tafflar, pianinon, 100 kr. pr
styck, flyglar 150 kr. pr styck; kläder för-
tullas med förhöjning af 50 proc; o. s v.
Hr J. Eliasson (Upsala län) har i sin
tullmotmn föreslagjt antagandet af de tull-
satser, som bevillningsutskottet vid januari-
riksdagen i fjol föreslog. Vi anföra för
erinrings skull äfven några af dessa: tack-
och barlastjärn samt skrot 80 öre för 100
kg., järn- och stålgöten samt smältstycken
kr. 1.60 för 100 kg.; järnvägs- och spår-
vägsvagnar 10 proc. af värdet; o. s. v. Där-
emot föreslogs, på grund af franska han-
delstraktaten, icke tullar å maskinerier, ång-
maskiner och ångpannor.
Hr A. E. Pettersson i Hamra har ånyo
föreslagit nya eller höjda tulleatser å ke-
misk tekniska fabrikat i väsentlig öfverens-
stämmelse med det af honom vid fjolårets
januaririksdag framlagda förslaget, gemen-
samt utarbetadt af »ett flertal framstående
veteuskapsidkare och praktisktförfarne män.»
Hr G. Berg föreslår höjd tull, från 10
till 20 öre pr kilo, för »2tm, andra slag»,
samt 10 öres tull å »tågvirke, nytt».
Hr J. Pehrsson, Första kammaren, ön-
skar tullen å malm och slammad krita höjd
från */a till 1 öre pr kilo och hr J. Boström
i samma kammare 5 öres tull pr kilo å
glaspulver — »i hopp att landets industri
bör mot utländsk täflan något skyddas och
då glaspulver lärer lida stor men af ut-
ländsk import.»
Å arbetade trävaror föreslås af hr Joh.
Ericsen i Borekulla förhöjda tullsatser,
lägst, från 2 till 5 öre pr kilogram och,
högst, från 15 till 25 öre.
Hr Liss O. Larsson vill ha 75 öres för-
höjning X tullen på cigarrer och cigarretter
(från 3 kr. till 3.7 5 pr kilo.)
Två motionärer, hrr P. M. Söderberg
i Första kammaren och E. W. Carlson
i Andra, hafva föreslagit tull på vissa
slag bundna böcker och kartverk: 2 kr. pr
kilo för biblar, salmböcker och andra på
svenska språket tryckta böcker, bundna med
siden, sammnt och alla slags läder med
guldsnitt, 1 kr. för andra yk svenska tryckta
böcker, samt för böcker med rent eller li-
nieradt papper.
Hr E. W. Carlson har äfven motionerat
om höjda tullar och å tafflar och pianinon
(till 150 kr.), flygelpianon (till 200 kr.),
orgelverk och hurmonium (till 15 proc. af
värdet).
— Undersökning af iinporteradt fläsk,
ister och margarin påyrkar riksdagsmannen
fur mellersta Roslagens domsaga, godsega-
ren E. Åkerlund, i en af honom väckt mo-
tion, men undersökningen är förenad med
få stora svårigheter, att motionen väl näp-
kan leda till i
närs bjuder nog hr Åkeri
j g p goda skäl.
Hans motion har följande lydelse:
»Då man från fullt trovärdigt håll hört,
att såväl det fläsk och ister, som det s. k.
margarinsraör, hvilket hit till landet impor-
teras, ofta är utaf den beskaffenhet, att det
är för helean rent af farligt, ehuru detta
uti de ifrågavarande varornes skick vid in-
förseln är ytterst svårt, om ej rent af omöj-
ligt, att vid ytlig besiktning märka, och då
man därtill känner, det svinpest hvarje år
i större eller mindre utsträckning grasserar
uti Nordamerikas förenta stater, samt har
allt skäl förmoda, det icke någon säker
kontroll hålles öfver att nedslagtning för
export af med dylik eller annan sjukdom
behäftade djur där ej eger rum, vågar jag
föreslå, det riksdagen i skrifvelse till k. ra:t
ville anhålla om sådan förordnings utfär-
dande, som vid straffpåföljd förbjuder" för-
säljning af dylika födoämnen här i landet,
innan de på importörens försorg och be-
kostnad blifvit på vederbörligt grundligt sätt
undersökta och befunna fria från sjukdoms-
ämnen.»
— Om borttagandet af straffbestämmel-
ser ur strafflagen för arbete å helgdag hade
hr K. Wsern väckt motion. Lagutskottet
har afstyrkt densamma, emedan det skulle
inverka ofördelaktigt på helgdagens helig-
hållande och arbetaren väl behöfde en eller
annan hvilodag utöfver söndagen.
Sandsvall 23 Februari.
Minneslista
Torsdag 33, kl. 13 p. d., auktion vid Sköns ängqvarn & en
• rdlägenbet med dera uppförd stallbyggnad ocb smedja
-_mt ett parti spannmål och diverse inventarier.
Lördag 35, kl. 10 f. m., försäljes å auktionskammaren diverse
lösegendom.
— kl. 10 f. m., auktion i skomak. E. L. Sjögrens bntik vid
torget å ett parti skodon sami diverse lösegendom.
— kl. 7 e. m., ordinarie sammanträde med delegarne i kon-
sumtionsföreningen »Folkets välv å Strands skolbuii.
Söndag 26, irssammanträde i arbetsklassens pensionskassa i
folkskolans gossafdelning.
Måndag 27, kl. 4 e. in-, bolags- & uppbördsstUmina med Gran-
lobolms intressenter bos P. Lundgren i Högom.
— kl. 5 e. m., försäljes i Medelpads folkbanks lokal för
Rödestraud* konkursmassas räkning 2 hästar ocb 3 ko-
kreatur.
— kl. 6 e. m., ordinarie bolagsstämma med delegarne i ång-
fartygsaktiebolaget »Svartviken» å Svartviks skolhus.
Tisdag 28, kl. 12 p. d, ordinarie bolagsstämma mod Njurunda
nya ångbätsaktfebolag i Njnrunda sockenstuga.
— bl. 12 p. d., borg«närs,ammajiträde i A. K. Hallers i
Gabbyn konkurs i rådhuset i Sundsvall.
— kl. 1 e. m., d:o i bonden Olof Perssons i Ede konkurs
å d:o i d:o.
— kl. 2 e. in., d:o i bandelsfdkerskorna Slaria och Thé-
rese Boströms konkurser å d:o i d:o.
Onsdag 89. Skulder till E. L. Sjögrens koukuramassa inbeta-
las före denna dag till P. Stadig.
— kl. 10 f in.t sammanträde inför magistraten med inom
Sundsvalls tullkatnmardistrikt boende skeppsredare och
iaruhandl. Jonas Petters-
ställe.
___... _.. ________________„..._ Njurunda ång-
bätsaktiebolag å börsfdreningens lokal.
— kl. 1 p. d . sammanträde i bonden T. E. TidiSns i Fan-
byn konkurs å rådhuset härstädes.
— kl. 2 o. m , d:o i heinmaosegaren P. Johanssons och trä-
varuhandlanden M. B. Sandbergs i Berg konkurs å d:o.
— kl. 4 e. m., ordinarie bolagsstämma med delegarno i
LjungS. bryggeriaktiebolag å bolagets kontor.
Sundsvalls tullkatnmardistrikt
fartygsbefälhafvare.
— kl. 12 p d., sammanträde i trä
sons i Pedersåker konknrs å N
kl 1 d täd kti
Helsotill ståndet i länet har under näst-
lidne januari varit i" vissa fall mindre till-
fredsställande. Enligt de till tidskriften Eira
meddelade uppgifter, hvilka dock icke om-
fatta hela länet, har messling uppträd t i tal-
rika fall äfven nämda månad. I Hernösands
stad hade uppgifvits 32 fall, i Hernösands
distrikt 15, Ytterlännäs distrikt 88, i Sunds-
vall 91, Sundsvalls distrikt 530 och i Vifsta-
varfs 21. Dock hade med säkerhet många
flera fall förekommit som icke blifvit an-
mälda till läkaren.
I öfrigt voro halsfluss, bröstkatarr och akut
diarré de allmännaste, eller resp. i Hernö-
sand 9—24 och 5 fall, i Distriktet 10—11
—3; i Sundsvall 35—40—15, Distriktet 25
-34-14; i Ytterlännäs D. 9-39-11; Vif-
stavarfs 16—20—1; hvarjämte åtskilliga fall
af gastrisk feber förekommit, isynnerhet i
Ytterlännäs D. (17) och Vifstavarfs (26).
Kikhosta och difteri hade förekommit.
1 sydligare delen af vårt land var mess-
ling mindre allmän, hvaremot bröstkatarr
och lunginflammation voro talrika.
Utnämde. Domkapitlet har i går till
lektor i historia och modersmålet vid Luleå
allm. läroverk utnämt docenten i historia
vid Upsala universitet, fil. d:r Johan Aug.
Lagermark.
— S. d. har domkapitlet till kyrkoherde
Arjepiougs lappmarkspastorat utnämt t. f.
pastorn i Arvidsjaur Per Gustaf Calleberg.
Sport, För Sundsvalls högre elemen-
tarläroverks elever var i går anordnad en
täflan i skidlöpning om pris. Löpningen för-
siggick i norra stadsberget och var ordnad
på tre af delningar. 13 priser skulle utde-
las och blefvo desamma sålunda fördelade:
Första afdelningen: Backåkning med min-
dre hopp,
(Prisdomare: hrr W. Lidblom och B. Lin-
dahl.)
l:a priset (ett par skidor) tillföll Per Ahreus.
2:a d:o (ett pard:o) » Hjalmar Klint.
3:e d:o (ett schackspel) » Carl Hultberg.
4:e d:o (en fickknif) •• Gust. Lagergren.
5:e d:o (en jagtknif) >• Bernh. Forsgren.
Andra afdelningen: Backåkning med stör-
re hopp:
(Prisdomare: hrr E. Collinder och R. O.
Boström.)
:a priset (en jagtbägare) tillföll Henrik Åslund.
!:a d:o (ett par skidor) » Herman Ahrens.
Anders Örnberg.
¦ Erik Forsberg.
Albert Knaust.
Backåkning med
4:e d:o (en jagtknif)
.~>:e d:o (en kompass)
Tredje afdelningen:
svåra hopp.
(Prisdomare: hrr O. Hedström och G. Jo-
hanson.)
l:a priset (en barometer) tillföll Olof Rothman.
2:a d:o (ett spel) » Emil Eklund.
3:e d:o (ett par skidor) » August Nilsson.
Om dir. Heintses orgelkonsert i afton
i Sundsvalls kyrka tillåta vi oss erinra med
särskildt framhållande däruf, att hr H. är vårt
lands främste orgelspelare i närvarande stund.
1 söndags afton konserterade hr H. i Sö-
derhamn inför 600 åhörare och »Helsingen»
yttrar därom:
Inledningsnumret, Bachs g-molls fuga med
Aberts koral för 6-stämmig blandad kör,
som här utgjordes af 30 personer, var ofant-
ligt gripande och effektnkt. Själfva kora-
len går i början å capella efter den långa
storslagna introduktionen, som spelas på or-
gel. Sedan koralen är sjungen, börjar or-
geln med fugan, som efter 56 takter blir
beledsagad at samma koral af manskören
unisont, hvarefter hela kören instämmer.
Det var en kolossal verkan, då den mäk-
tiga koralen inträdde under fugans sorl och
figurerande, liksom hade den varit buren af
englavingar, och gamla omdömesgilla mu-
sikvänner sade sig knappast ha erfarit nå-
got dylikt. Fugan och koralen, hvilken se-
nare af konsertgifvaren arrangerats för vo~
kalkör och nu för företa gången utfördes
| på detta satt, måste också på därom före
konsertens slut offentligt framstäld begäran
gifvas da capo såsom slutnummer.
Guilmants symfoni med dess melodiska
hufvudtema i första satsen, dess idylliska
fridfullhet i pastoralen och dess öfverväldi-
gande koral i finalen var konsertgifvarens
andra nummer. Den spirituella registrerin-
gen särdeles i pastoralen och Vidors can-
tabile var mycket anslående. I Mankells
pedaletyd åter framträdde konsertgifvarens
nästan ensamstående förmåga såsom pendal-
epelare. Såsom lycklig kompositör doku-
menterade han i festmarschen.
Under sista pausen uppträdde kontrakts-
prosten Eihlberg och frambar å egna och
publikens vägnar en tacksägelse till konsert-
gifvaren för den musikaliska konstnjutning,
han beredt åhörarne genom det sällsporda
mästerskap, h varmed programmets olika num-
mer tolkats, anhöll att Bachs fuga med koral
måtte gifvas da capo, samt att sv. salmen
94 finge gemensamt sjungas såsom afslut-
ning, hvilket ock skedde. Kontraktsprostens
uttalande bidrog i sin mån att om möjligt
ännu mera höja stämningen.
Efter Guilmants symfoni öfverbringades
till konsertgifvaren en prydlig blomsterbu-
kett med fladdrande band i de nationella
färgerna.
Direktör Wilh. Heintze besitter en den
fullständigaste makt öfver det väldiga ton-
verktyget ocb en virtuositet sådan, att sä-
kerligen ingen inom vårt land och kanske
få därutöfver går framför honom. Hans
konstnärskap var ock erkännt redan 1871,
då han erhöll Musikaliska akademiens för-
ordnande att såsom orgelspelare represen-
tera Sverge och Norge vid verldsutställnin-
gen i London, där han i Albert Hall på en
orgel om 111 stämmor med 4 klaver och
60 koppell utförde icke mindre än 50 kon-
sertnummer.
Sundsvall har att motse besök af en
liten norrman vid namn Christian Tellefsen,
endast 9 år gammal, som i söndags anlände
till hufvudstaden. Den lille rödkindade mo-
dige pilten hade ensam och till fots tillryg-
galagt vägen dit ifrån Horten i Norge. På
den norska sidan, där landsvägen går fram
emellan fjällen och det är långt emellan
gårdarna, var det ofta svårt, berättar han,
att erhålla nattlogis, och han var mången
gång nära att tappa modet; men af fruktan
att duka under för den stränga kölden gick
han ofta till sent på natten för att hinna
fram till närmaste gård. Ifrån Stockholm
ämnar han på samma sätt begifva sig till
Sundsvall för att uppsöka en där boende
anför vandt.
Rapphönsen i länet. Från Vifsta-
varf skrifves till Hernösandsposten:
Med anledning af Eder begäran uti Jlf 26 med-
delas härmed, det rapphöns förekomma å Vifsta
varfs bolags egor. Kullen, som i början af vintern
bestod af 12 stycken, utgöres nu af 9 stycken. De
tyckas trifvas synnerligen väl, hvilket äfven är för-
klarligt, då allt göres för däras vård. En s. k.
rapphönslåda utsattes vid jultiden på egorna, och
rapphönsen ingå däri för att skaffa sig föda, hvil-
ken hufvudsakligast består af korn. Äfven har snön
blifvit uppskottad på fältet, hvarå råg är sådd, och
den stränga vintern tyckes ej menligt inverka på
dessa fåglar, endast de hafva fullt upp med föda.
Redan för två år sedan märktes här rapphöns
för första gången, men oaktadt äfven då föda ut-
delades, försvunno de. Dock är det troligt, att de
som nu finnas, härstamma från de först omnämde.
Svårt torde det dock blifva att kunna skydda rapp-
hönseu för alla dåras fiender, ty det är ej nog med
att räf osh hökar ansätta dem (och sådana Unnas
här i betänklig grad), utan äfven den stora mängd
kattor, som pläga finnas öfverallt på sågverken,
komma nog att anställa en svår förödelse på dem.
Afven vid Vifsta har brefskrifvaren hört sägas
att en kull skall finnas, men han kan ej bestäiudt
försäkra att sa är.
Högsta anbudet. Vid hållen auktion
å rätt till minuthandel med spritdrycker i
Ullångers socken af Hernösands län afgafs
högsta anbudet af handlanden J. Lindqvist
i Örnsköldsvik å afgift för 21,000 liter.
Kommunalnämden antog emellertid ett an-
bud af gästgifvaren J. Westin för ett an-
bud å allenast 10,025 liter.
K. m:t har nu förklarat, att rätt till nämda
minuthandel skall tillhöra Lindqvist.
Hernösands sparbanks verksamhet
under år 1887 visar följande resultat:
insatta medel................... 624,479.84
uttagna d:o....................... 509,245.65
hvadan sålunda insättuingarne öfverskridit
uttagningarne med kr. 115,234.19.
Ar 1886 var resultatet följande:
insatta medel.................... 545,433.7:!
uttagna d:o................... 451,490.<;s
Ofverskjutande insättning 93,943.05
Hernös.-P:u.
Baptistdop förrättades i söndags i Hernö-
sands Elimskapell, hvarvid 7 personer döp-
tes. Hernösandsposten berättar härom: Ka-
pellet var ända till trängsel fyldt af, som vi
tro, till en stor del nyfikna. Men icke blott
kapellet var fyldt utan det bildade sig folk-
samling äfven därinvid. Vi hafva hört an-
märkning göras därom, att folk i sådan
massa få inträda i kapellet, enär det finnes
endast en utgång och denne är mycket trång.
Sådana anmärkningar sakna ej all befogen-
het, ty säkert år, att om i går afton inträf-
fat någon olycka t. ex. med en lampa eller
något dylikt, så hade utan tvifvel allvar-
samma olyckor uppstått. Man behöfver en-
dast erinra sig skräckscenerna från utlan-
dets teatrar, där det dock funnits jämförel-
sevis godt om utgångar. Också fann sig
en af talarne eller predikanterna föranlåten
att uppmana »vännerna» att hålla sig lugna,
men det oaktadt förspordes rop i trappan
och i den lilla förstugan af folk som blef
klämd i trängseln.
Följande vägbifgnader i länet ha med
statsunderstöd fullbordats under förlidet år
och godkänts af väg- och vattenbygnads-
styrelsen:
Väganläggning mellan Östavalls station och
Hafverö kyrka, delen Viken—Kölsillre;
väganläggning mellan Kölsillre och Haf-
verö;
anläggning af den del af väg från Bro-
sundet i Tåsjö till Dorotea kyrka i Vester-
bottens län, med biväg mellan Valå och
Hotings byar i förstnämda socken, som sträc-
ker sig från Bosundet till och med bron
öfver Kå- eller Rörströmmeu; samt
vägomläggning mellan Höfvens by i Re-
sele socken och Eds sockengräns.
Från Jämtland, Folkmöte hölls i
Hjärpens ordenshus i torsdags, hvarvid föl-
jande fråga diskuterades:
»Anser mötet, att innevarande års riksdag har
beskattat svenska folket rättvist genom åsättande
af tull å spanmål, och är denna beskattning i en-
lighet med folkets vilja? Om ej så är, hvad bör
och kan göras»?
Mötet afgaf följande resolution.
För det första anser mötet, att de röst-
berättigades vilja icke är representerad på
riksdagen genom den nuvarande represen-
tationen. För det andra är det en beskatt-
ning, som hårdast drabbar de fattiga. För
det tredje har man mörka utsigter för in-
dustrien, synnerligast järnhanteringen. Mö-
tet uttalande sin varmaste protest mot tullen.
Därefter afhandlades frågans andra del
hvad som bör göras, då det föreslogs bästa
medlet: allmän rösträtt. Bästa sättet att
komma i åtnjutande af densamma, är att
få sammandragna alla »föreningar genom att
få ett hufvudkontor i Stockholm» samt en
tidning, som bland annat skulle upplysa om
alla inkomster till staten, äfveneom om sta-
tens utgifter, om löner för hvarje enskild
klass m. m.
Mötet antog förslaget, uttalade som sin
önskan, att Stockholms arbetare ville an-
ordna ett dylikt hufvudkontor.
— Den 9 dennes sköts en 2-årig björn-
hane i Svanninge skog, Ströms socken, af
fjällmännen Lars Persson och Mårten Olofs-
son från Hotagen. Björnen låg under en
»låga», då han anträffades den 7. Han er-
höll då ett skott. Den 8 fullföljdes jakten
och fortsattes följande dag, då han, vän-
dande sig mot sina förföljare, fäldes af ett
välriktat skott från Lars Perssons studsare.
— Ingen röstlängd blef behöflig för Kyrk-
as kommun vid nu hållen kronouppbörd,
något som ej så ofta inträffar i dessa då-
liga tider. Järntl. P:n.
Det nya systemets 9,välsignelseru,
En prest inom en af Jämtlands läns norra
socknar, protektionist, som de fleste är väl
det, kom den 15 dennes till en handtver-
kare, som verkstält något arbete åt prästen,
och ville ui
Handt verk aren påtog sig en mäkta vig-
tig uppsyn och sade betänksamt: »Om del
varit uppgjort i går, hade det kostat 2kr.;
men nu na vi tull, och efter uträkning
den af pastorn så varmt förordade tidnin-
gen »Vårt Land» skulle arbetspriserna, om
tullen ginge igenom, stiga med -]_, af de nu-
varande; alltså kostar arbetet kr. 3.33.»
Prästen klådde sig bak örat och gick sin
väg, snopen öfver denna tillämpning af »d
nya systemet». Jämtl.-p:n;
— Från en af de skånska städerna skrif-
ver man till Ystads-Posten: Tullen skulle
snart komma, och det var en rastlös verk-
samhet nere vid hamnen. Säckarne växte
till berg. Men för hvarje säck växte kro-
nornas antal snabbt i förmögenheten — låt
vara, att alla, som äta bröd, få betala det.
Det är särskildt en grosshandlare X. Man
har talat om honom ett hälft års tid i sam-
hället. Hvad opererar han med? Huru kan
han hålla ihop? I dag var dock grosshand-
lare X. mannen. Han hade spekulerat och
kunde säga, pekande på det berg, som allt-
jämt ökades från ångaren, oaktadt man åkte
och åkte in med varan till hans stora ma-
gasiner: där äro 100,000 kronor, som jag
förtjänat i dag.
Och om den andra båten kommer in
morgon, innan–––-ja, så skulle han vara
egare af en solid förmögenhet. Lasten kom
och mannen skattas nu med rätta till 150,000
kr.; han, som i förgår icke egde ett öre.
— Ett tjugutal spisbrödsbagare i Stock-
holm beslöto i lördags att höja sitt pris på
rågbrödet.
En allmän sammankomst af mjöl-
produsenter kommer, på föranstaltand i
af ryska ministeriet för riksdomänerna,
dessa dagar att ega rum i Moskwa i än-
damål att utsöka medel till höjandet af mjöl-
tillverkningen i Kyssland och få till stånd
en större export af mjöl till utrikes orter.
Vid denna sammankomst komma följande
frågor att diskuteras:
1) till hvilket pris ställer sig injöltillverkuiugeu
2) hvari söka orsakerna till den obetydliga ex-
porten af mjöl från Ryssland och medlen för upp-
häftandet af dessa orsaker:
3) huruvida exporten af sämre mjölsorter är sä-
ker, och om icke, på hvilket sätt få detta til]
stånd:
i) huruvida en tillräcklig kontingent af billiga,
men erfarne mjöluare med teknisk färdighet före-
finnes;
5) huru åstadkomma en nedsättning i produk-
tionskostnaderna vid mjöltillverkningen; samt
6) hvilket inflytande på mjölproduktionen i Hyss-
land hafva de nu gällande tarifferna på järnvägarna
och vattenkommunikationerna V
Öfver 100 personer hafva redan anmält sig för
deltagande i sammankomsten och flera särdeles vig-
tiga förslag hafva iulemnats.
Som grundplåt för bildande af sjuk-
och begrafningskassa vid Mekaniska verk-
staden i Söderhamn (aktiebol. Jäderberg &
C:o) har fabrikör Jäderberg skänkt 300,
grosshandlaren Lorents Edling 200 och kon-
sul Frithiof Schöning 100 kr.
Folkmöte var i söndags anordnadt af
arbetareföreningen i Söderhamn under handl
Otto Petterssons ordförandeskap, sedan det
öppnats af stubbl. O. Herseth.
I fråga om den politiska rösträtten, fö
rekom en långvarig diskussion, efter hvars
slut antogs såsom resolution, att »politisk
rösträtt bör tillkomma hvarje välrrejdad,
sjg själf försörjande man, som betalar skatt
till stat och kommun»;
hvarjämte beslöts att genom mötets ordf.
och faktor L. Eriksson till stadens riks-
dagsmun afsända en vördsam anhållan, det
han ville »i landets, mänsklighetens och gå
väl bättre som sämre mäns intiesse», vid
riksdagen medverka för rösträttens utsträck-
ning.
Frågan om kommunal rösträtt hann mö-
tet icke behandla utan blef densamma upp-
skjuten.
Angående arbetareföreningens fortvaro ut-
talades den önskan, att arbetet för sunda
och riktiga intressen och åsigter måtte med
enighet omfattas. Orsaken till de ringa
sympatier, som egnats föreningen ansågs
vara de många olika åsigter, som voro rå-
dande och att dessa icke respekterades med-
lernmarne emellan; hvarjämte framhölls det
förhållandet, att föreningen, okunnig om de
ordningsstadgar, som af dårvarande myn-
digheter tillämpas, fått bota för en del mö-
tens hållande, hvilket inverkat förlamande
på föreningens verksamhet. Hels.
Ett köldens offer. Från Hudiksvall
skrifves i lördags: Förre plåtelagaren J.
A. Forsbergs hustru hade i måndags varit
inne i staden och skulle på aftonen begifva
sig öfver isen till sitt hem i Lingarö. Un-
der den rådande snötjockan gick hon vilse
och slutligen måste hon slå sig ned på isen,
där hon i 22 graders kyla blef liggande
öfver natten. På morgonen hade hon så
mycket krafter kvar att hon kunde gå till
land och söka upp menniskoboning. men
efter två dagars svåra plågor afled hon.
Hud. P:n.
För värnepligtige. Med erinran om
att inskrifningsförrättningarna taga sin bör-
jan den 1 mars, vilja vi fästa uppmärksam-
heten på en i dagarne utgifven handledning
för ynglingar, som ingå i värnepligtsåldern,
»Värnpligten», handledning o. s. v., utgif-
ven af Nils Selander. Looström & kompis
förlag. Pri? 50 öre. Afsigten med den lilla
skriften är icke allenast att redogöra lör la-
gar och förordningar angående värnpligts-
åliggandet, utan älven att vägleda dem som
vid inskrifningsförrättning hafva att göra nå-
gon framställning i afseende på sitt värn-
pligtsförhållande o. s. v. Skriften upptager
för sådant ändamål, i sammanhang med lag-
texten, dels behöfliga förklaringar och an-
isningar, dels formulär och ansökningar,
anmälningar, besvär med mera.
Prins Oscars blifvande ställning
är föremål för en längre utredande artikel
i Svenska Dagbladet, hvilket finner alla
konungens särskilda bestämmelser obefo-
gade: tv endast grundlagarne kunna i detta
förkl
om
fall bestämma. Bemälda tidning anser för
öfrigt stridande mot grundlagarne prins
Oscars anspråk på fulla medborgerliga rät-
tigheter. Regeringsformen talar nämligen
både om arffurstar och om furstar af det
kungliga huset. Så vida prins Oscar för
sin furstevärdighet ej kan framdraga andra
skäl än sin ställning till kungliga huset, så
står det fast — menar tidningen — att han
ej kan komma i åtnjutande af fulla med
borgerliga rättigheter.
Skulle däremot den uppfattningen vara
den riktiga, att prins Oscar genom sitt gif-
termål utträder ur kungahuset, då beror det
ej på konungen att förläna honom titeln af
prins; ty regeringsformen känner ej för un-
dersåtar någon högre bördstitel än grefve.
Man kan ej tänka sig ett annat fall,
nämligen att prins Oscars furstevärdighet
skulle kunna anses såsom ett arf af de
hvaraf Carl Johan var i besittning då han
valdes till svensk tronföljare. Med titel
prins af Ponte Corvo begagnades aldrig af
Carl Johan efter hans val till svensk furste
och kunde omöjligen ha begagnats af ho-
nom. Såsom medlem af ett suveränt hus
kunde han nämligen icke stå i undersåtligt
förhållande till en främmande monark, men
detta skulle han faktiskt ha gjort genom
att fortfarande bära den titel han fått af
denne. Rätten att bära titel prins af Pont
Corvo tillhör för närvarande arfprinsen af
huset Murat.
Att prinsens gemål — heter det vidare —
skall enligt allmänna lagens bud följa sin
mans stånd är så naturligt, att en kungli<
klaring därom icke behöfts. Det gällei
henne hvad som sagts om prinsen: göi
grundlagen henne till prinsessa, så blir hoi
prinsessa; hvarom ej så kan icke konungei
göra henne till det hvarken genom någoi
särskild akt eller genom någon grundlags
förklaring, hvilken det som sagdt icke till-
kommer honom att ensam utfärda.
Det säges uttryckligen vara konungen!
afsigt att den furstliga värdigheten ick
skall öfvergå till prins Oscars och hans ge-
måls blifvande barn och efterkommande.
Vi fråga — säger bemälda tidning —: Med
hvad rått tror man sig kunna beröfva dessa
ofödda rättigheter, som de ingenting gjort
för att förverka och som de ega att åtnjuta
i kraft af lagen så vidt deras föräldrar skol
bibehållas vid dem? Prins Oscar kan icki
afsäga sig en värdighet för sina efterkom
mande som han behåller för sig själf, oel
konungen kan lika litet beröfva någon furst
lig värdighet som han kan förläna någoi
den. Öfver konungen står lagen, och alls
förklaringar i Posttidningen till trots tord
prins Oscars efterkommande ega anspråk
på furstenamn för så vidt deras föräldrar i
kraft af lagen skola bära sådant.
Prins Oscars apanage. Första huf
vudtiteln har tills vidare inom statsutskot
tet lagts å sido, enär utskottet under han(
fått veta, att riksdagen har att förvänta e
meddelande från regeringen angående reg-
leringen af denna titel, dock icke förr är
efter prins Oscars förmälning.
Opinionsnämden, hvilken eger a
döma, huru vida högsta domstolens samt-
liga ledamöter gjort sig förtjänte att i sit
vigtiga kall bibehållas, sammanträdde i lör
dags afton under frih. De Geers ordföran-
deskap. Den föreskrifna frågan: Skall om
röstning anställas till uteslutande af någon
bland högsta domstolens ledamöter? besva
rades med 45 nej. En af ledamöterna va
frånvarande, en sedel kasserades och en vai
som vanligt aflagd.
Mask åldring. Lagmannen J. P. Berg,
född den 18 februari 1803, fylde i lördags
85 år. Den vördnadsvärde åldringen, som
för det nuvarande slägtet torde vara okänd,
var under sin krafts dagar polismästare i
hufvudstaden åren 1838—43, under hvilken
tid .han tog en verksam del i Crusenstol
pes transport till och från Stockholm sami
i polisunclersökningen angående det rykt-
bara slagsmålet å Malmens källare m. ni.
Lagman Berg är, säger St. D., för sin ål-
der ovanligt kry och ses dagligen, nar vä-
derleken det tillåter, med högburet hufvud
promenera på hufvudstadens gator.
„ Våra bröder" danskarne äro myc
ket belåtna med, att vi fått spanmålstullar.
En dansk utvecklade härom dagen för Kri-
stianstadsbladet saken sålunda:
Danmark är nu snart det enda land som ej har
spanmålstullar, sålunda det enda med billiga lcf-
nadskostnader. För har Sverge kraftigt tätiat med
oss på smörmarknaden. Sedan nu svenskarne skola
slå sig på spanmålsproduktiou, skall däras smör-
tillverkning minskas till fromma för oss. Ocb nkr
däras spanmål stiger i pris, skola de icke fodra upp
den. Vi skola då köpa magra kor och oxar i Sverge,
göda dem med vår egen billiga spanmål och den ryska,
som köpes ännu billigare, samt med majs, som äfven
kommer att falla i pris och sedan skicka kött på
England. Vår olutforsel skall äfven stiga. Redan
nu konkurrera vi med tyskarne, trots tullen. Vi
skola nu ej sända vårt korn till Sverges brygge-
rier som förut, utan förvandla det till ol som \i
exportera. Våra billiga lefnadskoätnadcr äro bil-
ligare än andra länders, och härigenom uppväges
tullen och transporten. Ju flere länder som stegra
sina levnadskostnader genom spiuiniålstuller, desto
bättre for oss.
Ja. så resonnerade dansken.
Stenografiskt. Vid den täflan, eom egt
rum för besättande af stenografplatserna i
2:a kammarens kansli, hafva de båda i vårt
land hufvudsakligen använda stenografiska
systemen, det arendska och det gabelsberg-
ska, haft tillfälle att mäta sig med hvaran-
dra. Till de fem platser, hvilka icke be-
sattes med stenografer från föregående riks-
dagar, hade omkring 25 sökande anmält
sig, däraf 3 arendsianer och resten gabels-
bergare. Af dessa fingo alla de sökande
arendsianerna anställning, medan deremot
blott två platser besattes med gabelfbergare,
Stockholms intecknings-garanti-
aktiebolag har nedsatt sina räntesatser,
så att högsta depositionsräntan är 3 pros.,
lägsta diskonto 3’/2 och lägsta kreditivrän-
tan 4’/2 pros.
Importen af oarbetad tobak under
år 1886 uppgick till 3,358,489 kg.
Afsändmngsorterna voio Bremen med
2,370,393 kg., Lfibeck med 287,079 kg., Ham-
burg med 158,352 och Norge med 158,677
kg. Importen af oarbetad tobak under är
1887 uppgick till 3,845,000 kg.
Importen af arbetad tobak (cigarrer och
cigarretter) under år 1886 uppgick till 74.147
kilogr.
Importen af rök- och tuggtobak under
år 1886 uppgick till 36,502 kg., ttörre de-
len häraf eller 13,263 kg. kom ifrån Norge.
För ett svenskt statslotteri uttalade
lig här om dagen Karlskoga reforrnförening.
\fedlernmarne insågo det skadliga i tillfreds-
ställande af spellusten, men ansägo det omöj-
ligt att på lagstiftningens väg hindra (le
spellyetne att bjuda lyckan handen i ut-
landet. * .\ a
Guldft/ndighet. I Vestra MaJejubergs
jårnmalmsgrufva i Ludvika har hr O. A. I
Sätterströrn från Stora Tuna antraffadt guld !
så väl 3 järnmalmen eom i grufvan jämte [
malmen gående bergarten. Guldet förekom- \
mer i gedigna korn. Huruvida guldet fö-
rekommer i sådan myckenhet, att det ka»
löna sig att tillgodogöra sig detsamma, upp,
gifves emellertid icke. Falu L. T
En skridskotvekamp i långäkiriW
hölls i söndags eftermiddag i Kristiania mel-
lan norrmannen Paulsen och svensken Evén
Banan var 8,045 meter. Den ömsesidiga
insatsen 500 kr. Paulsen blef segrare. Han
åkte banan på 17 minuter 10 sekunder
Avén gick den på 18 min. 22 sek.
Stockholms utskänkingsbolaa f,-,»
Nettobehållningen utgjorde kr. l,392,706.95
sedan i försäljningsafgiften erlagtskr. 117,QOo’
Förbrukningen visar ett stadigt sjunkande
från 26.56 liter på individ året 1877—187»
till 16.48 liter året 1886-87.
Försäljningen af små kronodo.
maner år allt jämt en god affär för sta.
ten. K. ni:t har nyligen antagit gjordt an.
bud af hemmansegaren G. O. Olsson i Hölj.
åker å sergeantsbostället ’!,„ mantal Sk$
i Järna socken af Dalarne med 16,250 fet.
Hemmanet var taxeradt till allenast 4,000 b
Då anbudet gjorts innan spanmålstullamé
ens beslutits, ännu längre innan de kunnat
visa sina verkningar, utgör denna försäljning
ånyo en märklig illustration till »frihandelns
ruinerande verkningar» på jord värdet.
Mot Sarah Bernhardt personligen har Parispres-
sen alltid varit en smula elak, och hennes maser
het har varit, en ständig källa till skämt. Nul»
man hittat på en ny dylik historia. Sarah tar
nämligen fäk ti ek tioner, och här om dagen hade hon
— berättas det — till motståndare en väldig en-
gelsk marinoffiser, som naturligtvis! — fick sabeln
slagen ur handen af den stora konstnärinnao. Han
böjer sig ned för att taga upp vapnet och vill stick»
det i skidan. Till sin häpnad finner han nu att
han tagit vilse och i stället för sabelklingan till
hälften nedstoppat den stackars magra Sarah i sa
belbaljan.
Schweizerieruas stängningstid. Halm-
stads stadsfullmäktige hade hos länsstyrel-
sen hemstält, att stadens källare och hotell
måtte få hållas öppna för utskänkning af
spritdrycker alla dagar i veckan till kl. 11
e. m. Länsstyrelsen inskränkte tillåtelsen
så till vida, att stängningen skulle ske kl.
11 å alla hvardagar, som icke föregingo sön-
och helgdagar, samt fordrade att å sön-
och helgdagar källaren skulle hållas öppen
för utskänkning allenast kl. 6—10 e. m.,
men i öfrigt skulle k. m:ts förordning af
den 29 maj 1885 lända till efterrättelse.
Detta beslut har nu faststälts af k. m:t.
— Det sägs, att hon dött af ett brustet lijerta.
sade den känsliga.
— Det tror jag inte på. sade den kritiska.
— Och hvarför inte?
— Hvarför inte! Jo, därför att hon hvarje år
köpte minst sex nya hattar och ingen af dem ko-
stade under 30 kronor.
Meddelanden fr. allmänheten.
Små Tiniråtvister.
Bäste herr Redaktör!
När jag gång efter annan far höra talas
illa om vår C. Larsson och äfven läst en
uppsats därom i en tidning angående Lars-
son och socknens dignitär åt hvilken hun-
darnes arkebusering år anförtrodd, så har
det legat mig på hjärtat att få uttrycka
mina tankar (hvilka jag icke är ensam om)
för att om möjligt tillrättavisa däras felsteg
i denna sak eller för att få saken på det
klara måste jag få delgifva den sådan den
är ifrån början. Nämligen att han (digni-
tärn) sommaren 1886 olofligen sköt en Lars-
sons tillhörande hund, för hvilket brott han
blef tilltalad och dömd att bota 100 kr.,
samt ersätta Larson med 50 kr. Utan pen-
gar som han var samt oförmögen att skaffa
sådana, och utan undra tillgångar än stu-
gan, som naturligtvis måste pantas för att
gå på auktion, måste han, då detta likväl
inte räckte till, med kroppen plikta det
som återstod.
Detta har nu mången tyckt varit hårdt och
oförsonligt gjort emot den gamle mannen,
att först göra honom utan hus- och hem-
vist och sedan införpassa honom i häktet
och därför börjat tala illa om vår Larsson
samt skrifvit därom i tidningar och bland
unnat yttrat, att Larsson som nu år egan*
af stugan skulle hafva biträdt honom i hans
tjänst med att aflifva hundar och kattor
samt därjämte att han skulle vara mycket
findtligt sinnad emot honom. Men detta är
nu blott illasinnade personers tillställning
och yttrande, ty hvad jag har hört och sport
så vill Larsson för ingen del åtaga sig en
sådan tjänst, ej häller att han är någon
fiende till honom, utan de ha kommit öfver-
ens att vara goda vänner och trogna gran-
nar nu som förr. Och detta bevisas bäst
däruti att han för några dagar sedan lät
hämta honom till sig medelst spark-skjut.-,
för att då komma öfverens, hvilket också
skedde med den förmån för digDitårn att
han utan hyra skulle få bo kvar i stugan
medan han lefde »om han sköter sig väl».
Detta var icke någon tvungen sak, såsom
folket där i närheten säger, för att han om
nätterna skall få vara i fred för skrymt
(småfolktje) och dylikt. Nej! Larsson är icke
densamme eom låter skrämma sig med så-
dant, utan tvärt om, hun vill inte bära hat
till sin nästa i längden, utan vill framför
allt utforska rätta förhållandet till en s-ak
och sedan förlikas.
Måtte man blott kunna sköta på sitt tä-
inod när en blir så förtalad, odi förlåta
dem ullt, ty de veta icke hvad de göra.
Må nu redaktörn inte neka mig lä detta
infört i Eder tidning, och skulle det vara
någon som tycker det vara dumt och en-
faldigt, så får jag bedja dem hafva öfver-
»eende med mina fel och brister, för jag
ycker äfven både si och så sjelf; - meD
iag har ändå en god mening därmed.
Timra i Februari 1888. A’.
Herr Keduktfir!
Om plats för nedanstående anhålle- i v
rade tidning.
Borgsjö Fattigvårdsstyrelse.
Hur sköter ni ert ansvarsfulla värf’
Såsom skäl för denna fråga må auföra5
fattighjonet O. N:s beklädnad. I Horg?jö
med flera kommuner brukas att de fattijf-
jjon, som orku gå emellan gårdarne, af
kattegande jordbrukare födas men bcklä-
lus af fattigvardastyrelseri; men hvilka klä-
der! ofvannSmde gubbe har en hundskirip-
mössa med kläde*kulle 21 ar gammal, in-
[niden med all möjlig /-mörja och oen-
ighet.
Kocken och \ärten är jämngamla me’l
lössan, smutsiga ocli söndriga. Byxorna
if halfylletyg. 40 år gamla, förete en bro-
;ig samliug al’ lappar och ekarivar: under-
tröja och kalsonger saknas, en skjorta af
obestämd färg och ett par hal/strumpor j»oii»
butit på ett helt år utan att hafva tvättat-
och till siet ett förskinn som inte med penna
kan beskrifvos. Gubben ar tillfölje af « "
ruskiga utseende en fa.«a bland *imi under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
