Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Metodistförsamlingens lokal predikas
Söndagen den 22 April kl. 11 f. m. och 5 e. m. af A.
J. Andersson.
Onsdag kl. 8 e. m. predikan och bönemöte.
Byggnadsförbundet
sammanträder å vanligt ställe Fredagen den 20
April.
STYRELSEN. (1350)
Témöte
hållet till förmån för Söndagsskolan å Mons
kapell Söndagen den 22 dennes, kl. 5 e. m.
Föredrag hålles af Juden Rosenthal. Biljetter à 35
öre säljas vid ingången (1328)
Skickliga Sparrhuggare
kunna erhålla god arbetsförtjenst å Berge skog
efter anmälan hos undertecknad.
(1326) Gustaf Näslund, Björkön.
Ogift Planksorterare,
skicklig sådan, äfvensom nykter och i allo redbar
erhåller genast arbete genom Stadsbuds- &
kommissionskontoret. (1332)
Till salu.
Billiga byggnadstomter, större och mindre,
belägna mellan allmänna landsvägen och
sjöstranden, samt Mariedal och Framnäs i Timrå socken,
med naturskön utsigt öfver Klingelfjärden och
Alnösundet, finnas till salu. Vidare meddela
Handlanden Hr Em. Malmborg, Wifsta och Hr
P. F. Hejdenberg, Sundsvall. (1327)
Hingstar,
5 st. mellan 5—7 år gamla, finnas till salu.
Hästarne finnas att bese hos åkare Wadell. (1331)
Jern, Spik och Byggnadssmiden
försäljas billigt hos
(1329) Näslund & Wiklund.
1888 Års Riksdag.
Kamrarne hade i lördags sammanträden
både på för- och eftermiddagen.
— Konstitutionsutskottet hade afstyrkt hr
S. A. Hedlunds inom Första samt hrr O.
Erickssons i Bjersby, L. P. Larssons i
Berna, F. G. Björcks och P. Anderssons i
Högkil inom Andra kammaren väckta
motioner om utsträckning af den politiska
rösträtten. De vid denna riksdag väckta
furslagen afsågo som vanligt antingen
nedflyttande eller också upphäfvande af de för
utöfvande af valrätt till Andra kammaren
uppstälda gränser. Sålunda ville hr
Hedlund nedflytta strecket till 400 och hrr
Ericksson och Larsson till 500 kronors
inkomst. Hr Björck hade motionerat om
valrätt för hvarje svensk man, som i rätt
tid betalt den honom påförda skatt till stat
och kommun, och hr Andersson ville att
denna rätt skulle inom den kommun, där
han är bosatt, tillkomma en hvar i
kommunens angelägenheter röstberättigad man.
Om konstitutionsutskottets ifrågavarande
betänkande, hvilket var uppfördt främst på
kamrarnes föredragningslistoruppstodoi båda
kamrarna långa och lifliga öfverläggningar,
därunder talarne delade sig i två stora
hufvudgrupper. Den ena ansåg, att någonting
nu borde göras i det af motionärerna
antydda syftet, under det den andra gruppen
stälde sig på samma ståndpunkt som
Konstitutionsutskottet.
I Första kammaren hyllades den förra
åsigten af hrr Hedlund, Leffier, Mankell,
frih. Klinckowström, Adelsköld, Borg, frih.
Barnekow, Themptander, med hvilken grefve
Posse instämde. För bifall till
konstitutionsutskottets hemställan talade hrr
Casparsson, A. Rundbäck, Bergius, frih.
Leijonhufvud och von Ehrenheim.
Efter slutad diskussion bifölls utskottets
förslag med 84 röster mot 29, som
afgåfvos för återremiss. Kammaren har alltså
afslagit samtliga motionerna.
I Andra kammaren förordades den ena
eller andra af de väckta motionerna eller
ock förslagens syfte i allmänhet af: hrr Per
Ericksson i Bjersby, Gumælius, Nilsson från
Lidköping, Andersson i Högkil, Per
Larsson i Fole, hvilken inom utskottet varit af
skiljaktig mening med flertalet, ehuru han
ej haft tillfälle att afgifva någon
reservation, Schöning, Larsson i Berga, vice
talmannen, med hvilken flera ledamöter
instämde hrr Arhusiander, Ifvarsson och
Björck. För bifall till utskottet förslag
talade: hrr Redelius, Ivar Månsson, C. O.
Berg, Rydin, Lund, De Laval, Larsson
från Upsala, Nyström, Norén, Widström,
Svensson i Bossgården och Fosser.
Saken måste af göras genom voteringar.
I den första antogs till kontraproposition
yrkandet om återremiss med 101 röster
mot 95, som afgåfvos för hr Anderssons i
Höghil motion, och i hufvudvoteringen
segrade utskottets hemställan med 109 röster
mot 88.
Andra kammaren har således äfven
afslagit motionerna om utsträckning af den
politiska rösträtten.
— Hr A. H. Öländer hade väckt motion
om förtydligande af stadgandena rörande
beekattbarheten af genom träförädling
uppkommen vinst. Ifrågavarande motion var
af bevillningsutskottet afstyrkt på det skäl,
att den grund, hvarpå motionens förslag är
bygdt, numera förfallit.
Vid frågans behandling i Första
kammaren yrkade motionären att riksdagen måtte
ingå till k. m:t med begäran om utredning
och utarbetande till nästa års riksdag af
förslag, afseende ett förtydligande af
bevillningsstadgan i hvad den afser
sågverksegares beskattning.
Hr Sjöcrona instämde med motionären,
hvaremot hrr frih. Barnekow och Forssman
yrkade bifall till utskottets förslag.
Vid votering segrade utskottets
hemställan med 54 röster mot 11, som afgåfvos
för hr Ölanders förslag.
— Hr Farup hade äfven vid denna
riksdag förnyat sin vid föregående riksdagar
väckta och då afslagna motion om särskild
beskattning å afverkningen af sådan skog,
där eganderätten till jorden och rättigheten
till afverkning af å densamman växande
skog ej äro förenade hos samma person.
Förslaget var af bevillningsutskottet
afstyrkt.
Första kammaren biträdde utan vidare
utskottets hemställan.
— Konstitutionsutskottet hade afstyrkt de
i Andra kammaren väckta motioner om
skrifvelse till k. m:t i syfte att fullständiga
och förtydliga de för riksdagsmannaval
gällande föreskrifter. Första kammaren
godkände utan diskussion denna utskottets
hemställan. Andra kammaren däremot biföll
efter omkring en timmes debatt med 89
röster mot 85 hr Beskows förslag, att
»riksdagen skulle i skrifvelse till k. m:t anhålla,
att k. m:t täcktes låta utarbeta och för
riksdagen framlägga förslag till stadganden.
afseende att fullständiga ooh förtydliga
riksdagsordningens nu gällande bestämmelser
om val till riksdagsman och därmed
sammanhängande ämnen».
—Under lördagens sammanträden väcktes
följande motioner, nämligen
i Första kammaren af hr Törnebladh
därom, att riksdagen måtte aflåta skrifvelse
till k. m:t med anhållan om åtgärders
vidtagande för att trygga statens postverk mot
intrång i afseende på befordran af slutna
bref ooh brefkort;
i Andra kammaren af hr Sandvall: om
tillägg till § 22 i nu gällande jagtstadga;
af hr Lasse Jönsson: med förslag till
ändring i motionärens föregående motion
angående stadsposten.
*
Rösträttsfrågan i Andra kammaren.
För debatten i denna fråga innehåller
D.N. följande referat:
I andra kammaren
uppträdde först
Hr O. Erickson i Bjersby: Utskottet har
med sällspord enighet afstyrkt samtliga
motioner, som man väl får antaga på grund
af den utredning, som statistiska
sentralbyrån lemnat. Efter att ha kritiserat de
öfriga motionärernas förslag, framhållande,
bland annat, att frågan om kvinnans
rösträtt är, om någon, för tidigt väckt och att
man borde kunna fordra att valmännen
visade så mycken ordentlighet, att de
betalade sina kommunalutskylder, betonade
talaren, att hans motion var den mest
moderata, men att han för öfrigt mest afsett en
ändring i arrendatorers rösträtt och kanske
borde nöjt sig i afseende på inkomststrecket
med 600 kr. Talaren slutade med att
begära proposition på sin motion med den
ändring, att strecket sattes för inkomst till
600 kr. och att arrendatorer skulle innehaft
arrenden i 5 år till minst 3,000 kronors
taxering.
Hr Gumælius: När jag andäktigt
studerade detta det visa oeh vördade
konstitutionsutskottets betänkande, kom jag
ovilkorligen att tänka på hvad man frågade
mig som barn: har du sett något svart lysa
i mörkret? I det reaktionens mörker, vi
nu lefva i, lyser detta betänkande som
något svart. Detta »nya system», som en del
godt folk tror vara nytt, hvars lösen är
»Sverge åt svenskarne!», har gamla anor;
det är icke blott hög-germamskt, det är
egentligen egyptiskt, och »Egypten åt
egyptierna!» hette det på den tiden. När
konstitutionsutskottet valdes i år, framträdde
detta först i all sin glans. Detta riksdagens
främsta utskott, som bör stå högt öfver
hvarje misstanke om partiskhet, blef då så
enfärgadt, att till och med ifriga
protektionister lifligt klandrat ett sådant sätt att gå
till väga.
Till all egyptisk kult hör emellertid, som
bekant, tempel, och templet var också nära
färdigt, men det fattades en sak, en
inledande gång, som förde till templet. Man
emellertid så lycklig att vid en
realisation i ett gammaldags bo, tillhörigt en viss
fru Justitia, kunna för 11 kr. och några
öre tillhandla sig 2 rader med sfinxer, 11
i hvardera raden, hvilka stäldes upp som
inledande gång, och nu var allt i ordning.
En konklav af Isis-prester sammanträdde
— det var konstitutionsutskottet; Osiris,
glödningens gud, tjänades af bevillningsutskottet.
Det hände sig nu, att
Isis-presterna ej voro rigtigt nöjda med en del af
Faraos rådgifvare, utan anordnade en
fall-lucka, hvarigenom dessa skulle försvinna,
men hvad det nu kom sig af, det gick inte.
Hvad innebär emellertid denna
gudomens sista emanation? Tankegången är
följande: det är redan mer än betänkligt så
många privilegierade det fins i förhållande
till de oprivilegierade i det egyptiska
systemet. De ha förut varit mindre än 6
prosent, nu ha de kommit upp ända till
6,07, och det är utsigter för en stigning
ända till 6,08 prosent. Betänkligt är det,
att redan genom sakens natur de
privilegierades antal sålunda ökas, och än
mindre lämpligt vore det att påskynda denna
ökning. Somliga förslag gå för långt,
andra för kort, och det är klart af
motiveringen, att alla förslag, som i den
nuvarande kammaren kommo att väckas, skola
gå antingen för långt eller för kort. För
öfrigt ha de djupast invigde hviskat åt
somliga Isis-prester, hvilka förut varit mera
folkliga: Oss emellan sagdt gå äfven de
förslag, som hetas vara för litet, alldeles
för långt; besinna, att ej ens alla af de 6,07
prosenten ha den rätta tron! Det är då
ytterst betänkligt att rubba en ställning, i
hvilken vi befinna oss utmärkt väl. Och så
begaf det sig, att de Isis-prester, som för
ut, offentligt bekant sig vara frisinnade,
ändrade mening. Dessa herrar gjorde, som
en motionär i ämnet uttryckt sig: de
lemnade sina åsigter bakom sig.
När emellertid Isis-konklafven anser att
folket ej bör få vara med vid valen, må
man ingalunda däraf draga den slutsatsen,
att den skulle underskatta folkets värde.
Folket är bra till att försvara de
privilegierade — försvarsbördorna ha nyligen ökats
— och vidare att bereda fördelar åt de
privilegierade, som de redan hunnit börja
med under det egyptiska systemet. Folket
duger att bygga pyramider, fast nu göras
pyramiderna af dyrbarare material: högar
af koppar eller silfver eller guld, och
liksom de förr fingo namn efter sina egare,
så få nu egarne, ett namn på grund
afdäras storlek.
Det är dock en betänklig sak äfven med
väl planlagda system: de äro icke eviga.
Historien Derättar om ett litet folk, som
led af det gamla egyptiska systemet, men
då det ej ville låta trycka sig längre,
begaf det sig af öfver hafvet, och det gick
lyckligt, men för Farao gick det på tok.
Jag har intet yrkande, ty det tjänar till
ingenting, i fall majoriteten här vill hålla
i hop med sina Isis-prester. Men då jag
står när som fri man, tillåter jag mig säga
herrarne af majoriteten; kommen ihåg,
hvad den historien jag nyss syftade på,
lärer! Tanken på, om icke äfven öfver er
och edert system kan komma en straffdom!
Det är möjligt, att I kunnen leda Nilen
dit I viljen, för att göda marken åt
somliga. Men det fins större vatten än Nilen.
Glömmen aldrig Röda hafvet!
Hr Anderson i Högkil: För utsträckning
af den politiska rösträtten hafva
uttalat sig det nya representationsskickets
skapare, landtmannapartiets alla ledande män
och för öfrigt nästan hela detta en gång
så mäktiga parti, konstitutionsutskottet år
1880, Andra kammaren åren 1880, 1881,
1882 och 1883 samt indirekt riksdagen 1884,
då utredningen för att bereda reformen beslöts.
Men 1888 års konstitutionsutskott är
enhälligt af motsatt åsigt. Hvad har då
händt? Upplysningen har stigit, bördorna
på folket ha växt, fordringarna ljuda allt
högre från de nedanför strecket stående —
då ger konstitutionsutskottet stoppsignalen
och säger: hit, men icke vidare, ty år 1866
hittades i konungariket Sverge den absolut
rätta gränsen för rösträttens utsträckning.
Efter att ha uppvisat, att den summa
»öfriga arbetare», som skrämt utskottet, i
själfva verket inneslöt en hel del små
jordegare och dylika och att jordbruket väl
borde vara tillräckligt skyddadt, då det efter
en utsträckning af rösträtten enligt talarens
motion skulle förfoga öfver 241,000 valmän
mot 162,000 af alla öfriga samhällsklasser
tillsammans, tillbakavisade talaren såsom
obevisadt det »minst sagdt djärfva
påståendet», att de nu orepresenterade skulle
sakna tid och insigt för allmänna
angelägenheter. Pänningen är ej och blir aldrig
heller den enda säkra värdemätaren för
medborgerlig dygd. Yrkade bifall till sin
motion, som skulle ge 3 prosent af
befolkningen politiska rättigheter, hvilket vore
både rättvist och billigt.
Hr Nilsson från Lidköping:
Konstitutionsutskottet har som vanligt med ett
bleklagdt nej besvarat krafven på vidgad
rösträtt. Jag delar äfven i viss mån
betänkligheterna mot att gå så långt som flera
motionärer. Grundsatsen att gå fram steg
för steg kan nog äfven här vara den rätta.
Men utskottet har ej velat gå ett enda steg.
Jag skulle varit tacksam för en medelväg,
en nedsättning till 600 kr. Detta skulle
blott ha ökat valmannen med 36,000 och
skulle icke ha rubbat förhållandet mellan
folkklasserna. De lätjefulla, supiga och
oordentliga arbetarne lära icke hinna till
denna inkomst, men de intelligenta,
arbetsskickliga och nyktra arbetarne skulle då
få rösträtt, och det politiska intresset är hos
dessa lika stort som hos de små
fastighetsegarne. Ju förr man går de
orepresenterade till mötes, dess bättre.
Arbetarefrågan är bland de vigtigaste och genom lämpliga,
i tid företagna lagstiftningsåtgärder
skall med Guds makt vårt land förskonas
för slitningar i detta afseende. Genom
upptagandet af de bästa bland arbetarne
bryter själfva udden af det missnöje, som nu
råder öfver arbetareklassens underordnade
ställning. Jag beklagar ej landtmännens
faktiska öfvervigt, som är betingad genom
däras antal, men jag hoppas att denna makt
måtte brukas med moderation och rättvisa.
Här kunde det visas sådan genom att
inrymma en liten plats här ibland oss åt
representanter för de bästa af arbetarne. Man
hade genom detta i tid stillat de oroliga
vågorna på djupet. Väntan på
pänningvärdets sjunkande kanske kunde bli för lång.
Jag vill icke göra något yrkande. Äfven
i denna fråga har en annan vind börjat
blåsa i kammaren, men jag hoppas att
den en gång skall vända sig, sedan
mjöldammet blåst bort.
Hr Nydahl hade från rösträttsmöten i sin
hemort fått mottaga uppmaningar att verka
för denna sak. Vid dessa hade fordrats
ingenting mindre än rösträtt åt hvarje
myndig, välfräjdad man. För min del är jag
dock ingalunda så avancerad; äfven
försigtigheten manar att nöja sig med mindre.
Förordade hr Anderssons förslag som det
enklaste och hoppades att kammaren skulle
antaga detta, då det väl icke vore troligt
att de två protektionistiska motionärerna
skulle stå alldeles ensamma i sitt parti. Tal.
räknade tvärt om på att hr Björck skulle
vinna lika mycket understöd af sina
kamrater i tullfrågan, som han skulle få från
det motsatta lägret. Kammaren kan väl
icke frångå sina traditioner och förakta de
skäl som anförts af dess ledande män för
en utvidgning af rösträtten, af en hr Liss
O. Larsson, A. P. Danielsson m. fl.
Meningen med representationsreformen var
ingalunda att lägga makten i händerna på
en enda samhällsklass i stället för på fyra;
röster höjdes redan då för en lägre census,
fast de läto nedtysta sig af förespeglingen
om att det skulle gå lättare att sedan få
strecket sänkt.
Konstitutionsutskottet talade om att de,
som ville, lätt kunde arbeta sig upp öfver
strecket, men hade det behagat försynen
att låta herrarne i utskottet födas som
dagakarlar, skulle visst ingen enda kunnat
knoga ihop till en årsinkomst af 800 kr.
Yrkade bifall till hr Anderssons förslag.
Hr P. Larsson i Fohle omtalade, att han
i utskottet biträdt ett förslag om
nedsättning till 600 kr. och jämte några kamrater
reserverat sig vid den förberedande
behandlingen; men så kom påsken, och vid
justeringen blef ingen reservation afgifven.
Utskottet hade sålunda icke varit enigt. Gjorde
dock nu intet yrkande.
Hr Redelius var icke så reaktionär, att
han ville gå till baka ända till de egygtiska
tiderna, och för öfrigt ville han förorda, att
i jagtstadgan intoges följande bestämmelse;
popularitetsjagt vare för en riksdagens
ledamot förbjuden under tiden från den 15
januari till den 15 maj. Med verklig
öfverraskning har jag här hört att vi skulle ha
privilegier kvar; dem trodde jag vi miste
1865. Hvad själfva saken angår, så är
största delen af vårt lands befolkning bofast,
och kan sålunda icke med sin egendom gifva
sig undan en hotande fara. Däraf följer,
att de böra vara mycket försigtiga med att
släppa ifrån sig makten åt dem som icke
ega något. Dessa, som ega något, ha
också något att riskera, de vilja ej ha
några omhvälfningar; detta är den enkla
grunden till att tyngdpunkten bör ligga där den
nu är. Människovärdet är ju en grund,
som egentligen icke hör hit. De som ega
rikets grund, fastighetsegare i stad och
på land, böra ha det afgörande ordet, men
därför skulle det gränsa till revolution att
gå in på nu föreliggande förslag. De äro
ju för öfrigt blott stationer där man ej kan
stanna, utan måste gå vidare; till och med
kvinnorna skulle väl till sist få rösträtt!
Jag går villigt in på att panningen icke är
den bästa värdemätaren, men den är nu en
gång den som vi ha, den har godkänts i
mer än 20 år och då en ändring skulle vara
att rent af vända upp och ned på det
bestående, yrkar jag bifall till utskottets
hemställan.
Hr I. Månsson i Trää undrade om hr
Gumælius hade för afsigt att väcka en storm
bland arbetarne för rösträtten, då det
misslyckats i tullfrågan. Riksdagen hade höjt
det skattefria existensminimum och
därigenom gifvit lättare tillträde till rösträtt. Hur
mycket soliditet och kapasitet skulle man
få, om man omskapade hela
representationen genom att taga bort allt streck? Det
är visst heller inte många, som vilja gå så
långt, men skall man sänka strecket, så
visar det sig att det inte är så lätt.
500-kronors-streck skulle ge inkomsttagarne företräde
framför fastighetsegare. 600 kr. var på tal
inom utskottet, men då invändes att i de
stora städerna var detta belopp skattefritt,
och man måste således gå ännu högre, till
700 kr., och då blir det så få nya valmän.
Men för min del har jag ingenting alls emot
en ändring till 700-kronors-streck. Vi böra
ej lättvindigt och lättsinnigt gå ifrån den
soliditet vi nu ha och taga bort den sporre
till själfverksamhet som ligger i att man
med sparsamhet och idoghet kan arbeta sig
till röstratt. Gjorde intet yrkande.
Hr C. O. Berg replikerade först med
mycken bibelkännodom hr Gumælii
israelitiska liknelse och frågade sedan om han
glömt Engelbrektsstatyn i Örebro, eftersom
han så hånfullt yttrat sig om »Sverge åt
svenskarne». Så länge svenskt blod rinner
i svenska ådror, skall till barn och
barnbarn gå detta fosterlandskärlekens valspråk,
ooh t. o. m. vår högtlofvade frälsare grät ju
öfver Jerusalem just för dess bristande
fosterlandskärlek.
Människovärdet mätes emellertid ej i
pänningar, oeh därför bör strecket bort.
Betänk äfven att arbetaren får bli soldat i
farans stund! Det är ej godt för en
krigsminister att skicka ut en armé, som
ingenting har att förlora. Vill, man ha en här,
som skall kämpa för friheten i norden, så
gif dem politiska rättigheter, så att de känna
sig som medborgare! När nu ett nytt
system införts, ooh det kanske ej alldeles kan
förnekas att lefnadskostnaderna för
arbetarne fördyras, vore det så mycket mera
skäl att vidga rösträtten. Det är sant att
faror kunna uppstå däraf, men å andra
sidan ar det blott en tidsfråga när allman
röstratt med omutlig nödvändighet
kommer. Adeln har fått maka åt sig,
plutokratien regerar nu, men folkväldet måste
komma. På hur vi mottaga det beror om
det skall komma som en sjudande vulkar
eller som ett mildt sommarregn.
Dock kände sig talaren icke tilltalad a!
någon af de framlagda motionerna. Mei
till en annan riksdag vore det önskvärd!
att en motion framkomme att hvarje
hederlig man, som fylt 25 år och betalt sin skatt,
skulle få röstratt. För närvarande hade
han intet yrkande.
Hr Schöning beklagade, att
konstitutionsutskottet sagt »ett bleklagdt nej på
mänsklighetens böner». Ett streck vore alltid
förhatligt, men när man ej kunde få allt, må
sto man ta en del, hvarför talaren förenad»
sig med hr Erickson i Bjersby. Ju mer
ensidigt man motsatte sig en reform, me
desto mera pockande kraft skulle motionen
allt jämt återkomma.
Hr Larsson i Berga ansåg att saken förr
eller senare måste gå igenom och yrkade
bifall till hr Anderssons motion. (Forts.)
Sundsvall 19 April.
Minneslista
Torsdag 19, kl. 11 f. m., auktion å flera tusen
pund klöfver- och timotejhö i gården N:o
171 Trädgårdsgatan.
Fredag 20. Selångers tingslags lagtima vinterting
i Kofland.
kl. 1 e. m., ordinarie bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls nya telefonaktiebolag å
börsföreningens lokal.
— kl. half 9 e. m., extra bolagsstämma med
aktieegarne i Sundsvalls goodtemplars
bygnadsaktiebolag å ordenshuset.
Lördag 21, kl. 10 f. m., auktion å diverse korta
varor å auktionskammaren.
— kl. 10 f. m., auktion å diverse förfallet
pantgods i gården M 23 A Trädgårdsgatan.
Söndag 22, kl. 3 e. m., ordinarie bolagsstämma
med delegarne i Norrlänningens
tidningsaktiebolag i goodtemplars ordenshus.
Måndag 23. Auktion å diverse lösegendom samt
boskapskreatur ni. m. hos J. A. Lindahl
Pålang.
Onsdag 25, kl. 10 f. m., auktion å diverse korta
varor å auktionskammaren.
— kl. 11 f. m., auktion å hjulångfartyget Ran
å auktionskammaren i Hernösand.
Torsdag 26, kl. 5 e. m., extra bolagsstämma med
delegarne i Sundsvalls ölbryggeriaktiebolag
å bolagets kontor.
Biskopsstolen i Hernösand.
Enligt hvad vi från tillförlitligt håll erfarit, är
den för några dagar sedan i några
tidningar förekommande uppgiften, att
föreståndaren för Fjellstedska skolan i Upsala,
pastor J. Kjerfstedt, skulle vara påtänkt till
biskop L. Landgrens efterträdare, origtig.
Däremot lärer teologie professor Martin
Johansson i Upsala hafva stora sympatier
bland stiftets presterskap och kommer att
erhålla de flesta rösterna.
Uppflutet lik. I tisdags uppflöt ett
lik i en brandvak utanför Windskärsvarf.
Sedermera har detsamma igenkänkts i
lifstiden hafva tillhört arbetaren Åke
Andersson född den 13 juni 1845 i Veberöds
socken af Malmöhus län samt senast kyrko-
och mantalsskrifven i Sundsvall. Den
omkomne har varit saknad sedan januari
månad. Huruvida ett själfmord eller en
olyckshändelse föreligger, är för närvarande
outredt.
Domareförordnande. Svea hofrätt
har förordnat e. o. notarien A. G. M.
Söderling att från och med den 16 april till och
med den 15 maj förvalta domareämbetet och
handlägga egodelningsmålen i
Ångermanlands södra domsaga.
Till kommissionslandtmätare har
k. m:t den 13 dennes utnämt och förordnat
vise kommissionslandtmätarne i Jämtlands
län Johannes Tirén och Johan Erik
Florentin Behm samt vise
kommissionslandtmätaren, afvittringslandtmätaren i
Vesterbottens län Johan Adolf Dahlman.
Rådstufvurätten i Sundsvall har
under sistlidne Mars månad beviljat
lagfart å följande fastigheter:
andel af vreten M 42, som handlanden K. V.
Kihlbaum efter exekutiv försäljning enligt
Magistratens köpebref den 21 desember 1887 från
Anders Pettersson sig tillhandlat för 2,600 kronor;
gården M 223 i 4:de kvarteret, som omyndiga
Johan och Carl Edvard Bernhard Pettersson på
grund af testamente och förening efter aflidna Brita
Kajsa Näslund bekommit;
magasinet Litt. G., som grosshandlanden C. O.
Wessén enligt köpebref den 3 mars 1888 af
handlanden P. Aug. Dahlén sig tillhandlat för 25,000
kronor;
magasinet Litt. A. E., som handlanden P. Aug.
Dahlén enligt köpebref den 29 februari 1888 af S.
M. Jacobsson sig tillhandlat för 6,000 kronor;
andel af hemmanet Böle M I om 4 7/8 mål, som
hemmausegarne L. P. Forsberg och A. O. Jonsson
enligt köpebref den 30 juli 1887 af Aug. Eug. Edberg
och N. F. Svedlund sig tillhandlat för 1,000
kronor;
magasinet Litt. B., som enkan Brita Cecilia Björk
genom arfsforening den 20 oktober 1884 efter sin
aflidne man grosshandlanden G. Björk bekommit:
magasinet Litt. B., som Sundsvalls stad enligt
köpebref den 1 mars 1888 af enkan Brita Cecilia
Björk sig tillhandlat för 14,000 kronor;
gården M 59 i 1:sta kvarteret, som
grosshandlanden G. Sundbergs sterbhusdelegare enkan Engla
Garolina Sundberg, född Pålsson, disponenten Gustaf
Adolf Sundberg samt omyndiga Carl Erik och Anna
Carolina Sundberg efter konkorsauktion enligt
Magistratens köpebref den 17 Augusti 1887 från
Oskar Wernlunds konkursmassa sig tillhandlat for
70,000 kr.;
magasinet Litt. A. Å., som grosshandlanden C.
O. Wessén efter konkursauktion enligt
Magistratens köpebref den 21 desember 1887 från Oskar
Wernlunds konkursmassa sig tillhandlat for 6,700
kronor;
östra andelen af gården M 31 i l:sta kvarteret,
som Medelpads folkbank enligt Magistratens
köpebref den 12 oktober 1887, efter exekutiv auktion
från enkan Katarina Bergström sig tillhandlat för
6,050 kronor;
östra andelen af gården M 31 i l:sta kvarteret,
som schaktmästaren Olof Grönqvist enligt
köpebref den 13 mars 1888 af Medelpads folkbank sig
tillhandlat för 6,950 kronor;
bygnadstomt från vreten M 48, som Joh. G.
Hamrin enligt köpebref den 27 februari 1888 af Olof
Lindberg sig tillhandlat för 675 kronor;
gården M 183 i 4:de kvarteret, som åkaren Hans i
Nordberg enligt köpebref den 22 mars 1888 af N.
G. Eriksson sig tillhandlat för 7,800 kronor;
bygnadstomt från vreten M 49, som O. J.
Löfqvist enligt köpebref den 28 mars 1888 af Johan
Pettersson och N. E. Bundberg sig tillhandlat för
2,540 kronor;
en tolftedel i gården M 168 i 3:dje kvarteret,
som enkan Erika Kristina Nordin enligt
Magistratens köpebref den 20 april 1887 efter exekutiv
auktion från Erik Emanuel Nordin sig tillhandlat
för 60 kronor;
vestra andelen af gården M 85 i 1:sta kvarteret,
som ogifta Amanda Synnergren efter exekutiv
försäljning den 8 juni 1887, enligt Magistratens
köpebref den 3 augusti samma år, från enkan Anna
Brita Synnergren inköpt för 5,500 kronor;
gården 291 i 6:te kvarteret, som
Jonas Röst enligt Magistratens köpebref den 21
desember 1887 efter exekutiv försäljning från
hustru Selma Sylvander, född Haak, sig tillhandlat för
12,000 kronor:
andel af vreten M 15, som enkan Katarina
Kristina Pettersson på grund af testamente efter sin
aflidne man Lars Magnus Petterson bekommit;
andel af vreten M 15, som fiskaren Lars Petter
Hagg enligt köpebref den 13 februari 1885 af enkan
Katarina Kristina Pettersson sig tillhandlat för
2,000 kronor.
Helsotillståndet bland husdjuren
inom Torps distrikt har under år 1887 varit
särdeles tillfredsställande. Åkommorna
ha mestadels bestått i yttre skador och digestionslidanden,
företrädesvis hos hästarne,
till följd af deras användning i timmerkörslor
och den med detta arbete förenade öfvergången
till en kraftigare utfodring. Några
epidemiskt uppträdande sjukdomar hafva ej
förekommit.
Till följd af försommarens torka blef årets
skörd af såväl strå- som sädesfoder, ehuru
god, otillräcklig för distriktets behof, hvarför
nedslagtning redan på hösten allmänt
företogs.
Rösträttsföreningen i Hernösand hade
i söndags ett talrikt besökt sammanträde.
Därvid diskuterades följande fråga:
Hvilka följder för staten kan ett längre förvägrande
af allmän rösträtt medföra?
Efter en ganska liflig diskussion besvarades
frågan med följande resolution, (hämtad,
med ett obetydligt tillägg, ur den af
Östergötlands rösträttsförening utgifna flygskriften
»Rösträtt eller — revolution»):
»Till ytterligt missnöje bland massan, hvilken
nu fått ögonen öppna för sitt politiska slaftillstånd
och för hvad hon har att fordra, samt med hänsyn
till nu varande tullar, till ökad fattigdom.
Till bestämdare ovilja mot de gynnade samhällsklasserna.
Till förlamning vid arbetet för eget uppehälle.
Till förakt för lagarne.
Till utrotande af allt hvad fosterlandskärlek
heter.
Och slutligen, när det olidliga tillståndet nått
sin spets, då folket helt allmänt kommit till insigt
om förhållandets hela orättfärdighet:
Till utprägladt, oförsonligt klasshat.
Till ständiga, groft våldsamma stridigheter inom
samhället.
Till hänsynslösa förföljelser, den ene mot den
andre, och — kronan på verket —
Till revolution.». H. P.
Biskopsval i Hernösands stift skall för-
rättas onsdagen den 22 nästk. augusti.
Tillstånd till idkande af s. k. gårdfarihandel
inom Vesternorrlands län tills vidare
intill den 1 jan. 1889 har af landshöfdingeämbetet
beviljats nedannämde personer,
nämligen:
Per Ludvig Hagberg med biträde af sin hustru
Eva Stina Hagberg, hustru Mina Löwenstein, Noak
Dennemark, Frans Alfred Odin, Karl Johan Nilsson,
Jachil Leiser Fürst, Olof Svensson Ring, Johan
Petter Johansson Åström, Enoch Arkowitz
Finkelstein, Carl August Andersson, Gum Olof Olsson,
Carl Oskar Fjällelin, Johan Melcher Andersson
och Johan Ludvig Söderbäck Liljestrand;
hvarjämte tillstånd att under ofvannämda
tid idka samma handel inom provinsen Medelpad
meddelats
Anders August Wiklund och Efraim Pettersson
samt
inom Torps, Stöde och Holms socknar
Vilhelm Liebstein.
Allmänt kyrkomöte skall sammankallas
till den 4 nästinstundande september.
Medisine kandidatexamen aflades
i lördags vid Karolinska institutet af C.
Forssberg, norrlänning.
En andra stad i Jämtland har man
förespått Bredgårds by i Ströms socken att
blifva med tiden. Många tecken tala
därför, och samhället går faktiskt framåt med
stora steg. För närvarande finnas där ett
apotek, sex diversehandlande, tre manufakturhandlande,
en bok- och pappershandel,
fyra bagerier, tre skoaffärer, nere skrädderiaffärer
och åtskilliga handtverkare.
Som affärsort är Bredgårds by medelpunkten
för Ströms och angränsande socknar,
och sommartiden förmedla 4 ångbåtar
förbindelse med Frostvikens socken och byarne
utefter Ströms vattudal.
Som bygnadsverksamheten i orten tagit
en betydlig fart i sammanhang med detta
allmänna framåtskridande, men inga förordningar
ännu förefinnas, som reglera densamma,
och det sålunda godtyckliga bygnadssättet
medför stora faror vid uppkommande
eldsvådor, så har man nu begärt, att
bygnads- och brandstadgan för rikets städer
den 8 maj 1874 i tillämpliga delar blefve
för orten gällande. J. T.
Långväga vittne. Vid vintertinget i
Bergsjö sistlidne tisdag åberopades af Ströms
bruks aktiebolag ett vittne, som, bosatt i
Åbo, till åtlydnad af stämningen rest den
långa besvärliga resan från Åbo öfver
Wasa—Kvarken—Umeå—Sundsvall—Bergsjö,
hvartill åtgått 10 dagar. Vittnet tillerkändes
620 kr. i ersättning. Det kan man
kalla energi i prosessväsende!
Isvägen öfver Kvarken har till den
9 d:s från Nikolaistad till Luleå forslats 306
foror, medhafvande 146 passagerare däraf 141
emigranter, 66,189 kg. fogel och hare, 24,884
kg. smör, 4,270 kg. fläsk, 3,708 kg. renstekar,
7,030 kg. svarfvade trädrullar, 1,158
kg. hafre, 298 kg. tunnbindarearbete, samt
dessutom till införsel 61 hästar.
För åstadkommande af likhet i
virkessorteringen vid alla brädgårdar
eller utskeppningsplatser äro f. n. två fackmän
i Söderhamn med tjuguårig erfarenhet
i trävaruhandtering sysselsatta att utarbeta
regler för virkessorteringen. Arbetet,
som företagits på uppmaning af flere af ortens
trävaruexportörer, lemnar regler å en
normal kvantitets beskaffenhet samt medelst
beskrifningar och planscher söker åskådliggöra
de utmärkande dragen å de särskilda
kvalitéerna. Hels.
Tur. På en obligation i Bruxelles Centralbank
har handelsföreståndaren Aug. Wennersten
i Harmånger i dagarne vunnit 20
tusen francs. Hels.
Till landstingsmän för södra Helsinglands
östra lingslag har under de närmast
gångna åren »intelligensen» valt uteslutande
»herremän». Nu ha emellertid elektorsvalen
utfallit så att öfvervägande antal
elektorer representera hemmansegareklassen
och till landstingsmän blifva fördenskull nu
antagligen endast hemmansegare valda. Från
herremännens sida börjar man nu ropa på
fördragsamhet!
Dalfolk på förevisningsturné. Till
Malmö från Lübeck hafva anländt de dalkarlar
och kullor, som varit utsända till
Zoologischer Garten i Berlin tillsammans
med åtskilliga lappar och en liten renhjord.
Återkomsten till fädernejorden varemellertid
icke odeladt angenäm för dessa resande
»artister», ty de befordrades hem på det
allmännas bekostnad genom svensk-norske
konsulns i Rostock försorg.
Sällskapet reste öfver Göteborg och Fredrikshamn
till Berlin, där de började uppträda
den 22 januari. Tillströmningen af
åskådare till Zoologischer Garten var under
första tiden rätt betydlig.
Dagen före kejsarens död skingrades truppen.
Lapparne med sina renar sändes till
Breslau. »Dalekarlierna» däremot sändes
till Magdeburg under ledning af en agent
Urbach. Där kunde de emellertid icke uppträda
till följd af den inträffade landssorgen,
enär de icke fingo utföra musik. Ett
par försök att sjunga och dansa utan fejlorna
utföllo ogynsamt.
De skickades då per järnväg till Rostock
för att begifva sig hem öfver Warnemünde
Gjedser. Här spärrade isen vägen för dem
och de måste ligga kvar i 17 dygn i Rostock.
Sin aflöning hade de utfått till den
13 mars, och med dalfolks vanliga seghet
sparade de i det längsta och sökte reda sig
själfva. Men de små tillgångarne voro snart
slut, och att förstärka kassan genom något
slags offentligt uppträdande på egen hand
vågade de icke för att icke bryta sitt kontrakt
De hoppades nämligen att vid hemkomsten
af bryggmästaren Habermann kunna
utfå sitt resterande tillgodohavande
Återstod således intet annat än att vända
sig till svensk-norska konsulatet, genom
hvars försorg också sällskapet afsändes till
Lübeck, där ishinder ånyo i 9 dygn stängde
däras vidare färd mot hemmet. De hade
dock icke egentligen lidit någon nöd och
ej heller blifvit illa behandlade, men resan
till Tyskland göra de icke om igen, förklarade
alla med en mun. Tyskarne hade
icke uppfylt sina löften till dem, och isynnerhet
tycktes de vara förbittrade på direktören
för Zoologischer Garten i Berlin.
Om aflidne d:r 8. Loven yttrar S
D. Med. dr Loven har bortgått en mvcket
kunskapsrik, duglig och för det allmänna
varmt intresserad personlighet. Nitisk och
skicklig läkare var han af sina talrika pa-
tienter mycket afhållen. Han var därjämte
en deltagande och verklig vän i alla de fa-
miljer, som han såsom läkare skötte.
År 1885 anstäldes dr Loven såsom lä-
kare hos hertiginnan af Dalarne.
Dr Loyén intresserade sig mycket tur
undervisningsväsendet och därtill hörande
frågor. Han var en verksam medlem af
Stockholms folkskoleöfverstyrelse. Nya ele-
mentarskolan, där hans egen bildning grund-
lagts, var han varmt tillgifven. Därom
vittnade bland annat det utmärkta föredra»
som han höll vid dess femtioårsjubileum
(1878) i frånvarande äldre lärjungars namn.
Han var under åren 1885—1886 ledamot af
direktionen öfver nya elementarskolan.
För skolhygienen hyste han varmt intresse
på grund af dess vigt för skolans verk-
samhet.
Han var sedan flera år medlem af sty-
relsen i Föreningen för sinnesslöa barns vård
och läkare vid töreningens skola i hufvud-
staden. I denna egenskap visade han det
varmaste intresse för idiotsaken samt egnade
en öm och kärleksfull behandling åt barnen.
Hans utgifna berättelser om skolans sani-
tära tillstånd och barnens utveckling bära
åfven vittne om hans insigter, noggrannhet
och framställningsförmåga.
Kort före sin död hade han skrifvit en
skildring af Thorborg Bappe, de sinnesslöes
vän. Han afslutada denna sin vackra upp-
sats med följande ord:
»I våra dagar, då striden om reella intressen
drager tanken bort från de ideella, kan det vara
godt att mana fram intrycket af personligheter,
som, oberörda af dagens äflan, verka endast for
andras väl. Vi hafva här sökt gifva läsaren bilden
af en ädel svensk kvinna. Om hennes föredöme,
sådant det här skildrats, kan hos någon väcka den
tanken: så vill ock jag göra; då hafva dessa rader
icke skrifvits förgäfves.»
— Vid nästlidet års senare lagtima riks-
dag representerade den nu bortryckte, som
lifligt intresserade sig för allmänna angelä-
genheter, hufvudstaden i riksdagens Andra
kammare. Till den nu pågående riksda-
gen hade han undanbedt sig återval. I
förra månaden valdes han till stadsfullmäk-
tig samt var hälsovårdsnämdcns vice ord-
förande.
Ludvig Nobel. Den 12 dennes nflud
i Cannes ingeniören Ludvig Immanuel No-
bel i en ålder af 57 år. Hans fader var
den bekante uppfinnaren Immanuel Nobel,
hvilken i början af 1840-talet medförde den
då knappt elfvaårige sonen till Petersburg,
då han, efter uppfinningen af vattenminor
och snabbskjutande gevär, där med ryska
regeringens understöd anlade sina storartade
mekaniska verkstäder. Efter kejsar Niko-
laus’ död indrogs detta understöd och fa-
miljen återvände till Sverge, där fadren fort-
satte sina experimenter, hvilka slutligen led-
de till den epokgörande upptäckten uf ni-
*—f7cerinen — en uppfinning, som dock
len sorgliga explosionen å Ileleueborg
kostade en af hans söner lifvet.
Ludvig Nobel fullföljde emellertid i Pe-
tersburg fadrens verk och med större fram-
gång än denne. Hans mekaniska verkstä-
der utvidgades år från år, hans tillverkning
af olika slag af skjutvapen rönte 8 tor art ad t
erkännande och genom förbättrande af dit-
tills brukliga arbetsmaskiner gjorde han en
märklig insats i utvecklingen af Rysslands
industnela lif. Börjande sin bana med tvä
tomma händer utan eget förlagskapital, till-
kämpade han sig en oberoende ställning,
hans förmögenhet växte i jäm bredd med af-
färens utveckling och hade redun nått en
högst ansenlig storlek, då han år 1878 grund-
lade den anläggning, som skulle göra det
Nobelska namnet verldsbekant och ät pin
opphofsman skapa en rikedom, »om må«tc
räknas i millioner. Vid sydvestra stranden
af Kaspiska hafvet ligger hamnstaden Iiaku
i en nejd, naken och ödslig samt fattig på
all vegetation, men omätligt rik nå jonlolja,
naphta, hvilken här och hvar rinner fram
ur marken i naturliga källsprång och på an-
dra ställen ur jordremnor strömmar frutn
och gifver näring åt eldar, hvilka landet»
invånare påstå hafva brunnit »sedan verl-
dens skapelse». På tillgodogörandet af de
här befintliga outtömliga naphtatillgångarne
hade Nobels uppmärksamhet redan länge
varit riktad; det lyckades honom att af ry-
ska regeringen utverka besittningsrätten till
ansenliga landssträckor där nere och så skred
han till verket, att låta den ryska oljan upp-
taga täflan med den amerikanska, bvilkcn
hittills ensam beherekat verldsmarknadcn.
Million efter million nedlades af bröderna
Nobel i det nya företaget, alla ingeniörsve-
tenekapens och den mänskliga uppfinnings-
förmågans hjälpmedel anlitades för att till-
godogöra de oerhörda oljetillgångarnc på
billigaste sätt och i renaste form, de ypper-
sta destilleringsverk bygdes, milslånga rör-
ledningar anlades och särskilda cisternfar-
tyg och järnvägsvagnar konstruerades for
varans transport. Alla dessa ansträngnin-
gar kröntes med den mest lysande framgång:
i närvarande stund är Baku-anläggningen
czarrikets största industriela anläggning, gifver
sysselsättning åt mer än 10,000 arbetare
och fyller en ansenlig del af den europeiska
lysoljeförbrukningen. På senaste
tid har den ursprungliga firman lierat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sundtidn/1888/0178.html
