Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ångf. „NORDSTJERNAN“,
Kapten C. A. Pettersson,
afgår från Sundsvall till Stockholm Måndag
den 21 dennes, kl. 6.30 e. m.
(1735) GUST. LARSON.
Ångf. „CARL XV“,
kapten O. F. Hedborg,
afgår från Stockholm till Sundsvall Lördagen
den 19 Maj, kl 10 f. m.
Från Sundsvall till Stockholm Tisdagen den
22 Maj, kl. 7 e. m.
(1702) O. B. JOACHIMSON.
Första lägenhet till Stockholm
blir med ångfartyget
„J. L. RUNEBERG“.
Närmare meddelar
(1719) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „VESTERNORRLAND“,
Kapten Gustaf Lindberg,
afgår från Stockholm till Sundsvall, Hernösand
och Nyland Söndagen den 20 dennes.
(1651) GUST. LARSON.
Ångf. „GUSTAF II ADOLF“,
Kapten J. A. Dahlström,
ligger under lastning i Stockholm samt afgår till
Sundsvall efter intagen last.
OBS. Biljettpriset 1:sta plats 10 kronor.
(1650) GUST. LARSON.
Ångf. „ÅNGERMANLAND“,
Kapten P. O. Hultén,
lastar i Stockholm på Sundsvall, afgår med
första. Närmare meddelar
(1624) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „SVEA“,
Kapten H. Bodman,
afgick från Göteborg den 16 dennes och inträffar
i Sundsvall omkring den 23.
(1660) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „ELIAS SEHLSTEDT“,
Kapten Rob. Fahlman,
börjar i Sundsvall lasta Tisdagen den 22 Maj och
afgår till norra orterna så långt isförhållandena
medgifva på tid som bestämmes vid fartygets
hitkomst. Närmare meddelar
O. B. JOACHIMSON.
OBS. Fartyget kommer att bibehålla samma trade
som föregående år. (1687)
Snabbgående och för passagerare beqvämt inredda
Ångfartyget „PRINS OSCAR“,
Kapten Alfred Spikh,
skall vid första öppet vatten börja en regelbunden
trafik mellan Sundsvall och Hudiksvall med
anlöpande af mellanliggande platser.
OBS.! Ångfartyget afgår, så snart
isförhållandena det medgifva, från Stockholm till Sundsvall
medtagande passagerare och fraktgods till
Sundsvall, Galtström, Gnarp, Jettendal och Hudiksvall.
Närmare meddelar
(1565) O. B. JOACHIMSON.
Ångaren „GESTRIKLAND“,
Kapten H. B. Lindborg,
ligger nu under lastning i Gefle och afgår till
Sundsvall efter intagen last.
(1690) ERNST O’KONOR.
Ångf. „WILHELM RÖHSS“,
Kapten N. O. Berlin,
afgår från Hernösand till Köpmanholmen och
Husum Tisdagen den 22 Maj på morgonen.
Återvänder från Husum till Köpmanholmen,
Hernösand och Sundsvall den 23 Maj.
(1703) O. B. JOACHIMSON.
Ångf. „WILHELM RÖHSS“
skall, så snart farvattnet blir isfritt, trafikera traden
Sundsvall—Luleå
med anlöpande af Hernösand, Köpmanholmen,
Örnsköldsvik, Husum, Nordmaling, Umeå, Sandviken,
Ratan, Sikeå, Kallviken, Skellefteå, Kågeå o. Piteå.
Närmare meddelar
(1703) O. B. JOACHIMSON.
Ångfartyget „LJUNGAN“
afgår Sökendagar:
från Wärsta till Sundsvall kl. 8 f. m., 2 och 6 e. m.
„ Sundsvall till Wärsta kl. ½12 f.m., 4 och 8
e. m.
Sön- och helgdagar:
från Wärsta till Sundsvall kl. 9 f.m., ½3 o. 7 e. m.
„ Sundsvall till Wärsta kl. 12 midd., 5 o. 9 e. m.
(1733)
Om passande väderlek
inträffar kommer Ångf. »NYLAND» att
Pingstdagarne göra lustresa till Hernösand. Afgång från
Sundsvall kl. 8 f. m., återvänder på aftonen. Tur-
och returbiljett à 2 kr. gällande för båda dagarne
säljas ombord.
(1740) GUST. LARSON.
Å Hotell Nords Festsal
gifves
Söndagen den 20 Maj, kl. ½8 e. m.,
en andra och sista
Konsert
af den
Svenska Sångarqvartetten
F. Erikson,
C. Fröholm,
I Tenor.
C. Smith,
II Tenor.
E. Schill,
I Bas.
N. Löwenmark,
G. Kindlundh,
II Bas.
PROGRAM:
I.
1. H. Beyer .......... Marsch.
2. F. Mair ............ Visa i folkton.
3. L. Norman ...... Eolstoner.
4. F. Mendelssohn .. Dryckesreglor.
5. I. Witt ............ Tindrande stjerna.
II.
6. I. F. Kjellstrand Slåttervisa.
7. R. Faltin (arr.) Hyljätyn Valitus.
8. H. Beyer .......... Klara böljor etc.
9. P. Heyse ......... »Dans ropte Felen».
10. Seijfried ............ Piano vien amore.
III.
11. Prins Gustaf ... Vårsång.
12. A. Kjörling ...... Hvad liknar du fagra flicka?
13. C. M. Bellman ... Fredmans Epistel 46.
14. A. Edgren ......... På stranden.
Obs. Textböcker à 15 öre.
Biljetter à 1.50, för skolungdom à 75 öre
säljas i C. O. Collins Bokhandel samt vid ingången.
Familjebiljetter (minst 4 st.) à 1.25 i
förköp endast i Collins bokhandel till och med
Lördag afton.
H. Lutteman.
American Shipmasters
Assosiation.
American Record
besigtigar och classificerar såväl segel som
ångfartyg inom Sundsvalls distrikt.
Herrar Skeppsredare och Sjökaptener som
önska sina fartyg classificerade torde derom
göra anmälan hos undertecknad Sällskapets härvarane
befullmäktigade Agent
Victor Svensson.
(1737) Trädgårdsgatan 17.
Victor Svensson
Trävaruagent
Trädgårdsgatan 17.
Telefonnummer 242. (1737)
Kappsömmerskan
Augusta Bergqvist
emottager beställningar å nya samt reparationer
och ändringar å gamla fruntimmerskappor.
Trädgårdsgatan 55.
MAGDEBURGER
BRANDFÖRSÄKRINGS-SÄLLSKAPET.
Undertecknad, befullmäktigadt ombud för
Magdeburger Brandförsäkrings-Sällskapet, meddelar
försäkring mot skada å egendom, förorsakad
genom vådeld, blixt eller explosion, på liberala
vilkor och mot billiga fasta premier.
Anth. Jacobsen.
(2454) Nya Kyrkogatan No 16.
Städernas
Allmänna Brandstodsbolag
för försäkring af fastigheter
lemnar på grund af Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga Reglemente af den 29 Oktober 1886,
försäkringar på såväl bestämd som obestämd tid.
Anmälan härom emottages och närmare
upplysningar lemnas af Brandstodskomiténs ordförande
(718) G. O. Stadin.
Olycksfall-Försäkrings-Aktiebolaget
SKANDINAVIEN
STOCKHOLM
medddelar på fördelaktiga vilkor
Olycksfallförsäkring
mot billiga premier
genom
JOS. CARLANDER.
Bankhuset. (206)
LIFFÖRSÄKRINGS-AKTIEBOLAGET
NORDSTJERNAN
STOCKHOLM
Agent i Sundsvall T. L. SVENONIUS.
Afsatt vinst för de försäkrade
vid 1887 års slut:
460,694 kronor.
GRUNDKAPITAL:
12,000,000
Kronor.
Brand och LifförsäkringsAktiebolaget
Skåne, Malmö.
Lifförsäkrade på lifstid m. fl. få
Andel i vinsten
Brand-, Hyre-, Lif-, Pension-, Lifränte-
m. fl. försäkringar meddelas genom:
F. J. Rehbinder, Sundsvall.
Medagenter:
Gust. Larsson. Theodor Lagercrantz.
A. Löfgren. Alex. Axling.
Sundsvall.
Aug. Kjellén. H. E. Hammarberg.
Wifstavarf. Sunds Bruk.
S. R. Haverman.
Galtströms bruk.
Endast för brandförsäkring:
C. R. Geintschein.
Matfors.
Brödbod
är öppnad af undertecknad uti kapten Åbergs gård
midt emot Mejeriet.
Alla brödsorter från Danska bageriet.
Rekommenderande mig i allmänhetens
benägna hågkomst. Sundsvall i Maj 1888.
(1732) Anna Sundbom.
Bleckslageri-Verkstad,
en i full gång varande sådan med inventarier,
deribland må nämnas: en Gradsax med 30 tums
skär, Rundsax, Rundmaskin, Sickmaskin, Svarf,
2 Bottenfallsmaskiner m. m.; äfvensom en
tomtlägenhet med åbyggnader finnes till salu.
Närmare underrättelse hos Plåtslagare Törngren,
(1738) Skönsmon.
Trampsvarfvar
för Slöjdskolor, Svarfvare och Snickare, finnas på
lager. N. P. Linderbergs
(747) Metallfabrik, Sundsvall.
Nya och förbättrade
modeller å alla sorters Pannarmatur till nedsatta
priser. N. P. Linderbergs
(746) Metallfabrik.
JAKOBSSON
ÖSTERLUND
KOPPARSLAGARE
LUNDSTRÖMS
EFTERTRÄDARE
SUNDSVALL
Utföra allt hvad till
kopparslageriyrket hörer.
Stort sorteradt lager af
välgjorda kopparkärl. (1496)
Förtenningar & reparationer
af kopparkärl billigt hos
(1497) Jacobsson & Österlund.
Fröhandel.
Köksväxt- och Blomsterfrön samt frön
för gräsplaner från Aktie Bolaget Vesternorrlands
läns Trädgårdsförening i parti och minut hos
(1452) G. Strömberg.
Ärade damer!
Undertecknad rekommenderar sina moderna
modeller för sommarsäsongen. Nytt och kurant
lager af Plymer, Agretter, Blommor,
Monteringstyger och Band, samt billiga hattar för barn.
Arbetet utföres billigt och på bestämd tid.
Högaktningsfullt,
Ida Karlson.
Adr. Storgatan 7, (J. P. Wiklanders gård).
Hemstickade
Gosskostymer
samt välsorteradt lager af Dam- och
Barnstrumpor m. m. billigt i
C. E. Larssons
Symaskinshandel.
Köpmangatan 1 B (Jernvägshotellet).
Beställningar å stickade varor
emottagas och utföras väl,
skyndsamt och billigt. (1704)
Vestkustens Tek. Fabrik, Göteborg,
rekommenderar sitt utmärkta fabrikat af
Vagnsmörja. OBS. Genom sin stora fethalt är den
bäst och i följd af den stora drygheten blir den
billigast af alla förekommande vagnsmörjor.
Expedieras i kärl om 2 t. o. m. 500 skålp. Agent
för Norrland Axel Wickström.
(1689) Sundsvall.
Sista uppträdandet!
Komikern Hayd’n och
Fröken Grabe
uppträda Pingstdagen för näst sista och Annandag
Pingst sista gången
å Stadshotellets Schweitzeri.
Sista uppträdandet. Fri entré. Sista uppträdandet.
Sundsvall 19 Maj.
Minneslista
Lördag 19, kl. 10 f. m., auktion å diverse
lösegendom å auktionskammaren.
— kl. 11 f. m., auktion å d:o hos skräddaren
J. Hagström vid Mons ångsåg.
Tisdag 22, kl. 10 f. m., auktion uti torparen N.
O. Sundins i Gnarp & Trollsveden konkursmassas
gård å div. lösegendom samt massans
fastigheter.
— kl. 2 e. m., auktion å en torplägenhet hos
C. Bäcklin i Westerkolsta.
— kl. 2 e. m., auktion å diverse lösegendom uti
gården No 227 östra Stenhammaren.
Onsdag 23. Sammanträder bevillningsberedningen å
rådhuset.
— kl. 5 e. m, auktion å diverse
värdehandlingar i Medelpads Folkbank.
Torsdag 24, före kl. 12 p. d., inställelse i
urarfvakonkursen efter afl. kassören C. G.
Fromell å tingsstället Micksäter.
Fredag 25, kl 12 p. d., auktion å L. H. Lindhs
konkursmassa tillhöriga å Skönsmon belägna
fastigheter med åbyggnader, å rådhuset i
Sundsvall.
Arbetarnes verkliga opinion.
Heffner & kompanis sågverks samtlige
arbetare sammanträdde i torsdags afton i
skolhuset därstädes under ordförandeskap
af inspektören löjtnant P. Arhusiander.
Protokollet fördes af skollärare E.
Lundgrén.
Därvid framstäldes och besvarades
följande frågor:
1:o. Har »Sundsvallsortens
sågverksarbetareförbund» erhållit i uppdrag att i den
sak, hvarom här är fråga, föra Heffners
arbetares talan?
Svar: »Nej» — enhälligt.
2:o. Hafva några eller någon af nyss
uppräknade arbetareförbundet tillhörande
personer (L. Hallén, J. E. Janzon, A. G.
Åsman, P. J. Jansson och Nikanor Ericsson)
enskildt erhållit ett dylikt uppdrag?
Svar: Nej — enhälligt.
3:o. Äro Heffners arbetare nöjde med
sina aflöningar och med de förhållanden i
öfrigt, som vid verket äro rådande?
Denna fråga besvarades med ja.
Därefter och på särskild uppmaning af
ordföranden, framstäldes några smärre
önskningsmål.
Lastarne t. ex. önskade någon ersättning
för omjustering och för urlägg samt att
återfå gamla priset (6 öre tolften) för
lastning af småbräder.
Justerarne önskade erhålla s. k.
ställningspengar samt högre ersättning för diverse
extra arbeten. Men såväl lastare som
justerare förklarade sig dock mycket nöjde
med de för deras arbeten faststälde
grundprisen.
Sågarena önskade en timmes kortare vakt
sommartiden.
Plankbärarne anhöllo att få sitt ackord
beräknadt pr sågad tolft i stället för, nu
brukligt, pr 100 sågade stockar.
Landshöfding G. Ryding anlände
hit med ångaren Nordstjernan i går på
morgonen, efter slutat riksdagsarbete. Han
afreste med ångaren »Fänrik Stål» i går
på förmiddagen till Hernösand.
Ångbåtstrafiken emellan Stockholm—
Sundsvall öppnades i går på morgonen.
Ångaren »Nordstjernan» hitkom nämligen kl.
½8 efter 21 timmars resa och hälsades med
salut från stadens salutbatteri. Vid
Hornslandet möttes is, som hindrade ångaren att
behålla sin kurs, hvilket försenade resan.
Mycken is var synlig i ostlig riktning.
»Nordstjernan» afgick härifrån i går afton
till Hernösand och i dag på morgonen har
»Runeberg» anländt från hufvudstaden.
Ångbåtsmissöde. Ångaren »Alnö»
råkade i går på morgonen ut för det
missödet att få sin propelleraxel bräckt vid
Nyvik. En från sjöbotten uppstående stock
förorsakade olyckan. Fartyget fördes till
Sunds verkstad där ny propeller insättes,
hvilket arbete torde blifva fullbordadt till i
afton.
Konsert. Svenska sångarkvartetten, som
står under ledning af hr H. Lutteman, gaf
i går afton konsert å stadshusets stora sal
härstädes. Den ej så talrikt, som vanligt,
samlade publiken gaf efter hvarje nummer
genom lifliga handklappningar sin förtjusning
tillkänna. Ett par nummer gåfvos välvilligt
da capo.
I morgon, pingstdagen, gifves en andra
och sista konsert, denna gång å hotell Nords
festsal. Vi hänvisa till det lockande
programmet å annat ställe i dagens nummer.
Märklig olyckshändelse.
Stationskarlen Joh. Bjurlins 4-årige son Richard
råkade i onsdags af våda falla i en genom
härvarande bangård löpande bäck som
sedermera genom en omkring 100 fot
öfvertäckt trumma utmynnar i fjärden. Vattnet
i bäcken är nu under vårfloden ganska
ymnigt hvilket gjorde att gossen af vattnet
drogs in i trumman och där omkom.
Omkring 10 minuter dröjde innan hans döda
kropp nådde trummans mynning vid
fjärden och tillkallad läkare kunde endast
konstatera att lifvet flytt.
— I onsdags inträffade, att en i tjänst
hos en handelsfirma här i staden anstäld
yngling nedföll från en stege och i fallet så
illa skadade sig, att bägge armarne blefvo
på två ställen afbrutna, hvarjämte
näsbenet krossades. Sedan den olycklige blifvit
af genast tillkallad läkare undersökt,
affördes han till lasarettet.
För undervisningen i Sundsvalls
tekniska afton- och söndagsskola
under arbetsåret 1887—1888 meddelas i
föreståndarens årsredogörelse följande
intressanta berättelse:
»Undervisning har meddelats i följande
ämnen:
Frihandsleckning. Afd. 1. Teckning af
lodräta, vågräta och lutande linier samt
sammanställningar af dessa till bårder,
ytmönster, stjärnor m. m. i rutade ritböcker.
(Tullberg).
Afd. 2. Teckning på fri hand på hvitt
papper efter Stulmanns, Wohliens och
Sjöströms väggplancher såsom enkla rätliniga
figurer, sirklar, ellipser, rosetter, enklare
bladformer, vaser m. m. Konturteckning
efter gipsmodeller i låg relief. (Tullberg).
Afd. 3. Klotsteckning och i sammanhang
härmed grunderna för perspektivläran
muntligen meddelade samt med apparater
åskådligt framstälda. Teckning och skuggning
af ornamentala gipser, uppstälda grupper af
fristående föremål, människo- och
djur-figurer etc. (Tullberg).
Liniarritning.
a) Konstruktionsritning:
Öfningar i ritinstrumentens behandling.
De vigtigaste geometriska begreppen.
Uppritning af linier, vinklar, trianglar,
fyrhörningar, månghörningar, sirklar etc.
Ytmönster. Gradskifvan och dess användning.
Konstruktionslärans fem första planscher efter
Paschs lärobok. Öfningar i textning,
bestående af rubrikerna till de särskilda
planscherna.
b) Beskrifvande geometri:
Projektionslära åskådligt förklarad
medels modeller, apparater och teckningar
på svarta taflan. Beräkning och
konstruktion af olika skalor såsom proportional,
enkel tiodelig och transversal-skalor.
Projektioner på såväl 2 som 3 plan. Att af gifna
projektioner finna verkliga storleken.
Kroppars skärningar och nät. Liniers och
planers tracer. Skugglära. Cylindriska och
koniska ytor, deras sektioner och
penetrationer. Skuggor på och af dessa kroppar.
Rotationsytor och deras utbredningar.
Skruflinien och ytor, som med denna ega
sammanhang m. m.
c) Perspektiv-ritning:
Friperspektiv efter C. W. Nielsens
»Liniarperspektiven». (Tullberg).
Fackritning. Ritning af maskiner, dels efter
planscher och dels efter enkla maskindelar och
verktyg, lånade från den verkstad, där
lärjungen arbetar. Kalkering af ritningar. Ritning
af bygnadsdelar, såsom bärbjälkar, förband,
trappor, dörrar, hvalfkonstruktioner m. m.,
dels efter plansch, dels efter modeller.
Uppritning i större skala af en plan med façad
och genomskärning efter mindre plansch.
Motiv för skylt målning, dels ren textning,
dels med färgläggning m. m. Kopiering
efter »Gewerbehalle» i pennritningsmanér.
Färglära. Lavéring. Kopiering efter Heinr.
Schulze’s »Farbige Elementar-ornamente»,
»Architektonisches Skizzenbuch»,
»Malerjournal» samt Telenius, »Skyltmotiv».
(Tullberg).
Modellering. Efterbildning i lera efter
såväl lättare som svårare gipsmodeller.
Afgjutning i gips. (Tullberg).
Dekorationsmålning. Imitationer af trä
och marmor, Gips- och andra plastiska
ornament utförda i tonfärger. Dekorationer
i bunta färger. Takdekorationer.
Skyltmålning. (Liljeqvist).
Modersmålet. Afd. 1. De minst
försigkomna eleverna ha fått afskrifva efter
förelagd bok, hvarefter det skrifna korrigerats
och rättelserna omskifvits en eller flera
gånger. De mer försigkomna eleverna ha öfvats
i rättskrifning efter diktamen, hvarvid
upplysningar, förklaringar och enklare regler
mundtligen meddelats. Skrif- och
skiljetecknens användning ha lärjungarne fått
själfva utleta under lärarens ledning.
(Höstterminen: Hedström; vårterminen:
Hedström och Andersson).
Afd. 2. De längst komna eleverna ha
sysselsatt sig dels med
satsbildningsöfningar, dels med skriftligt återgifvande af
lästa berättelser och beskrifningar samt med
författande af uppsatser, bref, formulär,
kontrakt och dylikt. (Hedström).
Räkning. Afd. 1. Hela tal och
desimalbråk med tillämpning på sorter samt
beräkning af plana och solida figurer.
Hufvudräkning. (Collinder och Andersson).
Afd. 2. Aritmetik: Allmänna bråk med
tillämpning på sorter, enkel och
sammansatt regula de tri samt intresse- och
rabatträkning. Algebra: Hela tal, bråk,
ekvationer af första och andra graden samt
räkning med radikalkvantiteter, (Collinder och
Andersson).
Dragningslistan öfver femtiondesjette
utlottningen af svenska statens
premieobligationer af 1860 finnes under några dagar
till påseende å Sundsvalls Tidnings kontor.
Listan utlånas icke.
Gymnastiklärarekurs har vid
centralinstitutet genomgåtts af
underlöjtnanterne C. G. Hellgren vid Vesternorrlands
bataljon och A. A. Falk vid Jämtlands
hästjägarekår.
Biskopsvalet i Hernösands stift.
Ur ett längre referat till »Vårt Land»
meddelas på begäran följande:
På biskop Landgrens begrafningsdag
sammanträdde på aftonen bortåt 30 prester, som från olika
delar af stiftet kommit till stiftsstaden för att följa
sin gamle käre biskop till grafven. På någras
därom framstälda förslag rörde sig aftonens samtal och
förhandlingar om det stundande biskopsvalet.
Allmän och djup hördes den önskan vara, att stiftet
måtte erhålla en kristlig, insigtsfull och dugande,
en värdig efterträdare etter den bortgångne. Ej så
få namn nämdes, på hvilka man kunde tänka och
med förtroende rösta. Af vigt ansågs dock, att
stiftets prester icke måtte alltför mycket splittra sig
med sina röster, utan söka att mera enigt sluta
sig omkring de kandidater, som ansågos böra
sättas främst. Särskildt framhölls betydelsen af
enighet med afseende på första förslagsrummet. Man
kunde tilläfventyrs annars hafva att befara, att
valets utgång blefve en annan än man önskade och
ville. För att komma till någon afgörande och
tydlig visshet om, huru de vid aftonens sammanträde
närvarande presternas mening beträffande
biskopsförslaget var, beslöts att »öfvergå från ord till
handling» och därför anställa votering. Man skred till
votering och vid sedlarnes öppnande befans
flertalet hafva i 1:sta rummet uppsatt: professor Martin
Johansson i Upsala; i 2:dra rummet uppfördes
biskop Gez. von Schéele i Visby och i 3:dje rummet
lektor U. L. Ullman i Göteborg. Därjämte beslöts,
att redogörelse för de församlades sålunda uttalade
mening skulle offentliggöras. Och på detta öppna
och lojala sätt skulle, ansåg man, inom stiftet blifva
känd en af ett flertal församlade prester hyst och
vid sammanträde uttalad mening och önskan rö-
rande det förestående biskopsvalet i Hernösands
stift.
Antalet kreatur inom Jämtlands län
visar för femårsperioden 1880—1885
betydlig ökning med afseende på hästar, kor och
svin, men däremot någon minskning med
afseende på tjurar, får och getter.
Kreatursbesättningarne utgjorde:
År 1880 — hästar 13,768, oxar och
tjurar 2,328, kor och ungnöt 50,339, får
65,085, getter 40,235, svin 5,335; samt
År 1885 resp. 15,478, 2,042, 55,210, 64,538,
34,529 och 6,822.
Om uppdämningar i Storsjön i
Jämtland för erhållande af vattenkraft till
industriella m. fl. ändamål framlade
ingeniör Sundgren för en tid sedan ett förslag
i ortens tidningar. Hr S. har nu inlemnat
samma förslag till magistraten i Östersund
under yrkande att den måtte inlemnas till
stadsfullmäktige med begäran, att
fullmäktige måtte föranstalta om erforderlig
undersökning, uppgörande af kostnadsförslag samt
beräkning öfver anläggningens sannolika
afkastning och underhåll för framtiden.
Hr S. föreslår att i fördämningarna skulle
göras 11 aflopp, hvardera mottagande 200
hästkrafter. Af dessa skulle 10 förläggas i
Östersundet och 1 i Rödösundet.
Kostnaden för fördämning och
hvalfbågar i Östersundet är beräknad till 250,000
kronor samt i Rödösundet till 100,000 kr.,
hvarjämte arbetena för fördjupningen af
afloppet vid Krokom skulle stiga till 150,000
kr. Hela kostnadssumman skulle alltså bli
en half million.
Genom dessa arbeten skulle i
Östersundet årligen erhållas sirka 200,000
hästkrafter. Häraf skulle dock, enligt beräkningen,
endast 120,000 komma att årligen användas,
hvilka dock skulle lemna en årsafkastning
af 240,000 kr. Hvarje aflopp skulle
således representera en inkomst af 24,000 kr.
samt följaktligen med grundmurar
däröfver för fabriks anläggning betinga ett högt
saluvärde.
Staden skulle härifrån, anser
förslagsställaren, kunna förskaffa sig drifkraft för
vattenledning och gatubelysning samt lyse
inom hus. Äfven ny brobygnad öfver
Östersundet skulle därigenom göras obehöflig.
Jämtl.-P:n.
Jämtlands läns hela areal utgör
enligt senaste femårsberättelsen, 444.696
kv.-mil, hvaraf 325.214 kv.-mil komma på
Jämtland och 119.482 kv.-mil på
Herjeådalen
eller 50,806 kvadratkilometer för hela
länet.
Uttryckt i tunnland utgör länets areal
10,291,154 tunnland, hvaraf kunna antagas
utgöra:
Åker och äng ............ omkring 400,000 tunnland
Skogbärande mark ...... » 4,000,000 »
Sjöar och vatten ........ » 700,000 »
Fjäll och impediment » 5,200,000 »
Af fjällen tillhöra 1,814,866 tunnland de
åt lapparne reserverade land och
återstoden, omkring 3,400,000 tunnland fjäll,
skoglösa mossar och impediment, tillhör enskilde.
Af denna areal är dock icke allt ofruktbart,
enär dels på många af myrarne gräs
tillvaratages och dels det är inom detta
territorium i fjällsluttningarna, som de fleste af
de så kallade fäbodvallarne, med ett
ymnigt och kraftigt bete, äro belägne.
Lappbefolkningen inom Jämtlands
län har under perioden 1881—1885 ökats
från 799 till 814 personer. Sistnämda år
kommo 138 lappar på Tännäs distrikt, 233
på Undersåkers, 169 på Föllinge och 274
på Frostvikens distrikt.
Femårsberättelsen, ur hvilken uppgiften
är hemtad, anmärker, att det kan vara fråga
om icke denna ökning snarare tillkommit
genom noggrannare anteckningar än genom
något öfverskott af födde öfver döde.
— Renarnes antal uppskattas till omkring
51,000 st.
Från Ragunda skrifves till Svenska
Härolden: Den 1 maj har tågat förbi
äfven i »Raven». Församlingen
(baptistförsamlingen) härstädes sökte göra den så
minnesrik som möjligt. Vi beramade till
den änden två majfester: den ene i »Elim»
valborgsmessoafton och den andre i »Betel»
den 1 maj. Båda festerna lockade öfver
förväntan mycket folk och att de voro
belåtna med sin afton, visades bäst af att de
dröjde till sena afton, kl. 10-tiden. I Elim
bjöds på kaffe, té, sång af en nyvaknad
sångförening, som hvilat sig någon tid och
nu likt turturdufvan, lät höra sin röst, tal
och en föreläsning öfver ett ämne ur
reformationens historia. I »Betel» bjöds på kaffe,
sång af en lånad manskvartett, hvilken
serverade vackra majsånger, samt en
föreläsning öfver ämne ur martyrhistorien.
Behållningen på båda festerna faller till
församlingskassa. A—g.
Våra nykterhetsvänner. Sällskapet
Fosterlandsvännernas grupp nr 11
»Befriaren» hade i söndags afton i Stockholm
anordnat ett offentligt möte för diskussion af
följande frågor: »Är tron på en allsmäktig
Gud nyttig såsom grundval för en sund
nykterhetsverksamhet?» och »Hvarför äro
sosialdemokraterna motståndare till absolut
nykterhet?»
Under diskussionen framhölls, hvad
första frågan beträffar, att såsom grundval för
nykterhetsverksamheten alltid borde läggas
tro på en Gud, om också ej alla ville
akseptera ordet »allsmäktig». Vid framstäld
proposition besvarades frågan af mötet
enhälligt jakande. Rörande den senare
diskussionsfrågan framhölls å
sosialdemokraternas sida att dessa såsom parti aldrig
uttalat sig i nykterhetsfrågan, utan det hade
varit enskilda personers uppträdande, som
vållat att man trott sosialdemokraterna
motarbeta nykterhetsverksamheten. De satte
också politiken i främsta rummet.
Absolutisterna åter menade, att det vore föga
lönande att »göra i politik», så länge man
voro slaf under dryckenskapen; först då, när
nykterhet lades som grund för allt görande
och låtande, kunde man sätta sig i respekt
oeh vinna makt.
Med anledning däraf, att få
representanter för det sosialdemokratiska partiet
infunnit sig, beslöts att upptaga
diskussionen å ett kommande möte. D. N.
Dödsfall. I Stockholm har aflidit
bokbinderimästaren F. Beck, 74 år och
stadsmäklaren F. W. Pauli, 76½ år gammal.
800,000 smålaxar ha i vår från
laxodlingsanstalten å Oskarström utsläppts i
Nissan.
Inom Helsingland gäller numera
höet 85 öre, hafrehalm 45 öre och
råghalmen 35 öre. Fortfarande komma stora
järnvägstransporter af foder söderifrån.
Norrl.-P:n.
Hvetemjölspriset i Stockholm
undergick å tisdagens börs en betydlig höjning,
säger A. B. Hrr kvarnegares offisiella
börsnotering var nämligen förra börsdagen,
förliden fredag, för hvetemjöl kr. 22 à 22.60 (187
à 191 öre), men höjdes till kr. 23 à 24.30
(196 à 206 öre); alltså en höjning för
bästa kvalité af 15 öre (per 20 skålpund).
Potatis. Det fins två slags potatis som
icke angripas af sjukdom, Magnum bonum
och Champion. De växa förträffligt äfven
i tung jord och gifva rik skörd t. o m.
under fuktiga somrar.
Malmö praktiska slöjdskola får
vid sidan af Stockholms praktiska
arbetsskola för barn ett vackert utställningsvitsord
i Köpenhamnspressen. Det är genom
sådana utställningar, man lär sig rätt förstå
slöjdens stora betydelse, säger Politiken.
Beslagtagen tidning. Nr 30 af den
i Malmö utkommande tidningen Arbetet
har enligt order från justitieministern till
magistraten beslagtagits för en uppsats »Till
verldsalltets upphofsman».
De nya tullarne. Regeringen
remitterade i onsdags till generaltullstyrelsen och
kommerskollegium riksdagens skrifvelse
beträffande de nya tullarne. Dessa verks
gemensamma utlåtande skall innefatta yttrande
om tiden för tullarnes trädande i kraft
samt förslag till ändringar och tillägg i
tulltaxan.
Professor Pontus Vikner afled i
tisdags i Kristiania enligt telegram till
Upsalatidningen Fyris.
Drägtreformföreningens i
Stockholm komiterade ha nu utsändt inbjudning
till aktieteckning för bildandet af »ett
bolag med hufvudsakligt ändamål att
åstadkomma en försäljningsaffär, där hvad som
hör till barn- och kvinnodrägten,
förfärdigadt af de bästa materialier och i
öfverensstämmelse med hygienens fordringar och
Drägtreformföreningens modeller,
tillhandahållas allmänheten till så billiga priser som
möjligt.
Listor för tecknandet af aktier, hvarje
aktie à 50 kr., finnas hos de förnämste
bokhandlarne.
Vid riksdagens statsreglering för
1889 gör »Vårt Land» några erinringar.
Först anmärkes att inkomsterna af
järnvägstrafiken och tullen beräknats för högt, att
ett öfverskott beräknats från föregående
statsregleringar, oaktadt intet öfverskott lär
vara att vänta och att bristen i
bränvinstillverkningsafgifterna icke reglerats.
Riksstaten för 1889 föreslås af
utskottet sålunda:
Tillgångar och Inkomster:
Öfverskott å statsregleringarna för år
1886 och föregående år samt
öfverskott från postverket ...................... 3,472,000
Statsverkets inkomster:
Ordinarie inkomster ...................... 18,929,000
Bevillningar:
Tullmedel ...................................... 36,000,000
Postmedel ....................................... 6,580,000
Bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter ........................ 350,000
Stämpelmedel ................................. 3,500,000
Bränvinstillverkningsskatt ............... 15,000,000
Hvitbetssockertillverkningsafgift ......... 250,000
Bevillning af fast egendom samt af
inkomst ......................................... 3,600,000
(Summa bevillning 65,280,000)
Summa kr. 87,681,000
Utgifter:
Att utgå från statskontoret:
Hufvudtitlarna:
Ordinarie. Extra. Summa.
Första ......... 1,338,000.00 — — — 1,338,000
Andra ......... 3,814,700.00 270,000.00 4,084,700
Tredje ......... 613,800.00 4,500.00 618,300
Fjerde ......... 19,885,750.00 777,650.00 20,663,400
Femte ......... 6,113,303.25 1,017,296.75 7,130,600
Sjette ......... 4,676,749.00 1,563,251.00 6,240,000
Sjunde ......... 14,658,500.00 536,500.00 15,195,000
Åttonde ...... 11,472,209.00 1,374,391.00 12,846,600
Nionde ......... 2,920,400.00 1,325,000.00 4,245,400
Utom hufvudtitlarne:
Till stambanan
i Norrland 2,000,000.00 2,000,000
Rörlig materiel
vid järnvägarne 500,000.00 500,000
S:a kr. 65,493,411.25 9,368,588.75 74,862,000
Att utgå från riksgäldskontoret:
Riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor efter
afdrag af ränte- och kapitalbetalningar,
förslagsvis ....................................... 10,855,000
Lån för tomreglering i Luleå stad ...... 100,000
Afsättning till inlösen af
skattefrälseräntor ........................................... 1,000,000
Till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond ................................... 614,000
Afsättning till bygnadsfonden för
riksdags- och riksbankshus .................. 250,000
Summa kr. 87,681,000
En ovanlig tilldragelse refereras så
här i Sv. Härolden: I Wäddö har det
egendomliga och rättvisa inträffat att presten
kallat de sockenboar till sig, som varit
baptister, och till dem återlemnat den lön han
af dem uppburit. Heder åt den kyrkans
tjänare, som eger så stor rättskänsla och
ett så vaket samvete.
Den blifvande
universitetskanslern. Grefve Arvid Posse tros, att döma
af de skånska tidningarna, vara mindre
benägen att emottaga kallet såsom
universitetskansler, hvilket man i Lund säges vara
ense om att erbjuda honom. Af den
anledningen förmodas det, att Lunds
akademiska konsistorium förenar sig med det i
Upsala om f. statsrådet P. von Ehrenheim
såsom kansler för universiteten.
En meteor iakttogs natten mellan
sistlidne måndag och tisdag i Kalmar. Den
var klotformfg, hade storleken af ett
människohufvud och ett blekgult ljus samt
efterföljdes af en omkring 100 fot lång
strimma eller svans. Med ett fräsande ljud gick
den, såsom det tycktes, på en höjd af blott
60 à 70 fot öfver marken i nordvestlig
riktning, tills den kreverade i trakten utåt
Manilla med ett ljud, liknande det som
uppkommer, när en större mängd löst krut
antändes. I samma ögonblick försvann
företeelsen.
Sjöfarten får lefva i hoppet. Båda
kamrarne ha förkastat ett förslag om att
bevilja skeppsbyggerier restitution af erlagd
tull för materialier. Däremot ha kamrarne
beslutit hos regeringen begära en utredning
om sjöfartsnäringens tillstånd och behof.
Dylik utredning ansågs öfverflödig, då det
var fråga om »tullskydd» åt jordbruket och
bergshandteringen.
Riksdagen. Stockholm den 16 maj.
Riksdagen afslutades i dag på sedvanligt
sätt. Talmännens och ålderspresidenternas
afskedstal innehöllo intet politiskt märkligt.
Stark klagan öfver den väntade
nya tulltaxan spörjes från
trädgårdsmästare. Oaktadt bevillningsutskottet
förklarat sig vilja åsätta lefvande växter en tull,
motsvarande endast 15 pros. af varans
värde, har förhållandet råkat blifva det, att
tullen ofta motsvarar 50—100 prosent, ja
stundom närmare 200 pros. af varuvärdet. Så
t. ex. kostar en Azalea 75—80 öre, men
tullen utgör omkring 60 öre; en Camelia
kostar kr. 1.25, tullen är 60—70 öre; ett
Rhododendrum kostar kr. 1.50, tullen blir
omkring kr. 2.70, o. s. v. Dessa
missförhållanden påpekades visserligen vid
Gartnersällskapets senaste sammanträde, men
sällskapet hade icke tagit något steg för att
förebygga dem; det ville ogerna agitera i
politiskt syfte, och för öfrigt hade
underrättelsen om den tillämnade
tullförhöjningen kommit så hastigt, att sällskapet icke
medhann att vidtaga några åtgärder för att
bevaka sina medlemmars intressen.
N. P.
Samundervisning vid våra skolor
har varit föremål för diskussion vid de
sammanträden, som hållits af
Lundastudenternas båda diskussionsföreningar — den större
och den mindre. Den senaste debatten
förekom i fredags kväll, skrifver Dagens
Nyheters korrespondent. Därvid syntes de
stora flertalet icke endast vara ense om, att
en grundlig reform af vårt
undervisningsväsen vore af nöden, utan ock att det vore
önskvärdt, att reformsträfvandena ginge i
den rigtningen, att samundervisning vid alla
statens läroverk slutligen komme till stånd.
Fördelarne häraf betonades på ett
öfvertygande sätt i ett längre inledningsföredrag
af kand. Blidberg, som väckt frågan. Prof.
Ribbing anslöt sig till föredragandens åsigt.
Dosenten Paulson ansåg prinsipielt
samundervisningen förträfflig, men anförde en
mängd betänkligheter. Däribland de
många kostsamma reformerna, som dessförinnan
måste ega rum. Han förordade kvinnan
såsom särdeles lämplig lärarekraft vid
elementarskolans lägre klasser, där hon kunde
utöfva det goda sedliga inflytande, som den
manliga läraren så ofta försummar.
Stadsfullmäktiges sammanträde.
I debatten om stadsingeniörens taxa
yttrade
Hr Bystedt: Jag vill förutskicka den
anmärkningen, att jag icke förstår att bedömma denna sak,
dock synes det mig underligt, att bygnadsnämden,
som väl bör tillmätas sakkunskap, föreslagit en
aflöning på hvilken komiterade vilja pruta.
— Komiterade stödja sig på jämförelser gjorda med
Sundsvall likställiga städer, men undvika märkligt
nog att namngifva några sådana. De säga också,
att i större städer där dyrbarare bygnader
uppföras, där kan det bära sig betala stadsingeniören
mera för förrättningen. Jag förstår icke ett dylikt
resonnemang. Är icke stadsingeniörens arbete
detsamma om bygnaden blir dyr eller billig och bör
det icke betalas lika? Då taxan undergått en så
betydlig sänkning, anser jag det billigt att han
enlighet med bygnadsnämdens förslag ersattes med
en lön någotsånär motsvarande hans mistade
sportler. Yrkar bifall till bygnadsnämdens förslag.
Hr Tengström: Komiterade inkommo för tre år
sedan med sitt taxeförslag. Förut existerade icke
någon af stadsfullmäktige godkänd taxa, utan
betalning erlades efter den af bygnadsn. uppgjorda.
Jämförelser hade, då inom komitén ingen fackman fans,
måst göras med Sundsvall i folkmängd och
förhållanden likställiga städer, och hade taxor från dem
erhållits, hvilka då komiténs arbete afslutades
lemnades till drätselkammaren, där de nu ej kunde
återfinnas. Yrkar bifall till komiténs förslag.
Hr Dehn: Hade ej varit med om någon lön, då
han vore öfvertygad om, att taxan beredde full
ersättning för verkstälda arbeten. Från bygnadsn.
utginge till kartritningar årligen 1,900 k.r, hvem fick
dem? Stadsingeniören! Ville emellertid ej
motsätta sig komiténs förslag utan yrkade bifall.
Hr Cornell: Ansåg att 1,000 kronor vore det
minsta, hvarmed ingeniören kunde aflönas. Yrkade
bifall till bygnadsn:s förslag.
Hr Axell: Under många år hade ibland
allmänheten försports klagan öfver de alltför höga
priser, hvarefter ingenjörens arbeten måste betalas.
Då nu en ändring till det bättre i en omarbetad
taxa förelåg, kunde han ej förstå, att, därföre att
ingeniörens arbeten förut öfverbelats, han för
mistning af en dylik öfverbetalning skulle soulageras
med fast lön. Var emellertid, ehuru ogerna, med
om komiterades löneförslag.
Hr Christiernin: Var det meningen tillsätta en
ny tjänsteman eller existerade icke sedan många
år ingeniören här med fast lön? För sin del hade
talaren den uppfattningen. Var det nu så, att nytt
anslag skulle beviljas, ansåg talaren bäst
annonsera platsen ledig till ansökning. Yrkade uppskof
med lönefrågans afgörande.
Hr Cornell: Hade också varit af den mening, att
med förslaget afsågs tillsättandet af ny tjänsteman.
Då så ej var, hade tal. intet yrkande.
Hr Bystedt: Beklagade att det fans medlemmar
af fullmäktige, som ej kände till hvilka
tjänstemän vore anstälde i stadens tjänst och hvilka
befattningar de innehade. Ingeniör Rydbäck vore
visserligen stadsingeniör, men äfven arbetschef,
hvarför han åtnjöt vissa löneförmåner, dock efter
talarens mening alldeles otillräcklig, hälst då i
betraktande tages, att reglementet ålade honom utan
särskild ersättning utföra åtskilliga förrättningar. Då
man nu ville bereda allmänheten billiga kostnader
medels antagande af en låg taxa, vore det stadens
skyldighet att lemna ersättning medels af bygnadsn.
föreslagna fasta lönen.
Hr Christiernin: Anstälde jämförelse mellan den
till olycka för staden afdöde förre ingeniörns taxa
och den af nuvarande tillämpade; kom till det resultat
att aflöningen vore allt för hög. Var öfvertygad om
att mången fans, som med glädje skulle antaga
platsen utan någon lön, blott med rätt att tillämpa
nya taxan. Vidhöll sitt förslag.
Hr Axell: Vi äro i sanning ett godt och
beskedligt folk. En tjänsteman tager i ett tiotal år
alltför dryg betalning af allmänheten efter en taxa,
som han själf upprättat. Stadsfullmäktige tillsätta
då en komité för att utarbeta en taxa, mera
lämpad efter arbetets värde och priserna i med oss
jämförliga städer. När denna taxa kommer in till
stadsfullmäktige, så påyrkar man att denne
tjänsteman, som efter den nya taxan förutsättes
erhålla full betalning för sitt arbete, skall, emedan
han förut tagit för mycket betaldt, ersättas med
fast lön. Och icke nog med det, man påyrkar att
denna lön skall utgå icke med ett lägre belopp
utan med det högre. Var i likhet med föregående
talaren öfvertygad om att fullt lämplig person utan
fast lön skulle taga befattningen.
Hr Bystedt: Förundrade sig öfver att doktor
Axell kunde beskylla ingeniörn att hafva
uppskörtat allmänheten. Fann icke skäl frångå sitt
yrkande och förstod ej hvarföre namn ej kunde fatta
rimligheten af detsamma.
Hr Axell: Hade ej sagt att ingeniörn
uppskörtade allmänheten, påstod endast att han haft på
grund af äldre taxebestämmelser för högt betaldt.
Som bevis kunde anföras de flesta närvarande
fullmäktiges vittnesbörd. Bland annat hade talaren
i sin hand ett papper, hvarpå en af närvarande
skrifvit: »för en tomtkarta har jag betalt 70
kronor». En af fullmäktige klagade ofta öfver att
man ej ville inse rimligheten af hans yrkande, men
däröfver finge han icke förundra sig, då dessa
oftast gingo ut på ett alltför liberalt utgifvande af
stadens medel. Frågade honom, om han trodde
sig fått sitt mandat för att begagna sig däraf på
ett dylikt sätt.
Hr Bystedt: Anhöll att få behålla sin åsigt,
hvilken han alltid skulle förfäkta, och den vore, att
hvar och en skulle hafva betaldt för sitt arbete.
Ville blifva vederlagd med skäl, om han hade orätt.
Hr Axell: Tänkte icke hindra hr Bystedt havfa
hvilken åsigt han behagade. Skulle vara glad
öfver att slippa tillvita honom slöseri med stadens
medel, men befarade att han nog hädanefter som
hittills blefve därtill nödgad.
— Den mot drätselkammaren och
stadsfullmäktige skarpaste talaren var onekligen hr Botv.
Johanson, hvars anförande vi likväl ej mindre för
ingeniörns utan jämväl för kammarens skull
underlåta att referera.
Underoffisern (till fyra rekryter, som under
instruktionstimmen visat sig vara mycket okunniga):
— I fyra ären då ett riktigt triumvirat.
Om skogsförhållandena inom
Jämtlands län
heter det i nämde länsstyrelses
femårsberättelse:
Beträffande de enskilda skogarnes vård
och skötsel, så kan det icke blifva tal om
någon skogsskötsel i en ort, där, med
undantag af de närmast järnvägen eller större
platser belägna skogar, ingen afsättning
finnes för virke, som går under det mål, till
hvilket sågverksegarne afverka och uppköpa.
Därtill kommer, att en stor del af de
enskildes skogar äro upplåtne till afverkning
under vissa år och intill vissa dimensioner,
och att egaren under afverkningstiden icke
har dispositionsrätt öfver sin skog annat än
till husbehof. I öfrigt växa skogarne öfver
sådana arealer, att det skulle vara
otänkbart i en fattig hemmansegares hand att
däråt egna någon vård. Att på ett helt
hemman faller vid skiften 12 à 15,000
tunnland, är alldeles icke ovanligt, och i Hede
socken af Herjeådalen får efter skiftet hvarje
hemman en kvadratmil, d. v. s. omkring
24,000 tunnland, på sin lott. Hittills hafva
skogarne varit och äro ännu på många
ställen oskiftade och genom gemensam
öfverenskommelse upplåtna till afverkning.
Att djupt in i skogarne taga vara på
mindre virke är en omöjlighet, då transporten
skulle kosta vida mera än virket är värdt;
därför få äfven toppar och skadade träd
ligga kvar och ruttna i skogen, till skada,
icke allenast genom virkesförlusten, utan
äfven därigenom att de multnade träden
blifva härdar för skadedjur, som därifrån
angripa den friska skogen. Mången gång kunde
dock mera göras än som sker, för att
nyttiggöra mindre dimensioner, men
befolkningens vana att se skogsprodukter föga
värderade, då de ej kunna säljas till sågarne,
är ett hinder.
För att åstadkomma en förändrad
uppfattning i detta hänseende har jag försökt
vända uppmärksamheten på kolning, och för att
utbreda kännedom om denna hushållning är
år 1884 en kolareskola upprättad vid det
Skönviks aktiebolag tillhöriga hemmanet
Sjöändan, öster om Bräcke, vid Refsundssjöns
slut, utmed järnvägen. Skolan har varit i
gång åren 1884 och 1885, då under
hvartdera året en 2 månaders praktisk kurs
hållits för omkring 20 elever i hvardera
kursen, och hafva omkostnaderna betalats af
järnkontoret medelst ett anslag å 2,000 kr.
för år, och återstoden bekostats af
hushållningssällskapet, med ett ungefär lika belopp.
— Som ofvan omförmälts, äro en stor del
skogar genom kontrakt på långa tider,
vanligen 50 år i sender, upplåtna till
afverkning åt sågverksegare vid Östersjökusten.
Bonden är under denna tid och, då
förhållandena numera oftast tvinga till ingående
af nya kontrakt, sannolikt för alltid och
säkert för flere generationer, frånkänd all
dispositionsrätt öfver den dyrbara egendom,
som skogen utgör, och har på många orter,
i synnerhet i Herjeådalen, nedsjunkit till, att
genom körslor och annat arbete åt andra i
sin egen skog söka sitt uppehälle; och detta
blir allt fortfarande mångens öde, så länge
lagen medgifver förvärfvande af
nyttjanderätt till skog på långa tider. När tiden för
det gamla kontraktet kommer så nära sitt
slut att 10, 15 och 20 år blott återstå,
erbjudes bonden att göra ny affär på ny lång
tid och till nedsatta dimensioner, och
vanligen sker så.
— På senare tider hafva
skogsförhållandena i länet inträdt i ett nytt skede, hvars
utveckling kan medföra en omskapning af
bestående förhållanden, af beskaffenhet att
vara väl värd att i tid uppmärksammas.
De vid kusten belägne sågarne, hvilkas
egare äro hänvisade att köpa sitt behof af
virke inuti landet, i närheten af
flottningsbara vattendrag, voro sannolikt, åtminstone
en stor del af dem, icke vid anläggningen
afsedde att blifva en affär för lång framtid.
Uppfattningen i detta hänseende han
emellertid blifvit en annan, sedan man funnit,
att skogstillgången var långt större än hvad
på förhand kunnat beräknas, att återväxten
är bättre än man trott, att skogstrakter, som
ansetts otillgängliga, alltsedan
upprensningen af vattendragen fortskridit, blifvit
åtkomliga, och att framtiden synes innebära,
att äfven mindre goda dimensioner få värde,
hvarigenom omloppstiden förkortas.
Åtskilliga sågverksegare hafva därför på senare
tider genom inköp af hemman med skog
sökt betrygga sågverksrörelsens framtid.
Detta har skett och sker fortfarande i stor
skala, och redan finnes del byar, i skilda
delar af länet, där sågverksegare förvärfvat
eganderätt till hälften och mera af alla
hemmanen. Att på många ställen förvärfvet af
det hela blott är en tidsfråga, ligger för
öppen dag. En lockelse för bönderna att
sälja sina hemman ligger däruti, att
köpeskillingen ofta kan betraktas som ganska
frestande, då endast värdet af hemjorden
och rättigheten till husbehofshygge i skogen
är hvad den nuvarande egaren afhänder sig,
då disposition af skogen är såld för tid, som
ofta omfattar både den nuvarande egarens
och hans barns lifstid.
En annan orsak till de många
försäljningarna till sågverksegare är att söka i
skiftesstadgan. Då nämligen skifte skall
betalas, är det egaren, som skall svara för
likviden, äfven om han för huru lång tid
det vara må, till annan upplåtit rättigheten
till afkastningen, och då bonden sålt
afverkningsrätten, så har han ingen hjälp till
skifteskostnaderna att påräkna ur skogen,
men den stora ytvidd, skogen intager, gör
dessa kostnader så mycket drygare.
Ofta föreligger en absolut omöjlighet att
äfven medelst en långt sträckt pantsättning
af egendomen kunna anskaffa
skifteskostnaderna, och jag har redan vid ett föregående
tillfälle för e. k. m:t redogjort för ett fall,
där skifteskostnaderna anses komma att
uppgå till omkring två tredjedelar af
egendomarnes värde, och där ingen hjälp får
hemtas ur skogen. Det återstår i sådana
fall icke annat än att sälja godvilligt, för
att undvika exekutiv försäljning.
Det måste således antagas, att vissa stora
delar af länet, särskildt i Herjeådalen,
komma att tillhöra några få personer eller
firmor och att det själfegande bondeståndet
därifrån helt och hållet aflägsnas. Hvilka
följder i sosialt hänseende denna
omhvälfning af bestående förhållanden kommer att
medföra, är svårt nu förutse, men man kan
väl tänka sig, att ett tillstånd, där jorden
eges af främmande, långt bort i andra
landsändar bosatte affärsmän, och befolkningen
på stället består af inspektorer samt af dem
beroende brukare, icke är att föredraga
framför den sedan hedenhös i vårt land
existerande själfegande jordbrukareklassen.
Hvad återigen beträffar skogens vård oeh
framtid, så synes alla skäl tala för att detta
intresse blir bättre handhaft af egare, som
för egen fördel måste tillse och bevara
skogens bestånd, för att lemna fortgående
afkastning, än af fattige hemmansegare, hvilka
ofta för ett tillfälligt penningebehof kunna
frestas att för lång tid förstöra sin skog.
I allt fall kan man icke förhindra den nu
i stor skala pågående omflyttning af
eganderättsförhållandena, hvilka än följderna må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
