Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till Luleå
anlöpande mellanliggande stationer afgår
Ångf. „WILHELM RÖHSS“,
Kapten N. O. Berlin,
Söndagen den 17 Juni, kl. 2 på morgonen.
(1978) O. B. JOACHIMSON.
Sundsvall—Sollefteå.
Ångaren „FÄNRIK STÅL“,
Kapten C. Wedholm,
afgår hvarje Tisdag, Torsdag och Lördag kl. 7 f.
m. till Sollefteå och mellanliggande stationer.
(1848) ERNST O’KONOR.
Från och med den 18 Juni afgår
Ångfartyget „PRINS OSCAR“,
Kapten Alfred Spikh,
från Sundsvall till Hudiksvall Måndagar,
Onsdagar och Fredagar kl. 9 f. m.; från Hudiksvall
till Sundsvall Tisdagar, Torsdagar och
Lördagar kl. 2 på natten.
OBS. Mellanliggande stationer anlöpas.
OBS. Söndagar uthyres båten.
(2046) O. B. JOACHIMSON.
Reseturer för Ångarne
„Prins Gustaf“ och „Njurunda“
Sökendagar:
„Prins Gustaf“
från Sundsvall till Wärsta kl. ½11 f. m., 3 & 7 e. m.
„ Wärsta till Sundsvall kl. ½8 f. m., ½1 & 5 e. m.
„Njurunda“
från Sundsvall kl. 7 f. m., 1 och 5 e. m.
„ Wärsta kl. ½10 f. m., ½3 och 7 e. m.
Söndagar:
„Prins Gustaf“
från Sundsvall till Wärsta kl. 11 f. m., 4 & 8 e. m.
„ Wärsta till Sundsvall kl. 8 f. m., 1 & 6 e. m.
„Njurunda“
från Sundsvall kl. 8 f. m., 2 och 6 e. m.
„ Wärsta kl. 10 f. m., 4 och 9 e. m. (1743)
Ångfartyget „INDALEN“
afgår tillsvidare hvarje söknedag
från Glimån till Lunne kl. 6 f. m. och 3 e. m.
» Lunne till Glimån kl. 10 f. m. och 6 e. m.
OBS. Lördagar inställes eftermiddagsturen från
Lunne.
Söndagar:
från Lunne till Glimån kl. 10 f. m. och 7 e. m.
samt återvänder från Glimån kl. 5 e. m.
Med anslutning till ångf. »Indalen» afgår
bogserångaren »Skönvik» hvarje söndagsmorgon kl.
8 från staden till Wifstavarf, anlöpande Gustafsberg,
Tunadal, Sund, Rödestrand och Skönvik.
Ångaren Indalens turer äro i öfrigt satta i
förening med lämpliga ångbåtar på Alnösundet näml.:
Söknedagar:
Ångf. „Skön“ kl. 7 f. m. från Sundsvall.
» „Timrå“ kl. half 6 e. m. från Wifstavarf.
Söndagar:
» „Skön“ kl. half 8 e.m. från Wifstavarf.
Skulle oförmodat hinder i trafiken på
Indalselfven uppstå kungöres dylikt fortast medelst
anslag på husknuten utanför O. B. Joachimsons
kontor. (1958)
Ångaren „FJÄL“
afgår tillsvidare alla sökendagar:
från Fjäl till Sundsvall kl. ½7 f. m. och 2 e. m.
« Sundsvall till Fjäl kl. ½11 f. m. och ½6 e. m.
anlöpande fastlandets stationer.
Eriksdal anlöpes på nedgåendet på förmiddagen
samt på uppgåendet på eftermiddagen. (2064)
Billig Midsommarresa till
Utställningen i Köpenhamn.
För personer, hvilka önska besöka
utställningen i Köpenhamn under midsommardagarne
blifver, såvida ett tillräckligt antal deltagare anmäla
sig, lägenhet med förstklassiga, nyreparerade och
för passagerare beqvämt inredda ång. „SVEA“,
Kapten H. Bodman, som afgår från Sundsvall
omkring d. 16 Juni direkt till Landskrona,
hvarifrån passagerare omedelbart befordras till
Köpenhamn, hvarest de kunna påräkna att inträffa
omkring den 20 Juni. Passagerareafgifterna äro
1:sta klass Kr. 24, 2:dra klass Kr. 18,
inberäknadt biljetten till Köpenhamn.
Utmärkt restauration finnes ombord till pris
af Kr. 3 pr person pr dag.
Vidare meddelar O. B. Joachimson.
OBS. Afgångstiden kommer framdeles att
närmare bestämmas. (1979)
Extratur.
För dem som önska besöka rösträttsmötet afgår
Ångf. »Fjäl» från Fjäl till Sundsvall Söndagen d.
17 Juni, kl. ½11 f. m., anlöper fastlandets
stationer t. o. m. Johannedal.
Återvänder kl. 11 e. m.
Tur- och retur till nedsatt pris.
Post-Kungörelse.
I anledning deraf att från och med
den 14 denna månad på aftonen
igångsättas nattåg å linierna
Sundsvall—Bollnäs och Ånge—Östersund, hvilka nattåg
härifrån afgå kl. 9.45 på aftnarne samt
hitkomma kl. 4.40 på mornarne,
kommer posten till och från Stockholm och
södra orterna samt till och från
Östersund och vestra orterna äfvensom till
och från linien Bräcke—Sollefteå att
från samma tid tills vidare under
innevarande års sommarmånader befordras
med nämda nattåg.
Från samma tid kommer posten till
och från Hernösand samt det öfre
Norrland att emellan Sundsvall och
Hernösand befordras med ångfartyget
„Nyland“, som afgår dagligen från
Sundsvall kl. 8 f. m. och från Hernösand kl.
3 e. m.
Samtidigt inskränkes
landsvägspostbefordringen fram och åter emellan
Sundsvall och Hernösand till fyra turer
i veckan samt förändras till
afgångstiden sålunda, att posten afgår från
Sundsvall till Hernösand, måndagar, onsdagar,
fredagar och lördagar kl. 7.30 f. m. med
ankomst till Hernösand kl. 3.30 e. m.
och från Hernösand till Sundsvall
söndagar, tisdagar, torsdagar och lördagar,
kl. 10.30 f. m. med ankomst till
Sundsvall kl. 6.30 e. m.
Afgångs- och ankomsttidenia för
öfriga Sundsvall berörande
landsvägsposter blifva tills vidare oförändrade.
Inlemningstider:
för vanliga bref intill kl. 7 e. m.
„ värdeförsändelser „ „ 6 e. m.
Sundsvalls postkontor den 12 juni 1888.
Uddo Zachrisson.
Sedan jag ingått såsom delegare
i »Norrlands juridiska köpmansbyrå», hvilken
den 15 innevarande månad börjar sin
verksamhet, träffas jag från och med sagde dag
hvarje söknedag kl. 10—3 e. m. å byråns kontor,
1 tr. upp i Doktorinnan Grafströms gård vid
Smalgränden, andra huset från stora torget.
Sundsvall den 12 Juni 1888.
T. Lagercrantz,
v. Häradshöfding.
OBS. Förändrad lokal. Byråns
telefonnummer 226.
(2070)
Stadsbudsplats
kan en nykter och pålitlig person erhålla nu
genast, som är försedd med rekommendationer samt
frejdebevis, om anmälan göres å L. E. Björkmans
Stadsbudsexpedition i Hernösand.
OBS. Sökanden bör kunna läsa skrifvet.
En treflig våning om tre rum och kök finnes att
hyra från 1 Juli. Närmare meddelas
Köpmangatan 20, 1 tr. upp. (2072)
Pass på!
Ett parti färskt godt landssmör säljes för 65
öre pr skålp, hos MARIE LINDH, G.
Strömbergs gård, Köpmangatan No 25. (2073)
Landsfiskal LUDVIG MEURLING.
Advokat-kontor.
13 B Trädgårdsgatan 13 B. [1994]
Sundsvall 14 Juni.
Minneslista
Torsdag 14, uppbörd af årets kommunalutskylder
i drätselkammaren.
— kl. 5 e. m., Sundsvalls sparbanks hufvudmäns
sammanträde å bankens lokal.
Fredag 15, före kl. 12 p. d., inställelse i f. handl.
J. Andersson Norbergs konkurs å
tingsstället Ljusta.
— kl. 12 p. d., auktion å enkan Märta
Höglanders vid Håkanstået belägna fasta egendom.
Lördag 16, kl. 10 f. m., aktion å diverse
lösegendom och aktier å auktionskammaren.
— kl. 12 p. d., entreprenadauktion inför
magistraten å skjutshållningen vid stadens
gästgifveri.
Måndag 18, kl. 10 f. m., auktion å hästar, kor och
får samt diverse lösegendom å Mellerstbyns
gästgifvaregård.
Tisdag 19, auktion å diverse förfallet pantgods i
gården No 37 A Trädgårdsgatan.
Onsdag 20, kl. 10 f. m., auktion å diverse
mansgångkläder, nysilfverarbeten, ur m. m. å
auktionskammaren.
Åderlåtningen, den kommunala,
börjar i dag samt fortgår äfven i morgon.
Dödsfall. Polisöfverkonstapeln Anders
Persson, hvilken omkring 10 år tjänstgjordt
vid Sundsvalls poliskår, afled i tisdags
afton efter 14 dagars sjukdom. Den aflidne
var en mycket duglig polisman.
„Östersjön“ är namnet på en i
Norrköping hemmahörande ångare, som i går
hit ankom för första gången med mjöllast.
Nämde ångare kommer att under
sommarmånaderna underhålla trafiken mellan
Lübeck och Sundsvall med anlöpande af
åtskilliga stationer. Fartyget nybygdes
förlidet år och är elegant inredt med utmärkta
hytter för passagerare.
Från Jämtland. Sjutton kyrkor
uppfattar man med blotta ögat från det under
bygnad varande utsigtstornet å Frösön.
Tornet är nu i det närmaste färdigt; blott
en del inre arbeten återstå. Till
midsommaren torde det kunna öppnas för
allmänheten, som emellertid redan nu mättar sin
nyfikenhet genom täta vallfärder dit upp.
— I ett såghus i en af Jämtlands norra
socknar finnes följande, med blyerts
skrifvet å väggen: »Då det i andra trosartikeln
står: nederstigen i helvetet, på tredje
dagen uppstånden o. s. v., och frälsarens ord
till röfvaren på korset voro: i dag skall du
vara med mig i paradiset, så frågas: strida
icke nämde uppgifter emot hvarandra?»
»Kanske någon enslig vandrare, mera
försigkommen än jag, kan besvara frågan.
Eller äro paradis och helvete ett och
detsamma?»
— För grof misshandel å en
arbetskamrat vid Hjerpen dömdes norrmannen
Albert Ellofsson i fredags af Undersåkers
häradsrätt till 4 månaders straffarbete.
— Innevarande års lagtima vinterting
med Lits tingslag afslutas å tingsstället i
Husås fredagen den 29 dennes.
— Sedan häradshöfding Sten Geete
anmält att han, såsom fordringsegare i kapten
P. V. Delins konkurs, hvilken
anhängiggjorts vid Sunne tingslags häradsrätt, vore
jäfvig att som domare därmed taga
författning, har e. o. notarien Otto T. H.
Wennerholm förordnats att såsom särskild
domare eller ordförande i häradsrätten nämda
konkurs behandla.
Lustfärd i midnattsolens land. Å
sammanträde i Luleå den 3 dennes med
medlemmar af turistföreningen och andra
för saken intresserade personer beslöts att
till midsommar anordna en lustfärd till
Klusåberget för att skåda midnattssolen samt
bese Edefors m. fl. ställen. Bodträskfors
aktiebolag ställer sina ångbåtar Aros och
Turist till de lustfarandes disposition mot
den billiga afgiften af 5 kr. person för hela
färden tur och retur. Öfverstelöjtnanten C.
O. Bergman, som var närvarande vid
sammanträdet, lofvade välvilligt att ombesörja
iståndsättandet af gångstigen från
Klusågårdarne upp till berget, där det så
behöfves, samt vidtaga anordningar för
ilandsättande och anskaffa nödigt antal skjutsar
mellan Råbäcken och Heden eller mellan
Grubban och Kuså, hvilken senare väg
antagligen flertalet kommer att fara.
Affärden från Luleå sker kl. ½8 f. m.
lördagen den 23 dennes (dagen före
midsommarsdagen). Från Kuså afgår Turist
(samt om så fordras en båt till) kl. 1, och
omkring kl. 5 kan man då vara framme
vid det natursköna Bodträskfors, där en
stunds uppehåll göres. Utan någon brådska
kan man sedan hinna till Klusån och upp
till platsen för midnattssolens beskådande
redan vid 10-tiden på aftonen. Färden
fortsättes därefter med afgång från Klusån vid
2-tiden på morgonen till Edefors, där de
lustfarande få uppehålla sig från kl. 3 till
kl. 10 à 11 f. m. och därunder njuta af de
undersköna vyer som därstädes erbjudas
samt bese forsarne, hvilka vid den tiden
torde förete ett storslaget skådespel.
„Sörlänningarne“ komma nu i stora
skaror till vår stad skrifves från Luleå den
7 dennes. Hvarje båt medför en laddning
af dem, och nästan alla få de arbete vid
järnvägen. De norrbottningar som anmäla
sig blifva nu däremot nekade arbete. Detta
väcker naturligtvis ond blod hos ortens
befolkning, som genom de anslag kommunen
utlofvat till järnvägsbolaget alltid gjort sig
förhoppningen att hafva företrädesrätt till
arbetet. Sörländingarne hafva nu
emellertid företrädet. Uppföra de sig framgent lika
hyggligt som nu vid Umans och Norra
Sverges ankomst, så kan bolaget vara att
gratulera till ombytet, men observeras bör, att
intet bränvin den dagen fans i staden och
att de arbetssökande sörländingarne sålunda
ej hade något som frestade sig till ondo.
Eldsvåda i Piteå. Eld utbröt i
tisdags vid half 3-tiden på morgonen i
skräddaren Ax’ gård. Nedbrunna äro Ax’,
Lundholms, Sallings, Rönngrens och Degermans
gårdar, societetshuset (teatern), Häggboms
uthus och stadskällarens dito. Vindstilla
rådde.
Skidlöpning som obligatoriskt
undervisningsämne har blifvit upptagen på den
för den nybildade Norrbottens fältjägarekårs
volontärskola faststälda undervisningsplanen.
Sommaren. Från Göteborg skrifves d.
9 dennes:
Sent omsider hafva nu, på de frodigaste
rågfälten, axen börjat framträda. — På de tidigare sådda
hafrefälten är hafren vackert uppkommen.
— Gräsväxten visar sig ganska fördelaktig. — Våren är
väl ännu ej öfver allt afslutad, men dock på många
ställen, äfven med potatisplanteringen.
Marken har ännu god must, så att det för
ögonblicket är hufvudsakligen mera värme som
påkallas.
Bärträden stå på öfvergången till utblomning;
päron- och äpleträd hafva börjat blomma. Hela
naturen står i full och härlig vårgrönska.
— Helsingborg samma dag:
»Järnnätter» kan man med skäl kalla de senare
nätterna. Det har onligt samstämmiga vittnesbörd
från flera håll frusit så att marken varit hvit af
rimfrost tidigt på morgnarne, is har bildat sig å
grundare vattensamlingar och ömtåligare
trädgårdsväxter hafva bortfrusit. Landtmännen motse med
bekymmer kommande dagar, ty utom det att
åtskilliga kulturväxter skadas eller rent af
fördärfvas af nattfrosterna, tillbakasättes hela
vegetationen genom den ihållande kölden, en desto
betänkligare sak som våren varit ovanligt sen. Felslår
årets skörd, blir det bekymmersamma tider.
— Östersund den 11 juni:
Väderleken i vår bygd är nu den gynsammaste
för växligheten. Efter en tids varma dagar har nu
följt ett milt och verderkvickande regn.
Gräsmattorna stå också gröna, och träden i park
och skog slå ut sina blad. Jorden har bearbetats
och såningen är förrättad, såväl i stadens
trädgårdar som ute på åkerfälten häromkring.
En gammal sägen finnes hos folket,
att om det snöar den 25 maj, kommer det
att blifva snö i slåttanden. I år snöade det
den 25 maj, och således, om dessa märken
äro sanningsenliga, få vi snö i slåttanden.
Ett rikt sädesår skall innevarande år
enligt bondepraktikan blifva. Granen bär
i år en sådan mängd kottar, att man ej i
mannaminne sett något dylikt, och enligt
folksägen skall detta båda en rik och
ymnig skörd, företrädesvis af säd.
Donation. Malmö, måndagen den 11
juni. Fröken Ingrid Olssons testamente,
som i dag bevakats vid härvarande
rädstufvnrätt, upptager en donation af 83,000 kr.
till en stiftelse för beredande af bostad
åt fattiga och ålderstigna i Malmö.
Dessutom företer testamentet följande gåfvor:
1,000 kr. åt Malmö barnsjukhus, 1,000 kr.
till fattiga nattvardsbarns beklädnad samt
1,000 kr. åt enskild person.
Barnmorskornas ifrågasatta
pensionsinrättning. Medisine d:r E. V.
Wretlind har af chefen för
ecklesiastikdepartementet bemyndigats att utarbeta
förslag till barnmorskors pensionering.
Åtta hundra svenska mil för att
träffa dr E. Westerlund har
enamerikansk affärsman John W.Jochim rest. Hr
Jochim, som är bosatt i Ishpeming i
Michigan, har emellertid ännu ej lyckats träffa
dr Westerlund, hvilken dock lofvat att
någon af de närmaste dagarne mottaga den
långväga patienten.
Vid val af elektorer för utseende af
lekmannaombud vid kyrkomötet utses en
elektor för hvarje pastorat. Dock kunna
två eller flere pastorat inom samma stift
och valdistrikt förena sig om gemensam
elektor.
Valen äro bygda på synnerligen bred
demokratisk grundval. Alla å kyrkostämma
röstberättigade lekmän ega en röst hvardera.
Rösterna afgifvas medels slutna sedlar; dock
kan valet ske genom öppen omröstning om
de väljande så besluta.
Spårvägspersonalen i Göteborg har
gjort strejk. I G. H. T. läses den 9
dennes: Efter chefsombytet vid härvarande
spårvägar anhöll personalen att få förnyade de
kontrakt, som varit uppgjorda med förre
chefen. I senare skrifvelse framstäldes
anspråk på höjda fordringar.
Så begärdes två fridagar i månaden
(hittills en) samt månadslön af 70 kr. (hittills
65) för konduktörer och 75 kr. (hittills 70)
för kuskarne. Extra konduktörer och
kuskar kräfde en minimilön af 50 öre pr dag,
då de måst inställa sig, antingen nu
tjänstgöring ifrågakommit eller ej. För
öfvertidsarbete fordrades höjning i timpänningen
från 25 till 30 öre, sjukhjälp skulle utgå
med half lön under tio veckor (hittills fem).
Äfven för stallbetjäning och handtverkare
fordrades motsvarande höjningar.
Å skrifvelsen, som var daterad den 6 d:s,
gaf chefen till svar, att han vore villig
förnya kontrakten på hittills gällande vilkor,
men att han ej kunde vidtaga höjning i
betalningen eller minskning i arbetstiden,
innan han förfrågat sig hos styrelsen i
London, hvars svar kunde ingå först nästa
måndag eller tisdag. Personalens fackförening
fordrade emellertid svar senast fredags kväll;
då sådant ej erhölls, beslöt man att inställa
arbetet,
Enligt hvad vi erfarit, lär vederbörande
myndighet ha tillrådt personalen att ge
efter. Underhandlingarna hafva tydligtvis ej
underlättats genom den omständigheten, att
chefen ej är mäktig svenska språket, hälst
betjäningen fordrat, att en af de personer,
som tjäna chefen till mellanhand, skulle
afskedas från sin befattning.
— Göteborg den 10 juni.
Tpårvägsstrejken fortfar. Dock har nytt folk anstälts,
så att i dag köres med två vagnar å hvarje
linie. De strejkande förhålla sig lugna.
Polisen har erhållit befallning att tillse, att de
ej få hindra de nyantagna att köra.
— Göteborg, måndagen den 11 juni.
Spårvägsstrejken är nu bilagd, sedan
personalen beviljats två fridagar i månaden i
stället för en dag. Från sina öfriga
fordringar afstodo de strejkande. Trafiken är
i dag i full gång.
Tvetydig egendomstransaktion. En
brefskrifvare från norra Skåne till Skånska
Aftonbl. meddelar: Den från en
egendomsaffär i Malmö bekante baron Ossian
Åkerhjelm kommer snart att ånyo figurera
såsom part i ett nytt mål af samma
beskaffenhet. Den kände spekulanten har
nämligen sökt att komma i besittning af
hemmanet Hyttan i Tönnersjö socken (södra
Halland) på ett sätt, som mycket påminner
om det egendomliga köpet af Sofiedal i
närheten af Malmö. Han har nämligen på
sig fått transporteradt köpebrefvet å denna
gård, i likvid för hvilken dess egare,
landtbrukaren O. Nilsson, varit godtrogen nog
att mottaga en revers, hvars värde framgår
däraf, att den intecknats i ett stenhus i
Stockholm, som för någon tid sedan gick under
klubban, utan att försäljningssumman räckte
till betäckande af ifrågavarande inteckning.
Hvad ett sådant »värdepapper» gäller inom
affärsverlden vet ju hvar och en, och
strafflagen kan upplysa om den risk, man löper
genom att presentera detsamma såsom
fortfarande giltigt dokument. Hr Nilsson har
nu uttagit stämning såväl å friherre
Åkerhjelm som dennes bulvan. Emellertid lär
den förstnämde också hafva att emotse en
genstämning från köparen, som yrkar
affärens återgång.
Kommerskollegii och
generaltullstyrelsens gemensamma utlåtande
om de nya tullarne. Det utlåtande om de
af riksdagen beslutade nya tullarne, som k.
m:t infordrat af kommerskollegium och
generaltullstyrelsen, har i fredags inlemnats
till finansdepartementet. Det inledes med
följande allmänna uttalande om den
beslutade systemförändringen:
Huruvida det nya tullsystem, som med
införandet af spanmålstullar redan blifvit inledt och enligt
riksdagens förutvarande beslut vidare skulle
fullföljas, kan blifva för vårt land lyckobringande,
synes ämbetsverken i högsta grad tvifvelaktigt. Hvad
som åter kan med fullt fog sägas är, att det sedan
mer än 30 år tillbaka inslagna och hittills fullföljda
system för beskattningen ingalunda, såsom
riksdagen förmenat, lemnat våra näringar och
möjligheten för dem att bestå uti täflan med utlandets
industri utan uppmärksamhet och icke heller i
öfvervägande grad åsyftat beredande af erforderliga
inkomster för statsverket, om ock detta sistnämda
syftemål, enligt ämbetsverkens tanke, principielt
borde för tullbeskattningen likasom för all annan
bevillning vara bestämmande. De jämförelsevis
ganska höga tullsatser, med hvilka fabriks- och
handtverksindustriens alster i allmänhet hittills varit
belagda, likasom den tullfrihet, som för lifsmedel,
rå- och beredningsämnen, maskinerier, redskap och
verktyg m. m. varit medgifven, hafva uppenbarligen
åsyftat att genom billiga lefnads- och
produktionskostnader befrämja det inhämska näringslifvets
utveckling och gifva det kraft icke blott att på vår
egen marknad uthärda täflan med utlandets
industrialster, utan ock att för våra exportartiklar
underlätta täflingskampen på verldsmarknaden. I
hvarje fall torde åtminstone den hittills medgifna
tullfriheten, som hädanefter skulle utbytas emot en
tullbehandling, hvaraf flere millioner kronors ökad
statsinkomst påräknas, vid denna jämförelse icke
gifva stöd åt uppfattningen om det hittills följda
tullsystemets öfvervägande fiskaliska syfte.
Det synes däremot ämbetsverken vara mycket att
befara att det nya tullsystemet kommer att i syfte
att skydda eller gynna vissa näringsgrenar högst
ofördelaktigt inverka på andra.
Emellertid och under förutsättning att det nya
tullsystemet nu kommer att genomföras hafva
ämbetsverken åt de förslag, som i sådant hänseende
blifvit af riksdagen framstälda, egnat den
granskning, som ett skyndsamt afgifvande af
ämbetsverkens utlåtande kunnat medgifva.
Vid denna granskning af detaljerna i
tulltaxeförslaget har det nogsamt visat sig, att ett arbete af
den grannlaga beskaffenhet, som erfordras för ett
nytt systems genomförande i så stor omfattning, som
här är i fråga, kräft mera tid och fullständigare
sakutredning, än som vid den förberedande
behandling och frågans afgörande inom riksdagen stått
till buds. Det hade därför otvifvelaktigt varit
lyckligare för det nya systemets ändamålsenliga
ordnande, om riksdagens förslag nu inskränkts till
några färre hufvudsakliga artiklar, hvilka i systemet
intaga en mera isolerad ställning, och utarbetandet
af den detaljerade tulltaxan i öfrigt öfverlemnats åt
den komité, om hvars nedsättande riksdagen i allt
fall tillika gjort framställning.
Inga drickspengar. En tysk tidning
skrifver: En tysk, som efter flere
årtiondens vistelse i Amerika återvändt till
Tyskland, har bittert beklagadt sig öfver det
allt värre och värre vordna oskicket med
»drickspengar». I Amerika är denna sed
nästan öfverallt försvunnen; man skulle där
förolämpa till och med en tjänsteflicka
genom att bjuda henne drickspenningar. På en
amerikansk järnbana har
drickspenningsystemet ännu intill sista tiden florerat; nyligen ha
emellertid allmänheten och tidningspressen
anfört sådana klagomål häröfver, att
järnvägsbolaget måst förbjuda tågbetjäningen
att mottaga drickspengar och höjt deras
löner. Drickspengar till kypare anse
engelsmän och amerikaner vara nedsättande för
mottagarne; i själfva verket äro de
nedsättande för värden, hos hvilken man
borde förutsätta att han ordentligt aflönar
sin betjäning. Vid resor vållar
drickspenningsystemet en oändlighet af trakasserier
och obehag. Det är alldeles obegripligt att
icke innehafvarne af hotell och restauranter
längesedan insett det skulle lända till
deras egen fördel att ofoget afskaffades. Det
ovärdiga sätt, hvarpå somliga gäster
tillbakasättes och andra gynnas, och det
korrumperande för betjäningen i att ständigt
spekulera på den högstbjudande i stället att
göra sin skyldighet — allt detta skulle
upphöra, om betjäningen erhölle sin lön af
värden.
Antagen sedelstöld i riksbanken.
När kassan å riksbankens utrikesafdelning
i onsdags skulle göras klar, påträffades en
balans af 625 kr. Vid anstäld
undersökning upptäcktes, att balansen härrörde från
försvinnandet af ett sedelpaket, innehållande
ofvan nämda summa i norska och danska
sedlar, hvilket till växling inlemnats från
Sundsvallsbanken i Stockholm. Hur detta
paket kunnat komma bort, vet man ännu ej,
men måste efter anstälda efterforskningar
antagas, att det blifvit stulet, säger D. N.
Detta skulle i så fall skett, när sedlarne af
en i ett särskildt rum sittande tjänsteman
skulle räknas. Nämde tjänsteman är
nämligen dessutom sysselsatt med att uppväga
utländskt guldmynt och passa på i rummet
plaserad telefon: Och som personer
komma och gå i detta rum för att få
guldmynt uppvägda m. m., ligger det nära till
hands att antaga, att den i så fall
synnerligen djärfva stölden begåtts af någon bland
dessa.
Oanvändbara åkerfält. Dalelfven
öfversvämmade, såsom förut nämts, under
vårfloden en del af egorna till byn Nysäl i
Gagnef. Inbyggarne där sökte genom
dammar förekomma öfversvämningen, men
vattnet genombröt dammarne och utbredde sig
öfver de lågt liggande åkrarne, hvarest det
ännu kvarstår och kommer att förblifva, till
dess det genom afdunstning under
sommaren torde försvinna. Emellertid blifva en
del af åkerfälten oanvändbara för sådd i år
till stort men för egarne, säger Falu
länstidning.
Kvinlig urmakaregesäll. Vid Lunds
gamla handtverksförenings sammanträde i
torsdags afton anmälde sig fröken Ingrid
Elise Davida Lundius såsom kompetent till
erhållande af gesälldiplom för »flit och
ordentlighet» och för det hon under 4½ års
lärotid förvärfvat sig sådan skicklighet i
urmarkareyrket att hon med heder kan
förordas till erhållande af gesällbref.
Gratisutdelning af födoämnen.
Sk. Aftbl. meddelar: Engelska
svinslagteriet i Malmö har låtit kungöra att
kommunalordförandena i församlingarne kunna å
slagteriet få rekvirera och till sina fattige
gratis erhålla s. k. svinryggar eller hela
ryggraden af slagtade svin. På slagteriet
användas nämligen ej ryggarne; men då
fläsket är afskuret, nedbäddas de i salt i
mycket stora kärl; och hellre än att kasta
dem bort, lemnas de ut, såsom ofvan
blifvit nämdt, mot det rekvirenterna själfva
betala emballage och fraktkostnader.
„Stockholms förtullningsbyrå“.
För att afhjälpa det tidsödande arbete, som
är förenadt med förtullningar, har en byrå
med ofvanstående namn öppnats i n:r 36
Skeppsbron, huset bredvid tullhuset.
Byrån åtager sig förtullningar af alla slag
och aflemnar godset antingen färdigt till
afhemtning å kaj eller hemkördt till
importören mot billigt arvode. Så lära t. ex.
förtullningar af profver och paket
verkställas för 50 öre, i öfriga fall är afgiften från
1 kr. till högre pris. Framdeles lär byrån
utarbeta en fullständig taxa, som kommer
att följas vid prisberäkningen.
Undersökning af gränsen mellan
Sverge och Finland. Vid undersökningar, som
på finska senatens föranstaltande
verkstäldes, af gränsen mellan Sverge och Finland
befans att denna på flera ställen var
otydlig, i det att dels en mängd rösen på
finska sidan voro förstörda, dels strömfåran i
Torneå och Muonio älfvar, hvilken enligt
gränsregleringstraktaten af den 20
november 1810 bildade gräns mellan Sverge och
Finland, förändrat läge. Med anledning
häraf och då det ansågs vara af synnerlig
vigt, att gränssträckningen blefve undersökt
och tydligt betecknad, innan en ifrågasatt
rensning af nämda floder egde rum,
hemstälde senaten hos ryska regeringen, att
framställning måtte göras hos svenska
regeringen om verkställande af en dylik
undersökning för utrönande och betecknande
af gränslniens rätta läge å de ställen, där
gränsen vore otydlig eller icke kunde
urskiljas. Denna undersökning, som borde börja
söder om Torneå älfs utlopp i Bottniska
viken och fortgå ända till gränsen mot
Norge samt förrättas i enlighet med
gällande öfverenskommelser och i
överensstämmelse med de kartor och
gränsregleringsbeskrifningar, som blifvit upprättade
vid gränsregleringen år 1810 och den
därefter år 1823 skedda egoutbytesregleringen,
skulle utföras af en svensk-finsk kommission.
Sedan ryske ministern i Sverge
tillkännagifvit att ryska regeringen fullkomligt
delade senatens åsigt om nödvändigheten af
ett tydligt utmärkande af riksgränsen
mellan Sverge och Finland, samt anhållit att
blifva underrättad om hvad från svensk sida
beslötes med afseende å den sålunda väckta
frågan har k. m:t förklarat sig villig att
för Sverges del biträda det från finsk sida
väckta förslaget.
Antalet födde 1886 uppgick enligt
statistiska sentralbyråns
befolkningsredogörelse till 143,834, af hvilka 139,882 voro
lefvande och 3,952 dödfödde. Af samtlige
födde voro 139,973 ensamfödde, 3,786
tvillingar och 75 trillingar. Medan de
dödfödde inalles utgjorde 2,7 pros., var
prosentantalet för dem bland tvillingarne 8,6
och bland trillingarne 25,3 pros. Mot 100
lefvande födda flickor svarade 105 lefvande
födde gossar, men mot 100 dödfödda flickor
139 dödfödda gossar. Af lefvande födde
voro å landsbygden 8,5, i städerna 17,9
och i hela riket 10,2 pros. af oäkta börd.
Antalet döde med 61,837 och hade sålunda
folkökningen uppgått härtill om ej
emigrationen hade inverkat. Nu uppgick den
endast till 34,420 personer.
För djurens skydd. I lördags vid
sjutiden på e. m. företog en stor del af
Adolf Fredriks och Klara församlings i
Stockholm folkskolebarn med sina
lärarinnor i spetsen en sommarpromenad ut till
Bellmansro. Barnen togo plats så väl i den
vackra trädgården utanför det lilla
värdshuset som ock på verandorna. Fru J.
Varsenius, svenska allmänna
djurskyddsföreningens nitiska ledamot, höll här ett
varmhjärtadt tal till barnen rörande djurens
vård och lade dem på hjärtat att aldrig
plåga eller genom ovarsam lek skada dem.
Det var många goda och nyttiga lärdomar
som här meddelades de unga. Därefter
bjöds på sång af Klara folkskolas flickkör,
som hade flere vackra fosterländska sånger
på sitt program. Deklamation förekom
också och därefter användes den vackra
aftonen till lekar. Under aftonens lopp
infann sig statsrådet Gunnar Wennerberg på
stället och tog med synbart intresse del af
ungdomens nyttiga tidsfördrif.
Utvandringen. Med ångarne Orlando
och Juno afgingo i fredags från Göteborg
till Hull omkring 1,500 emigranter för
vidare befordran öfver England till Amerika.
Omkring 200 emigranter kunde icke få följa
med till följd af bristande plats. En af de
Wilsonångare, hvilka underhålla trafiken
mellan Kristiania och Hull, är därför
beordrad till Göteborg för att medtaga så många
den möjligen kan af de kvarvarande
emigranterna.
Bränvinskriget i Ystad kan man
icke utan skäl benämna den konflikt som
nu uppstått mellan Hôtel du Nord och
myndigheterna därstädes. Nämda hotell hade
i fredags morse anbringat nya skyltar
öfver sina lokaler, utvisande att det var
gästgifveri samt idkade utskänkning och
utminutering af spritdrycker, samt öppnades för
allmänheten. Serveringen förestods af
fröken Elin Jernberg, som de senaste åren
innehaft hotellet på arrende. Snart infann
sig stadsfiskalen med polisbiträde och
förklarade att han som allmän åklagare fann
sig nödsakad att lägga beslag på 150 liter
spirituosa (det i lag för dylikt fall stadgade
kvantum), enär han ansåg att hotellets egare
och innehafvare, hr J. A. Ljunggren, ej
lagligen förvärfvat rättighet till dylik
försäljning och ej heller erlagt skatt därför. Efter
konfiskationsåtgärden blef hr Ljunggren
stämd för oloflig bränvinsutskänkning.
Förmodligen kommer han nu att vid rätten
förete de handlingar, hvarpå han grundar sin
rättighet som gästgifvare, berättar Skånska
Aftonbladet.
Masugnsslagg (sinner), som man förr
blott kört på hög, har på senaste tider
börjat allt mer och mer finna en nyttigare
användning. Nu gjutes ett bastant tegel, som
vid grund och husmurning m. m, kommer
väl till heders. Äfven finner sinner god
användning till fyllnadsämne vid
täckdikning. Vid gamla hyttor i nedre
bergslagen har man på sina ställen bortfraktat
gamla sinnerlag och nedgräft i jorden.
Mången gjuter äfven husväggar af smält
skräpsinner och murkruk. Sådana väggar
ha visat sig ega stor motståndskraft mot
tidens allt frätande tand, meddelas till
Bergslagernas Tidning.
Olyckshändelse. Då arbetaren Per
Gustaf Stenfelts i Stensö under Bockara
8-åriga dotter i tisdags var på väg till
skolan i Hammarsebo, sprang hon vid sidan
af ett vedlass och råkade därvid under
färden på Bäckebo backe snafva och föll så
att ena bakhjulet gick öfver midjan.
Flickan jämrade sig därefter öfver de plågor
hon kände men sedan hon hopplockat sina
skolböcker, hade hon kraft nog att,
stundom hvilande begifva sig till det ej långt
från olycksstället varande hemmet, där hon
måste intaga sängen. Ehuru vid full sans
afled flickan kl. 2 e. m. Drängen, som
körde vedlasset, trodde ej att faran var så
stor, hvarför han fortsatte till staden. Vid
hemfärden då han skulle passera det döda
barnets hem, utkom modren och bad honom
komma in, då han fick se flickans lik,
hvarefter han började gråta och visade stor
förskräckelse, som uppjagades ännu mera af
hotelser från barnets moder. När han
anländt till Hylta vägskäl, släppte han hästen,
som begaf sig till hemmet med lasset utan
körsven, och begaf sig bort, men hvart han
i bedröfvelsen tagit vägen, vet man ännu
icke, enär vid anstälda undersökningar han
ej kunnat anträffas, berättar
Oscarshamnsposten.
Hur det går till i Skåne. En
insändare i Helsingborgstidningen
Skåne-Halland framställer några klagomål, som låta
ganska märkvärdiga i detta konkurrensens
tidehvarf. Han skrifver: Å en del
restaurationer i Helsingborg, där
landtbefolkningen vid marknader och torgdagar tager in,
har man som braxis att alltid »taga mera af
bönderna» än stadsboarne, så att t. ex. en
kopp kaffe med bröd för en stadsbo gäller
15 öre, men för en »bonde» 25 öre. En
half bier kostar en stadsbo 12 öre men en
»bonde» 15 (sällan) à 20 öre (i regeln).
Detta är icke nog. Då en landtbo kommer
in för att äta och begär en portion mat,
säger jungfrun ifrån i köket: »Ska va’ till en
»plös», hvilket betyder detsamma som: Tag
sämre vara än annars, men högre betalning.
(Enligt hotellpigornas uppfattning är »en
plös», en som icke är kurtisör, icke
stamkund och icke frikostig utdelare af
drickspängar.)
En höna som tar råttor, torde icke
mången kunna skryta med. Nya
Vermlandstidningens korrespondent berättar från
Grytterud i Magneskog, att då en väldig råtta
här om dagen skulle passera
ladugårdsgolfvet därstädes, anfölls hon med all kraft af
en höna, som äfven blef segrare på platsen.
Läkareteori och diagnos.
Efter Göteborgs Handelstidning aftrycka
vi följande märkliga dess ledare:
»I nionde häftet af tidskriften »Eira» för
1888 läses en uppsats af med. d:r Ludvig
Wolff i Göteborg, kallad: »Ett fall af
kontinuerligt magsaftflöde», som är ganska
anmärkningsvärd ur mer än en synpunkt.
För själfva sjukdomsfallet kunna vi ej
redogöra i alla dess enskildheter, och det så
mycket mindre som i beskrifningen därom
förekommer en mängd tekniska termer,
hvilka för mängden af våra läsare äro
obegripliga. Våra läsare stå i detta afseende
ännu på det katolska prästerskapets
ståndpunkt, i det de anse lärdomen kräfva
nyttjandet af latin, äfven där man kunde lika
väl nyttja svenska. Detta gäller icke blott
om de s. k. »recepten», hvilka fått sitt namn
af begynnelseordet: »recipe» (»rec.») »tag» —
utan ock om många beskrifvande uttryck,
såsom »dilatatlen» (utvidgning), »duration»
(varaktighet), »sekretion» (afsöndring) m. m.
Sjukdomsfallet var en fördärfvad mage i
den form, som i allmänhet går och gäller
under namnet »magsyra». Det är ej
underligt, att magens åkommor blifvit föremål för
noggranna undersökningar, och i senaste tid
hafva dessa fått ett förträffligt hjälpmedel
uti den mjuka magsonden.
Förmedelst detta förträffliga instrument
kan man numera taga kännedom om magens
innehåll, ja, man kan pumpa honom läns
och skölja honom ren. Man har därmed
också kunnat få en bättre kännedom än
tillförne om den för matsmältningen ytterst
vigtiga magsaften, och man har därmed
kommit till en ny uppfattning af vissa
magåkommor. Af dessa har »den kroniska
hypersekretionen (öfverdrifna afsöndringen?) af
magsaft», eller »det kontinuerliga
magsaftflödet», ådragit sig största intresset. Det är
ett sådant fall, som dr Wolff här iakttagit
och hvarför han velat redogöra, »då den
nordiska literaturen haft hittills endast ytterst
få sådana fall att uppvisa».
Sjuklingen var en 22 år gammal
telegrambärare, hvilken börjat redan såsom barn
känna sugning och sveda i maggropen samt
halsbränna, särskildt före måltiderna och
efter dessa, då de bestått af salt och fet
mat. I berättelsen säges vidare:
Emellertid är det först från början af fjolårets
vinter (1887), som patienten daterar sin nuvarande
sjukdom eller åtminstone den betydliga
förökningen i de förut omtalade symtomens gravitet, i det
sugningen och svedan i maggropen då öfvergingo
till verklig svår smärta. Denna försämring sättes
i bestämdt sammanhang dels med ett gladt julgille,
där patienten för att uppfriska sig mellan danserna
förtärde minst 3—4 halfbuteljer iskallt öl förutom
åtskillig annan spirituosa, dels med det dagliga
»festandet» med kamrater, som därpå följde,
hvarvid patienten hvar eftermiddag förtärde åtminstone
en halfbutelj punsch.
Alltifrån denna tid tilltogo smärtorna under
bröstet alltmer för att under de sista månaderna plåga
patienten dag och natt och göra honom oduglig till
arbete. Samtidigt minskades aptiten, under det
törst- och hungerkänslan kolossalt ökades;
kväljningar instälde sig, så snart patienten ville förtära
någon mat, af hvad art den än månde vara,
måltiderna åtföljdes regelbundet af stora kräkningar surt
vatten, blandadt med osmälta födoämnen,
Stundom uppstod såväl dag som natt, särskildt då
patienten intog liggande ställning, ett kontinuerligt
flöde ur munnen af intensivt surt vatten.
Smärtorna, sugningen och törsten lindrades till en
början af mat och dryck, dock endast för en kort stund
1 timme efter intagen föda började de ånyo med
förnyad styrka för att åter lätta, sedan hela massan
af mat och dryck uppkräkts. lnom kort började
emellertid samma kretsgång.
Blodkräkning har aldrig förekommit. Smärtorna,
kräkningarne, sömnlösheten etc. hade gjort
patienten oduglig till att sköta sin tjänst under de sista
veckorna samt ytterst svag. Läkarevård hade ofta
sökts, patienten hade bland annat erhållit kinin,
järn, pepsin, saltsyra, stryknin, gentianarot,
bikarbonat, morfin etc.
I februari i år instälde sig patienten hos mig, och
var hans tillstånd då följande: jämn sugning och
värk i maggropen, svåra krampaktiga plågor, som
ofta tvinga patienten att intaga en hopkrupen
ställning. Intensiv halsbränna, törst- och hungerkänsla
aptiten dålig; afföringen hård, inträffar endast hvar
2—3 dag; urinsekretionen minskad: sura
uppstötningar och kräkningar efter maten, allmän
nedslagenhet och slapphet, sömnlöshet. Buken ej
uppdrifven, epigastrium särdeles ömmande vid
palpation, ventrikeln ej dilaterad, dess motoriska kraft
ej nedsatt (Salol. 1 gr. infördt i ventrikeln, kunde
efter ¾ timme tydligt påvisas i urinen).
Sådant var tillståndet. Nu började dr W.
göra bruk af sin magpump, därunder också
magen fullständigt renspolades. Han utrönte
då att magsaften hade en »aciditet»
(syrehalt?) af 0,34 %, hvilket är en alltför hög
prosent, då det högsta normalvärdet af sådan
aciditet är 0,18—0,20 %. Efter några dagars
behandling nedgick prosenthalten och på
samma gång bättrades patientens tillstånd,
i det han återfick sömn och slapp ifrån det
mesta af sugningarna och halsbrännan. Till
botemedlen hörde en ordnad diet, med
uteslutande torr mat, förtärd på regelbundna
tider. »Dryck har endast medgifvits i
ytterst små kvantiteter åt gången, ej mer än
högst ett större vattenglas mängd pro die
(om dagen?). Mot smärtorna kalla
tvättningar af magen samt våta värmande omslag,
aldrig morfin; mot törsten gurglingar med
iskallt vatten».
Slutliga resultatet har blifvit, dels att
patientens subjektiva befinnande i hög grad
förbättrats, att hans allmänna tillstånd
blifvit helt annorlunda, plågorna försvunnit,
sömnen blifvit god, födan kan behållas,
afföringen blifvit normal, dels ock att magsaften
ej mer afsöndras i sådan mängd eller af så
hög aciditet på fastande mage som förut,
äfvensom att dess aciditet på höjden af
digestionen ej obetydligt aftagit.
4 veckor efter det den sista
magsaftundersökningen gjordes, är patienten fortfarande
frisk, har ytterst sällan en ringa känning af
sin magåkomma, trots det han under denna
tid ej undergått någon behandling utan
endast fortfarande ur sin diet uteslutit dryck
samt amalyceer i större kvantiteter».
Man kan ej annat än skatta både
sjuklingen och hans kunnige läkare lycklige att
hafva uppnått ett sådant resultat efter det
den förre gjort sitt bästa att fördärfva sin
matsmältning genom ett i högsta grad
oförnuftigt lefnadssätt, hvilket han dock ej varit
ensam om, utan delat med sina kamrater.
Att de unge telegrambärarne hafva råd till
sådana utgifter kan ej annat än öfverraska
Det är i allt fall bedröfligt, att de icke veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
