Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen de växtnäringsämnen, som finnas i jorden, och goda grödor
erhållas. Den stora grödan tager mera näring ur jorden än den mindre, och
följden häraf blir, att den nästa kommer att lämna mindre afkastning,
såvida man icke förutsett detta förhållande och genom gödsling ersatt
den näringsförlust jorden lidit genom den större skörd, som erhållits.
Kalkning och gödsling skola följas åt; sker det komma också de goda
grödorna att fortsätta år efter år.
Kalken förekommer i naturen bunden vid olika slag af syror. Sålunda
kunna vi tala om kolsyrad kalk, som utgör en kemisk förening af kalk
och kolsyra, kiselsyrad kalk, som består af kalk och kiselsyra,
fosforsyrad kalk (tomas- och superfosfat m. fi.), svafvelsyrad kalk (gips) o. s.
v-Af dessa olika kalksalter är den kolsyrade kalken allmännast och går i
vanliga fall under benämningen kalk.
Den kolsyrade kalken förekommer dels såsom kalksten, dels i en af
naturen mer eller mindre finfördelad jordart, märgel. Om kalkstenen
under viss tid upphettas till en hög värmegrad, utdrifves kolsyran och
bränd kalk erhålles. Den brända kalken består af ren kalkoxid med
de föroreningar, som finnas i kalkstenen, såsom lera, magnesia, kiselsyra
m. m. I och med bränningen har kalken förändrat natur. Då den
såsom kolsyrad kalk var mildt verkande, har den genom kolsyrans
borttagande blifvit mera frätande. Att närmare förklara detta kunde vara
ganska intressant men skulle föra oss alltför vidt in på kemiens område.
Om vatten tillsättes till den brända kalken, blir värmeutvecklingen
synnerligen kraftig, och släckt kalk erhålles. Med ledning af det sagda
kunna vi nu tala om tre slag af kalk, nämligen kolsyrad, bränd och
släckt kalk. Härtill kommer slamkalk såsom affall vid sockerfabriker,
gasverkskalk från gasverken och karbidkalk, ett affall vid
acetylengas-verken.
Om man köper t. ex. 100 kg. kalk af ena eller andra sorten, bör man
hafva klart för sig, att olika mängder verklig kalk eller kalkoxid erhållas.
I 100 kg. kolsyrad kalk erhållas 56 kg. kalkoxid och 44 kg. kolsyra.
I 100 kg. bränd kalk erhållas 100 kg. kalkoxid.
I 100 kg. släckt men fullkomligt torr kalk erhållas c:a 75 kg.
kalkoxid och 25 kg. vatten.
Vi hafva härvid fullständigt bortsett från de föroreningar af olika slag,
som kunna förekomma.
I fråga om kalken råder en fullkomlig namnförbistring. Sålunda
talas om jordbrukskalk, kalkmjöl, mjölkalk, dyngerkalk, gödselkalk o. s. v.,
och särskildt när det gäller jordbrukskalken, förstår man därmed på den
ena orten bränd kalk, på den andra råmalen sådan. Bäst vore om man
kunde ena sig om ett namn, exempelvis råmalen jordbrukskalk och
bränd jordbrukskalk.
En fråga, som ofta framställes, lyder så: »Hvilken kalksort skall jag
använda på min jord?» Den frågan skola vi nu söka besvara.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>