Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad beträffar kraftfodret är vidare att märka, att det till mjölkkor
bör bestå af minst hälften foderkakor. Om man har litet eller intet
rotfrukter, kan den andra hälften bestå af kli och gröpe. I samma mån
man får mera rotfrukter, kan man taga procentiskt mera kakor och
mindre gröpe och kli.
Då småbrukaren har svårt att på samma gång räkna med foderenheter
och att fodret innehåller en tillräcklig ägghvitehalt, skola vi söka påvisa
äfven en annan väg, som, om den ej är fullt så tillförlitlig som den förra,
dock är mycket användbar och praktisk.
Om vi utgå ifrån, att vi utfodra med 4 kg. hö, 4 kg. halm och 20—
40 kg. rotfrukter pr ko och dag, kunna vi utfodra med kraftfodret i
förhållande till mjölkmängden. Skulle rotfruktmängden vara liten, får man
gifva hälften kli och gröpe och hälften foderkakor, men ger man den
ofvan anförda rotfruktmängden, kan man utfodra med hufvudsakligen
foderkakor. Om man gifver endast foderkakor — flera sorter i
blandning —, kan man beräkna 1/2 kg. kakor pr dag för 3 kg. mjölk.
Använder man x/3 gröpe och kli och ®/3 kakor, utfodrar man med 1ji kg.
kraftfoder för 2yä kg. mjölk. Består kraftfodret af hälften gröpe och kli och
hälften foderkakor, ger man 1/.2 kg. kraftfoder för 2 kg. mjölk. Använder
man mindre mängder kakor och större delen kli ocli gröpe, ger man
Va kg. kraftfoder för iyg kg. daglig mjölkmängd. Dessa siffror äro lätta
att komma ihåg, och det skall utan tvifvel visa sig, att om småbrukaren
tillämpar denna grund för kraftfodergifning, kommer han det rätta så
nära som möjligt. Af det ofvan sagda inses äfven foderkakornas högre
fodervärde.
Det är en i småbrukax-ekretsar ganska vanlig uppfattning, att det icke
lönar sig att utfodra djuren kraftigt. Detta är ett nxisstag. Vi skola
söka bevisa detta påstående. Om eix småbrukare har 10 tunnland jord
och håller 6 kor saxnt kan för dessa sina kor för utfodringsändamål
förfoga öfver 9,000 foderenheter i förrn af hö, halm och rotfrukter, samt
bete och grönfoder, blir det på hvarje djur 1,500 f. e. Onx man räknar
med att djuren väga 450 kg., åtgå för kx-oppens undex-håll 3
fodex-en-heter pr dag eller för år 1,095 f. e. För detta foder har man ingen
inkomst, ty det åtgår för att hålla djuren vid lif. Det blir endast de
återstående 405 fodereixheterna, soxxi kxxxxna gifva någon afkastning. Onx vi
då räkna med att det för djurens underhåll åtgår 1,095x6 f. e., blir
summan häraf 6,570. Återstående 2,430 f. e. lämna låt oss säga 3 kg. mjölk
pr f. e. eller 7,290 kg. Om nxan däremot hållit endast 4 kor och fodrat
denx väl, hade åtgått till underhållsfoder 4,370 f. e. och till produktion
återstått 4,630, som under liknande föx-hållanden kunnat lämna 13,890
kg. mjölk eller pr ko c:a 3,470 kg., en långt ifi-ån ovanlig siffra. Ännu
bättre hade varit att anskaffa kraftfoder, så att man kunxxat hålla 6 kor
med samma mjölkmängd sonx de sistnämnda. Det skulle säkerligen
betalat sig. Vi hafva mångenstädes flex-a djur än vi kunna utfodra väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
