Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbruket, af konsulent V. Ekerot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan nu i största korthet antydts, hvad vi ha att iakttaga för att
få svinskötseln väl ordnad, kunna vi framställa den frågan: huru
många svin kan man med fördel hålla? Detta är beroende af många
omständigheter. Har man skummjölk eller vassla för svinens behof,
brukar man räkna, att man bör ha 2 gödsvin för hvarje ko, möjligen
något mer eller mindre. Detta kan anses ekonomiskt. Emellertid finnes
det i Skånes kargaste bygder småbrukare, som hålla betydligt flera svin
och med god förtjänst.
Men, frågar man, hvar skola vi göra af allt fläsket? Jo, för det första
skola vi fylla det egna behofvet, som nu till dels fylles genom import,
och så skola vi söka få till stånd andelsslakterier, som kunna bereda
fläsket för den utländska marknaden. När vi hunnit dit, skall man finna,
att Sveriges småbrukare kunna bereda sig goda inkomster genom svinen.
Nu äro vi i ett mycket ogynnsamt läge. Vi ha i regel för litet svin för
att kunna exportera något vidare, och skulle produktionen ökas i någon
nämnvärd grad, så sjunka priserna på grund af att vår egen marknad
blir öfverfylld. Den utländska marknaden fordrar dessutom fläsket i sådan
form, att vi ej kunna bereda det så med de metoder vi använda vid
slaktning i hemmet eller i de små primitiva slakterier, som nu existera.
Då svinskötseln är i raskt uppsving, få vi emellertid snart se till att på
ett rationellt sätt ordna afsättningen af dess för jordbrukets ekonomi så
viktiga alster.
Det anses, att man genom förståndig skötsel kan producera 1 kg.
fläsk i helslakt till 55—60 öre. Dit böra vi sträfva, småbrukaren icke
minst. En synnerligen värdefull biprodukt erhålles därjämte, och den
heter — gödsel till våra tegar.
FJÄDERFÄSKÖTSELN.
Under de senare åren har man i åtminstone vissa delar af vårt land
vaknat upp till medvetande om fjäderfäskötselns betydelse. Vi ha länge
importerat stora massor ägg. Nu är det något bättre, men ännu kunna
vi icke tillfredsställa vårt behof af denna för hvarje år mer och mer
värderade vara. Orsaken härtill är, att de mindre jordbrukarne icke
öfverallt lärt sig inse, hur en ekonomisk hönsskötsel skall ordnas.
Skall vår fjäderfäskötsel föras framåt genom ett färre antal större
hönsgårdar eller genom många och små sådana? Stora hönsgårdar ge i regel
dåligt resultat. Däremot blir fjäderfäskötseln alltid lönande, om den
med sakkunskap och intresse bedrifves i mindre skala. Vi måste få
en liten välskött hönsgård vid hvarje småbruk och eget hem inom vårt
land. Endast därigenom kan hönsskötseln nå en sådan utveckling, att
landets behof fylles och ett exportöfverskott skapas. Fjäderfäskötseln
är af den allra största betydelse för alla våra småbruk och deras
ekonomi. Hönan har mer än en gång blifvit dessa hems välgörare.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
