- Project Runeberg -  Svält /
3

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I.



Det var på den tiden jag gick omkring och svalt i
Kristiania, denna underliga stad, som ingen lämnar förrän
han har fått märken av den...

Jag ligger vaken på min vindskupa och hör en klocka
inunder mig slå sex slag; det var allaredan ganska ljust
och folk började gå opp och ned i trapporna. Nere vid
dörren, där mitt rum var tapetserat med gamla
nummer av ”Morgenbladet”, kunde jag så tydligt se en
kungörelse från fyrdirektören, och litet till vänster om den
en fet, pösande annons från bagare Fabian Olsen om
nybakat bröd.

Genast jag slog upp ögonen började jag av gammal
vana tänka efter om jag hade något att glädja mig åt i
dag. Det hade varit lite knalt för mig på sista tiden; den
ena efter den andra av mina ägodelar hade gått till
”farbror”, jag hade blivit nervös och otålig, ett par gånger
hade jag också legat till sängs för svindel en dag. Ibland
när lyckan var god kunde jag driva upp fem kronor av
en och annan tidning för en följetong.

Det ljusnade mer och mer och jag gav mig till att läsa
på annonserna nere vid dörren; jag kunde till och med
urskilja de magra grinande bokstäverna om ”Liksvepning
hos Mamsell Andersson, till höger i porten”. Det
sysselsatte mig en god stund, jag hörde klockan inunder slå åtta
innan jag steg upp och klädde på mig.

Jag öppnade fönstret och såg ut. Där jag stod hade jag
utsikt över ett klädstreck och ett öppet fält; långt borta
låg muren kvar av en nedbrunnen smedja, där några
arbetare voro i färd med att röja undan. Jag lade mig med
armbågarna i fönstret och stirrade ut i luften. Det blev
säkert en vacker dag. Hösten var kommen, den vackra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 27 00:31:57 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svalt/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free