Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sväls 35
Ingen svarar. :
Han har gått! han har gått! tänker jag. Jag känner
på dörren, den är öppen, jag knackar ännu en gång och
stiger in.
Redaktören sitter vid sitt bord, med ansiktet mot
fönstret och pennan i handen, färdig att skriva. Då han hör
min flämtande hälsning, vänder han sig halvt om, ser litet
på mig, ruskar på huvudet och säger:
Ja, jag har ännu inte fått tid att läsa er skiss.
Jag blir så glad över att han i alla fall ännu inte har
kasserat den, att jag svarar:
Nej för all del, det förstår jag nog. Det brådskar ju
inte så. Om ett par dagar kanske, eller ...?
Ja, vi få se. Förresten har jag ju er adress, så.
Och jag glömde upplysa om att jag inte längre hade
någon adress.
Audiensen är slut, jag stiger bockande tillbaka och går.
Hoppet glöder på nytt i mig, ännu var ingenting förlorat,
tvärtom, jag kunde ännu vinna allt, för den delen. Och
min hjärna började att fabla om ett stort rådslag i himlen,
där det just hade beslutats att jag skulle vinna, vinna
hela tio kronor för en följetong...
Bara jag nu hade ett ställe att ty mig till över natten!
Jag överväger var jag bäst skulle kunna försticka mig,
blir så starkt upptagen av denna fråga, att jag står stilla
mitt på gatan. Jag glömmer var jag är, står som en
ensam ruskprick mitt i havet medan sjön brusar och larmar
runt omkring den. En tidningspojke räcker mig
”Vikingen”: ”Den är så trevlig så !” Jag ser upp och far
samman —jag är utanför Semb igen.
Hastigt gör jag helt om, håller paketet dolt framför
mig och skyndar nedför Kirkegaten, generad och ängslig
för att man skulle ha kunnat se mig från fönstren. Jag
passerar Ingebret och teatern, driver ned åt Logen och
viker av nedåt sjön och fästningen. Åter får jag fatt
på en bänk och börjar fundera på nytt.
Var i all världen skall jag få hus i natt? Fanns det
ett hål där jag kunde smita in och skyla mig tills det vart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
