Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Svält
det ingenting till att söka redaktören. Min följetong
fyllde mig med mörka aningar; ju mer jag tänkte på den,
desto orimligare föreföll det mig, att jag kunnat skriva
något användbart så plötsligt, nästan i sömn, med hjärnan
fylld av feber och drömmar. Naturligtvis hade jag
bedragit mig själv och varit glad hela morgonen för
ingenting! Naturligtvis! ... Jag rörde mig i stark fart uppför
Ullevaalsveien, förbi St. Hanshaugen, kom ut på öppna
platser, in i trånga, underliga gator vid Sågarna, över
åkrar och tomter, och befann mig till sist på en landsväg,
vars slut jag icke kunde se.
Här stannade jag och beslöt mig för att vända om.
Jag var varm av promenaden och gick sakta och djupt
nedslagen tillbaka. Jag mötte två höforor, kuskarna lågo
platta uppe i lassen och sjöngo, båda barhuvade, båda
med runda, sorglösa ansikten. Jag gick och tänkte för
mig själv att de skulle tilltala mig, slänga till mig en
eller annan anmärkning eller göra mig ett puts, och då,
jag hade kommit dem tillräckligt nära, skrek den ene och
frågade vad jag bar under armen.
Ett sängtäcke, svarade jag.
Hur mycket är klockan? frågade han.
Jag vet inte riktigt, ungefär tre, tänker jag.
Då flinade de båda två och foro förbi. Jag kände i
detsamma snärten av en tagelpiska på mitt ena öra och
min hatt flög av mig; de unga människorna kunde inte
låta mig passera utan att göra mig ett spratt. Jag tog mig
rasande över örat, tog upp min hatt från dikeskanten och
fortsatte min väg. Nere vid St. Hanshaugen mötte jag
en man, som talade om för mig att klockan var över fyra.
Över fyra! Klockan var redan över fyra! Jag satte
iväg in till staden och tidningen. Redaktören hade kanske
för längesedan varit där och lämnat kontoret. Jag gick
och sprang om vartannat, snubblade, stötte mot vagnar,
rusade förbi alla spatserande, törnade ihop med hästarna,
arbetade som en galning för att komma i tid. Jag flög
in genom porten, tog trapporna i fyra språng och
knackade på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>