- Project Runeberg -  Svält /
38

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 Svält

Alldeles omöjligt! svarade han. Det blir gult
alltsammans! Och så är det en annan sak — han kom viskande
emot mig — jag har en liten tös inne hos mig i kväll, så
det är rent ogörligt.

Ja, när det är så, så är det ju ingenting att tala om.
Jag drog mig tillbaka, sade godnatt och gick.

Det blev ändå ingen annan utväg än att gå ut i skogen
någonstädes. Om bara inte marken hade varit så fuktig!
Jag klappade på mitt täcke och kände mig mer och mer
förtrolig med tanken att jag skulle ligga ute. Så länge
hade jag plågat mig med att finna husrum i staden, att
jag hade blivit trött och led på det hela; det blev en
behaglig njutning för mig att slå mig till ro, glömma mig och slå
dank på gatorna utan en tanke i huvudet. Jag gick förbi
universitetsuret och såg att klockan var över tio, därpå
tog jag vägen uppåt staden. På ett ställe på
Hægdehaugen stod jag stilla utanför en matvaruaffär, där en del
matvaror voro utlagda i fönstret. Det låg en katt och sov
bredvid ett runt franskbröd, alldeles bakom den stod en
låda smult och flera glas gryn. Jag stod och såg på dessa
matvaror en stund, men då jag inte hade något att köpa
för, gick jag därifrån och fortsatte marschen. Jag gick
mycket sakta, kom förbi Majorstuen, gick vidare, alltjämt
vidare, gick i timme efter timme och kom slutligen ut i
Bogstadsskogen.

Här vek jag av från vägen och satte mig ned för att
vila. Så tog jag itu med att se mig om efter ett lämpligt
ställe, började plocka ihop litet ljung och en och gjorde
en bädd uppe i en liten backsluttning, där det var
någorlunda torrt, öppnade mitt paket och tog upp täcket. Jag
var trött och dåsig av den långa promenaden och gick
genast till sängs. Jag kastade och vände mig många
gånger innan jag slutligen kunde lägga mig tillrätta; mitt
öra ömmade en smula, det var lite grand svullet efter
slaget av mannen på hölasset, och jag kunde inte ligga på
det. Mina skor drog jag av och lade under huvudet och
ovanpå dem det stora omslagspapperet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 27 00:31:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svalt/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free