- Project Runeberg -  Svält /
63

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S vä lt 63

Ja, sade han och drog på mun, så går det! Har ni
sovit gott då?

Som ett statsråd! svarade jag. Som ett statsråd!

Det gläder mig! sade han och reste sig. God morgon!

Och jag gick.

En biljett, en biljett även till mig! Jag hade icke ätit
på över tre långa dagar och nätter. Ett bröd! Men det
var ingen som bjöd mig en biljett och jag tordes icke
begära en. Det skulle ögonblickligen ha väckt misstankar.
Man skulle börja att gräva i mina privata förhållanden
och spionera ut vem jag verkligen var; man skulle
arrestera mig för falska uppgifter. — Med högburet huvud,
med miljonärshållning och med händerna i rockfickorna
skrider jag ut ur Rådhuset.

Solen sken redan varmt, klockan var tio och trafiken
på Youngstorget var i full rörelse. Vart skulle jag ta
vägen? Jag klappar på fickan och känner efter mitt
manuskript; när klockan blev elva skulle jag försöka att
träffa redaktören. Jag står en stund på balustraden och
åakttar livet inunder mig; under tiden hade det börjat
ånga av mina kläder. Hungern infann sig igen, gnagde
mig i bröstet, ryckte, gav mig små fina stick som
plågade mig. Hade jag verkligen icke en vän, en bekant som
jag kunde vända mig till? Jag letar i mitt minne för att
finna en man med tio öre, men finner honom icke. Det
var i alla fall en vacker dag; det var mycket soligt och
mycket ljust omkring mig; himlen strömmade som ett
ljuvligt hav hän över Lierfjällen.

Jag befann mig, utan att veta det, på väg hem.

Jag svalt ohyggligt och jag fann på gatan en trästicka
att tugga på. Det hjälpte. Att jag inte hade tänkt på det
förr!

Porten var öppen, stallkarlen hälsade som vanligt god
morgon.

Fint väder! sade han.

Ja, svarade jag. Det var allt jag kunde säga.
Kundejag be honom om att låna mig en krona? Han gjorde det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 27 00:31:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svalt/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free