Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 soöl
Ja, nu får ni alltså vända om, sade hon och stannade.
Ja, jag får väl det, svarade jag.
Men strax efter menade hon, att jag nog kunde gå
med till porten. Herre gud, det var då inte något galet i
det. Vad?
Nej, sade jag.
Men då vi stodo vid porten, trängde sig åter allt mitt
elände in på mig. Hur skulle man också kunna hålla
modet uppe när man var så knäckt och sönder? Här stod
jag framför en ung dam, smutsig, trasig, vanställd av
svält, otvättad, bara till hälften klädd — det var så att
man kunnat sjunka genom jorden. Jag gjorde mig liten,
hukade mig omedvetet ned och sade:
Får jag inte träffa er mer?
Jag hade intet hopp om att få möta henne igen; jag
önskade nästan ett skarpt nej som kunde rycka upp mig
och göra mig liknöjd.
Jo, sade hon.
När?
Jag vet inte.
Paus.
Vill ni inte vara så snäll och ta av floret bara ett enda
ögonblick, sade jag, så att jag får se vem jag har talat
med. Bara ett ögonblick. För jag borde väl se vem
jag har talat med.
Paus.
Ni kan möta mig här utanför, tisdag afton, säger hon.
Vill ni det?
Ja, kära ni, får jag lov till det?
Klockan åtta.
Gott.
Jag strök med min hand nedför hennes kappa, borstade
snön av den för att få en förevändning att röra vid henne;
det var en vällust för mig att vara henne så nära.
Så får ni inte tro alltför galet om mig då, sade hon.
Hon log åter.
Nej..-
Plötsligt gjorde hon en resolut rörelse och drog floret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
