Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Svält
ju skyldig er ett par kronor och det är skam att jag inte
har betalt dem för länge sedan. Men nu skall ni få dem
med det första.
Ja tack, svarade jag. Men jag visste, att han aldrig
tänkte betala mig de där kronorna.
Ölet steg mig tyvärr genast åt huvudet, jag blev
mycket upphettad. Tanken på aftonens äventyr
överväldigade mig, gjorde mig nästan virrig. Tänk om hon nu
inte mötte mig på tisdagl Tänk om hon började tänka
efter och fatta misstanke!... Fatta misstanke mot
vad?... Min tanke blev med ens livslevande och började
tumla om med pengarna. Jag blev ängslig, dödligt
förskräckt för mig själv. Stölden med alla dess detaljer
stormade in över mig; jag såg den lilla butiken, disken,
min magra hand då jag grep pengarna, och jag utmålade
för mig polisens tillvägagående när de kommo och skulle
ta mig. Järn om händer och fötter, nej, bara om
händerna, kanske bara på den ena handen; skranket,
vakthavandes protokoll, ljudet av hans penna som skrapade,
hans blick, hans farliga blick: Nå, herr Tangen? Cellen,
det eviga mörkret...
Hm. Jag knöt häftigt ihop händerna för att ge mig
mod, gick fortare och fortare och kom till Stortorget. Här
satte jag mig.
Inga barnsligheter! Hur i all världen skulle man kunna
bevisa att jag hade stulit? Dessutom vågade inte
hökarpojken slå alarm, även om han en dag kom ihåg hur det
hela gått till; han hade nog sin plats för kär. Inte något
bråk, inga scener, om jag får be!
Men dessa pengar tyngde nu likafullt min ficka och
gåvo mig ingen ro. Jag satte mig att rannsaka mig själv
och blev på det klara med att jag hade varit lyckligare
förr, på den tiden jag gick och led i all ärlighet. Och
Ylajalil Hade jag inte gått och sölat ned även henne
med mina syndiga händer! Herregud, herre min Gud!
Ylajali!
Jag kände mig full som en alika, sprang plötsligt upp
och gick ända bort till kak-gumman vid Elefantapoteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
