Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Svält
sitt misstag; jag hörde icke alls på honom, jag stod hela
tiden och stirrade på denna röda kjol, som närmade sig
uppför gatan. Och en rörelse ilade genom mitt bröst, ett
glidande, fint sting; jag viskade i tankarna, viskade utan
att röra munnen:
Ylajali!
Nu vände också ”Jungfrun” sig om, upptäckte de två,
damen och herrn, hälsade på dem och följde dem med
ögonen. Jag hälsade icke, eller kanske jag hälsade. Den
röda kjolen gled uppför Karl Johan och försvann.
Vem var det som följde henne? frågade ”Jungfrun”.
”Hertigen”, såg ni inte det? ”Hertigen” kallad. Kände
ni damen?
Ja visst. Kände inte ni henne?
Nej, svarade jag.
Jag tyckte ni hälsade så artigt?
Gjorde jag det?
He, gjorde ni inte det? sade ”Jungfrun”. Det var då
besynnerligt! Det var också bara på er hon såg hela
tiden. ?»
Var känner ni henne ifrån? frågade jag.
Han kände henne egentligen inte. Det förskrev sig från
en kväll i höstas. Det var sent, de hade varit tillsammans
tre glada själar, kommo just från Grand, träffade denna
människa gående ensam vid Cammermeyer och hade
tilltalat henne. Hon hade först svarat avvisande; men den
ene av de glada själarna, en man som skydde varken eld
eller vatten, hade bett henne rakt på sak om att
få följa henne hem. Han skulle vid Gud inte kröka ett
hår på hennes huvud, som det står skrivet, bara följa
henne till porten för att övertyga sig om att hon kom säkert
hem, annars skulle han inte få ro på hela natten. Han
pratade utan hejd medan de gingo, hittade på den ena
galenskapen efter den andra, kallade sig Waldemar
Atterdag och utgav sig för fotograf. Till slut hade hon måst
skratta åt denna glada själ, som inte hade låtit sig
förbluffas av hennes köld, och det slutade med att han följde
med henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
