Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Fru Hults förvåning var stor och saknade icke
uttrycksmedel. Emellertid hämtade hon sig fort
från öfverraskningen och uppbyggde sig med be-
traktelser öfver den allmänna uselheten b land män-
niskorna. Hon tyckte mycket om att använda
kyrkliga uttryck, där det enligt hennes mening
föll sig väl, och utbrast därför:
»Hvad har du att göra med andra kvinnors
syndalif? Ditt eget är minsann uselt nog för en
rättfärdig Gud. Du har att reparera ditt fel med
att gifta dig med honom, det ä’ inte tu tal om den
saken. Drag inte mera skam öfver oss, än du gjort !
För resten kan du inte vara säker på att hon talade
sanning.
»Läs det här mamma!» sade Agda och räckte
fram brefvet.
»Visst ä’ det nedrigt af honom», tyckte den
gamla kvinnan, sedan hon tagit del af skrifvelsen.
»Men m an ä ’i alla fall sig själf närmast. Dig ä’
han ju så dann med, så dig gifter han sig med.»
»Jag kan aldrig tro honom mera, mamma», ut-
brast Agda lidelsefullt. »Aldrig! Det kan aldrig
bli detsamma mellan oss som förr. Hur skulle jag
kunna tycka om honom nu, sen han bedragit mig
så», ti llade hon med lägre röst och me r osäkert, ty
hennes hjärta blödde under den halfva förnekelsen
af dess kärlek.
»Tycka om! Tycka om! Hur många tror du
gifter sej, för att dom tycker om sin karl. Man gör
det för att få sitt eget och slippa tjäna främmande.»
»Men, mamm a, det ä’ väl inte rätt gjordt mot
karlarna ?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
