Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
målen för en oaflåtlig uppmärksamhet under många
timmar och ännu knappast uppfattande de nya in-
trycken. — Så var det plötsligt, som om eldens och
ångans hemvist våldsamt vräkte ut sitt lefvande
innehåll. Genom kolsvarta öppningar vältrade ett
myller af mörka kroppar med blekhvita ansikten;
porthvalfvets hvita gap slukade de skillda ström-
marna, som sedan i en ofantlig våg slungades mot
järngrinden, där »OlyckanB stod på lur. Hittills
hade samma särtycke, som hvilar öfver de enstaka
förstkommande, äfven präglat massan, men då den-
na var väl utom fabriksområdet, försvann detta.
Gatans skiftande scener trängde sig med makt på
sinnena, luftande ut hjärnorna, som af enformiga,
tusenfaldt upprepade handgrepp vaggats i dvala
Vän sökte vän, händer möttes, kamratliga ord väx-
lades och skratten sprudlade friska och omedel-
bara. Och inom kort hade människovågen splitt-
rats — försvunnit i stänk och rännilar. Fabriks-
området låg öde.
Redan närmade sig portvakten för att stänga.
Då syntes Olof Rönn i hvalföppningen. Lång och
smidig, fast med lätt böjda skuldror, framstod han
ett ögonblick som en skarpt markerad kolteckning
mot gårdens i ärggrönt förtonande dager. Väl ut-
kommen, gaf han sina skuldror ett kraftigt ryck
bakåt, spände ut bröstet och lät sin öppet fri-
modiga blick fara först uppåt mot skyn och sedan
öfver gatuvimlet, i det han försvann nedåt gång-
banan. På honom syntes »Olyckan» ha väntat, ty
nu lämnade hon sin post och sm ög sig efter honom.
Värmen var tryckande. Det dröjde icke län ge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
