Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
helt med hans mod och tillförsikt. Det kom ett
djupt veck mellan hans ögon, och käkarna arbetade
med att söndermala något, som inte fanns. Ack,
tänkte han, om jag mötte någon kamrat, som hade
en mullbänk att ge mig, så jag åtminstone för till-
fället slapp den här förfärliga hungerplågan ! Men
här uppe finns ju ingen. Ner alltså åt hamnen !...
Och han tog ut stegen, så att han snart försvann
ur sikte för sin hustru, som med lillan på armen
och Valle hållande i hennes schalfrans stod och
såg efter honom.
När mor senare på förmiddagen hade fått sin
balja fylld med varmt vatten och knutit om sig skur-
förklädet, som hon förfärdigat af en gammal säck,
kom fru Friman själf ut i köket för att gifva några
anvisningar. Hon var klädd i en smakfull terra-
cottafärgad morgondräkt och bar på sitt vågiga
hår en liten mössa af äkta spetsar. Och när hon
trädde fram i golfvets breda solstrimma, sände ju-
velen, som hon bar ofvan vigselringen, ut praktfulla
strålknippen. Helt vänligt sade hon :
»Hur står det till hemma? Må småttingarna
bra ?»
»J3– ja§T tackar», svarade-hon. »Alla ä’ krya.»
»Nå, men annars då?»
»Ja, vi ha smått om allting, men de’ ä’ vi ju
vana vid numera. Det blir väl bättre, hoppas jag.»
»Har inte hennes man börjat arbeta än?»
»Nej, frun vet väl, att strejken inte ä’ slut än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
