Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och betänksamt stirrade in på de tomma hyllorna.
Men något, som kunde inbringa en slant. Nej!
Väggarna voro bara — där hade dock funnits ett
väggur och taflor — sängen var betäckt af ett slitet
lakan, ty det hvita täcket var för längesedan bort-
buret tillika med allt linne, alla gångkläder, allt
husgeråd, som kunde undvaras. O, den högen pant-
kvitton ! Hon såg på sin kjol. Den finge hon
möjligen låna en krona på, men ack, det var ju
den enda ytterkjol hon ägde ! Hvad skulle hon
taga sig till? Låna af någon granne? Taga mat
på kredit ? Hennes redbarhet uppreste sig där-
emot, då hon icke visste, hur hon skulle kunna be-
tala. Och hvem ville för öfrigt hjälpa henne? In-
gen, ingen. Eländet tog dem nog med hull och
hår...
Hade mor barfa k unnat blicka in i s in grannfrus
varma kök, skulle hon inte varit fullt så hopplös
och förtviflad. Ty där stod en frodig matmor och
vispade pannkakssmet, gul af ägg och mycket
rikligt tilltagen just med tanke på de små
Bergarnas matlust. Men det kunde hon ju inte.
Dessutom var hon matt, hungrig och ledsen öfver
att ha mist sitt arbete. Visserligen ångrade hon hvar-
ken sitt uppförande eller sina ord utan var tvärt-
om nöjd med sig själf, ty hon visste sig ha hand-
lat rätt. Men ändå ... ändå ... Och slutet på det
hela blef, att hon föll i en förtviflad gråt.
Först kommo tårarna fåtaliga och brännande,
men sedan blef det ett riktigt skyfall. Ack, huru
hon nu gned sina stackars ögon och torkade af
dem med blusärmarna, fick hon dem slutligen nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
