Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
got sa när klara. Och då såg hon plötsligt en
känd gestalt skymta förbi fönstret, ville resa sig
men hann inte, förrän dörren slogs upp och en
gammal mössa flög mot taket. Samtidigt foro hen-
nes egna händer upp mot öronen, ty en serie hur-
rarop höll på att spräcka deras hinnor. Upp från
golfvet fångades lilltösen och fick sig en dans i
fars famn, så hennes skor och strumpor flögo åt
rummets hörn, och en kaskad af små skrik och
jublande skratt af löste hurraropen. Men när hon
ändtligen släppte, kom mors tur. Och hon höll på
att aldrig komma ur fars famn. Han kramade hen-
ne, så att hon kände andedräkten hämmas, och han
pressade sitt ansikte mot hennes kinder och hals,
så de svedo som eld och blefvo kräftröda, ty fattig
fars skäggstubb var veckogammal och grufligt
hvass.
Fritz hade emellertid genast förstått orsaken till
fars glädje och stod redan i dörrvrån, ropande
och vinkande till sina två utevarande bröder;
»Grabbar, grabbar ! Kom in, få ni veta något
Iifvadt !»
Och grabbarna kommo i fyrsprång och träng-
des tillsammans med den öfriga familjen kring
far, som lättfattligt, målande och yr af glädje ta-
lade om, allt hvad han visste. Och behållningen af
den andlöst åhörda berättelsen var den, att strejken
var slut med seger för ståndaktiga, uthålliga far
och hans kamrater.
Mor strålade, och barnen strålade, så att, när
lilla Irma förklarade: »Jag är så rysligt hungrig,
mamma. Jag vill så gärna ha något att äta ...» var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
