- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
58

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

B. M. Halland föddes 1835 i etl fattigt hem i Drängsered,
Halland. Han reste 1855 till Amerika, där han efter att ha förtjänat litet
pengar började studera vid Augustanaseminariet. Efter fullbordade
kurser prästvigdes han 1864, och hans första arbetsfält blev
Burlington. Iowa, där han under mycken försakelse verkade till 1870,
då han grundlade Hallandkolonien. Han blev nybyggarnas pastor
i Stanton och förestod även ett par andra församlingar. 1883—88
var han affärsföreslåndare vid Augustana College och därefter
postmästare i Stanton, samtidigt betjänande en liten församling il mil
(22 Vä km.) från staden. Han avled 1902.

1868 gjordes början till de svenska samhällena kring Trade
Lake i norra Wisconsin av en skara gruvarbetare från Bergslagen,
som trötta på den under den föregående vintern rådande dyrtiden
i Sverige utvandrade tvärt emot förmäns
av-rådan och varningar samt togo land i tjocka
skogen 22 mil (35V* km.) från någon farbar
väg. L’nder stora försakelser arbetade de sig
småningom lill välslånd. I dessa trakter bo
nu över 0,000 svenskar. Men köpmannen Erie
H. Johnson i Trade Lake. vilken som liten
gosse medföljde sina föräldrar till deras nva
hem i Amerika, klagar över, att den dä
rådande grannsämjan efterträtts, sedan
välmågan blivit bofast, av knot, avundsjuka,
trångbröslcnhet och butterhet, en
anmärkning som tyvärr kunnat göras mot mer än
ett annat svenskt samhälle i Amerika.

1870 grundades av amerikanska ministern
i Sverige W. W. Thomas en svensk koloni
i staten Maine. Den lår vara den enda
jordbrukskoloni, som sedan 1700-talet lyckats i denna stat och räknar
över 3.000 svenskar.

1871 grundade kapten Walfrid Been (född i Hälsingborg 1824)
vid en liten vik av Superiorsjön i Michigan en koloni, som han
benämnde Skanee efter sin födelseprovins Skåne. Den har en
folkmängd av över 100. Been avled genom olyckshändelse 1907.

I Nebraska funnos svenskar i slutet av 1860-talet. men de
uppehöllo sig alla i staden Omaha. Först i mitten av 1860-talet började
svenska lantsamhällen uppstå, det första i trakten kring Kcarney.
Sedermera uppväxte kolonier på många platser, såsom Wahoo,
Stromsburg, Axiell, Wausa, Holdredge, Gothenburg och en mängd
andra med förgreningar åt olika håll. Till en början hade man
svårt för att tro, alt det skulle kunna bli någonting bevänt med
jordbruk i dessa av naturen ödsliga, nakna och förbrända nejder, och
de första landagenterna, som sökte draga folk ditut, såsom F. A.
Beiyon, V. Rylander m. fi., blevo utsatta för mycken smälek, för-

Pastor It. M. Halland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free