Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det kyrkliga livet och skolverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
voro i samma belägenhet soin jag och hade det än svårare, ty en
del hade stora familjer att försörja. 1 slutet av augusti eller början
av september hade vi ett kärt besök av d:r Passavant från Pittsburg,
Pennsylvania. Att ban fick göra bruk av vår enda säng, var
naturligt. Men olyckligtvis regnade det den natten, och taket höll icke
tätt. Icke underligt därför att han drömde, att ban låg på bottnen
av en sjö och våndades. I okt. anlände en del av våra vänner från
Indiana, och under tre veckors tid härbärgerade vi i vårt lilla hus
närmare 20 personer.»
En och annan komisk tilldragelse gav omväxling i mödorna.
Sommaren 1854 skulle ett par vigas i Lafayette, Indiana. En
person, som betalt överresan för brudgummen, kom för att utkräva
sin fordran. Detta gjorde bruden en smula tveksam, och en lång
slund gick, varunder
man satt ute på
stubbarna och
ackorderade om saken.
Pastorn tröttnade
slutligen och frågade,
om det vore
meningen, att någon
vigsel skulle bli av.
Brudgummen
ropade då till bruden,
som gått in i huset:
»Vill du nu, att dä
ska bli nät av, så får
dä la ske, innan
prästen går- »Ja,
visst vill ja dä , blev
svaret, och så förrättades vigseln. Men huruvida fordringsägaren
någonsin fick sina pengar är tvivelaktigt, eftersom brudgummen var
en redan till åren kommen man och sålunda mindre arbetsför.
1 en liten församling beslutade man sig något för hastigt för
kyrkbygge, Pastorn beställde virke ocli fick det kört till platsen.
1 samma veva flyttade över hälften av församlingen till annan
ort, och de kvarvarande ville icke betala för virket. Pastorn
måste låna pengar efter en ränta av 4 procent i månaden, för att
kunna betala skulden. Under tiden plockade de närboende till sig
virket, och inom kort var hela högen försvunnen. Allt vad
prästen någonsin fick i ersättning var en säck mjöl, som en av
virkestjuvarna självmant gav honom. Men då pastor Norelius vid
ett tillfälle av några av sina församlingsbor helt ogenerat blev
bjuden alt taga del i »lite fylle och kortspel», såg han intet
komiskt däri, utan kände sig i stället pinsamt berörd. Prästerna
hade i allmänhet rätt svårt att tillämpa vad man kallar kyrklig
Pastor Norelius’ första hus i Vasa, Miouesota.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
