Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det kyrkliga livet och skolverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
i Sverige, kom omkring 1855 till Michigan, där han slog sig ned
på landet och predikade för traktens folk, en hop ogifta norska och
svenska sågverksarbetare, vilka lovat att i ersättning upptaga en
kollekt vid varje nattvardsgång. Men då de tyckte, att prästen
började hålla nattvardsgång för ofta, drogo de sig undan. Den
stackars prästen for illa. Hans föda bestod mestadels av majs och
sirap. Han begav sig då till Princeton, Illinois, där han hört alt
en församling skulle vara vakant. Här höll ban en predikan, men
folket tyckte del var skräp och han måste åter giva sig i väg. Ilan
fick dock 18 dollars för sitt besvär. Han uppehöll sig därpå någon
lid i Chicago, praktiserande som läkare, och lär därifrån ha
återvänt till Sverige. En förfallen svensk student vid namn Jolin
Posen-berg förestod under något års tid församlingen i Stockholm, Wis.,
men gjorde sig omöjlig genom fylleri. Han blev därefter läkare.
Minnesola hemsöktes av åtskilliga tvetydiga figurer. Om ett par
av dessa har pastor P. Carlson berättat: Den ihärdigaste av alla var
en David Brown. Han var här en lång tid och drog omkring med sin
bössa ocli sin brännvinskagge. Ilan jagade, fiskade, drack, predikade,
döpte, vigde o. s. v. I sina predikningar sade ban ofta till sina
åhörare, att de skulle leva som han lärde och icke som lian levde.
Hans säll att gå till väga för sin utkomst var att taga ett stycke
land. Sedan fick han folk att bygga hus åt honom, eller prästgård
som han kallade det, och göra en del arbete pä landet. När han
spelat ut sin roll som präst, sålde han sitt land och drog till en
annan marknad.* Brown var en försupen student från södra Sverige
med goda kunskaper och god talförmåga. I församlingarna i
Pennsylvania upplrädde omkring 1860 en svensk-finne vid namn Hylén,
men som vanligen benämndes mössprästen, emedan han ständigt
hade mössan på huvudet, natt och dag, när han predikade likaväl
som när lian åt. Ilan påstod sig tillhöra den helige andes kyrka.
De ordinarie prästerna hade det ofta allt annat än behagligt.
Min familj började bli stor, och huset var alltför litet, ty vi bodde
8 personer i en källare 12 fol bred och 11 fot lång, och då
församlingen vägrade att bygga till huset, ansåg jag det vara tid på
att tänka pä att flytta», berättar pastor P. Beckman på ett ställe
i sin självbiografi. I pastor Norelius’ skildring av sin första
tjänstgöringstid i Vasa, Minn., heter det: »Ungefär 3 mil från skolhuset
köpte jag rättigheten till 160 acres för 130 dollars. På detta land
invid en ypperlig källa fanns en liten hydda av stockar, S fot i
fyrkant med torvtak och jordgolv. I sammanhang med den
uppsatte jag ett brädskjul, vartill åtgingo två lass grova, ohyvlade
bräder. Delta blev boningshuset, och vi flyttade in i detsamma
innan vi liadc golv, Iak, fönster eller dörr, och lågo på en spånhög
om nätterna, tills vi kommo oss bättre för. Vi spände väv till både
yttre och inre tak, men när det regnade höllo de icke lätt, varför
vi under sådana nätter måste sova under ett paraply. Mina grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
