Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
svensk-amerikansk typ. En bekant titi mig kom en dag i
samspråk med en landsman, som höll på med uppförandet av ett
hus åt sig. Denne kom under samtalet all nämna, all ban var
kyrkligt sinnad och förut ofta besökt den svenska lutherska kyrkan,
så länge den var luthersk, men beslutat att ej mer ha någol med
den all göra, sedan de gjort den till en Emanuelskyrka». Min
vän uppoffrade cn läng stund på att söka förklara för mannen, att
kyrkan fortfarande var lika mycket luthersk som förut, ehuru
man givit den namnet lutherska Immanuelskyrkan, för att lättare
kunna skilja den från andra lutherska kyrkor, som tilläventyrs
kunde komma att byggas i Iraklen, alldeles sora andra
kyrkosamfund beteckna sina kyrkor med namn eller siffertal. t. ex.
första baptistkyrkan, andra baptistkyrkan o. s. v., talade om för
honom, vad namnet betydde, och ansträngde sig alt göra begripligt
för honom, hur det hängde ihop med saken, men förgäves. Mannen
hade Tålt för sig och trodde fullt och fast, att Emanuel var namnet
på den person, som ägde kyrkan, att Luthers lära ej mer fick
förkunnas där. och alt ägaren Emanuel var den, som bestämde,
vad som skulle predikas. Hur enfaldig denne man än var i
detta stycke, hade ban likväl haft förstånd nog att förtjäna och
spara ihop pengar, var busägare, hade pengar på banken o. s. v.
Svindlare och skojare i större skala ha dess bättre varit sällsynta
i Svensk-Amerika sedan den första invandrareperioden, då en
mängd filurer från Sverige sökte sig ett fält för sina talanger i
Amerika med dess mera obundna förhållanden. På den tiden
grasscrade de beryktade emigrantrunnarna, för vilkas svada
omiss-länksamma invandrare ofta föllo offer. Många av dessa blevo
under allehanda förevändningar plundrade på allt vad de ägde.
Kommo de någorlunda helskinnade undan runnarnas anslag och
lyckades spara ihop en slant, lurades de ofta all sälla in den
i någon växelaffär eller bank, som manövrerades av från Sverige
förrymda skojare, vilka efter någon lid försvunno med kassan.
Tack vare invandringslagarnas skärpande och den noggrannare
kontroll, som numera föres över banker och växelaffärer, har
icke på länge uägol dylikt förekommit. Ett hell galleri av vinglare
och bedragare, som pä 1860-talet opererade i Svensk-Amerika,
framställdes i en år 1X71 i Stockholm utgiven bok med titel:
Bland bättre folk och pack i det förlovade landet. Den typens
svensk-amerikaner existera dess bättre icke mer. Men det finns
en med dem besläktad typ. som i mindre skala bedriver vinglerier.
Eleganla herrar med imponerande sätt och utseende laga in på
något fint hotell ocli vräka sig värre, än om de vore miljonärer,
stifta bekantskaper inom den finare societeten såväl bland svenskarna
som bland amerikanerna, låna pengar och avdunsta. Sådant har
hänt många gånger. Det finns alltid gott om folk. som làler sig
duperas av personer med vräkiga låter; i all synnerhet om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
