Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
En typ, som är ofantligt myckel vanligare bland
svensk-amerikanerna än den, som representerades av N. B. Nelson och Gustaf
Källman, är den poetiska typen. Det är alldeles otroligt, vad del
skrives mycket poesi i Svensk-Amerika. De tidningar, som bland
sina spalter ha en s. k. allmänning, där deras prenumeranter fa
skriva vad de behaga, munhuggas, filosofera o. s. v., innehålla
nästan varje vecka en eller flera dikter av arbetare, tjänsteflickor
och andra, som man aldrig i Sverige tilltrodde någon poetisk
känsla eller flykt. Mycket av dessa poetiska utgjutelser är
naturlig I vis bara fraser och ord, men där är också myckel, som vittnar
• un både begåvning och känsla. Somliga av dessa diktare akta icke
för rov. dä deras egen förmåga ej räcker lill, att sända titi tidningar
avskrifter av andras poem, stundom nedtecknade ur minnet och illa
förvrängda, med avskrivarens namn under. Tidningar hu flera
gånger blivit duperade av dylika gynnare. Det är ju icke möjligt
ens för litleratiirkännare all hålla reda pa all poesi, allra minst
da man har att göra med ej blott svenska originaldikter, ulan även
översättningar. Ingenting förargar en del av dessa diktare, i
synnerhet sådana, som |ola|i sakna den x. k. gnisl.in, och vilkas poelasleri
saknar bådo rim och reson. mer än alt bli kritiserade. Andra
återigen, och det är vanligen sådana, som verkligen äga poetisk
förmaga. äro tacksamma för de anmärkningar, som göras, och
t. o. 111. anhalla om alt fa sina rimmericr rättade av redaktionen..
I mellertid synes denna ävlan all uttrycka sig i bunden form vittna
om. all svenskarna äro ett poetiskl folk. och att del är den större
friheten i Amerika, i delta fall friheten att skriva i tidningar,
som gör. all deras anlag bättre komma lill synes här fm i Sverige.
Ar 188!i gjorde jag i Portland. Oregon: bekantskap med ett
gammall original vid namn Charles Ahlström. En liten gubbe med
milda, livliga ögon. rask och spänstig gäng. kvicktänkt och hurtig
i sina rörelser, rak i ryggen som en militär, underhållande i samtal
ocli rik på intressanta minnen och erfarenheter. Han var då
redan över 72 år gammal, men säg myckel yngre ut. Han hade
varit bosatt i Kansas. Florida och Texas, sedan ban vid rått
framskriden ålder utvandrat lill Amerika. Han hade varit gift
lr>’ gånger. Två av äktenskapen erinrade han sig såsom olyckliga.
Blott med en av hustrurna hade han varit |veklig, men henne
fick jag inte behälla mer än 18 månader . tillade ban i sorgsen
lon. Oaklal sin långa vistelse i Amerika kunde han knappast tala
ett ord engelska. Han var frisk och kry som ett vinterny. Endast
en skavank hade han ban var döv. sä att alla samtal med honom
måste föras i högljudd ton. I nder någon lid langl tillbaka hade
han försökt sig som fotograf, eljesl försörjde han sig mestadels
som skräddare om vintrarna och om somrarna som kemist och
malmundersökare. Han gav. närliclst ban lyckades fa någon elev.
undervisning i analysering av bergarter, malmer o. d.. men det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
