Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 IS
som han älskade mest, och som skänkte honom den största
tillfredsställelsen. oin också den minsta ersättningen, var guldgräveri.
Att ströva omkring i berg och backar och prospekla . som det
kallas, var hans liv. Ehuru, som sagt, över 72 är gammal, begav
han sig i sällskap med en av mina vänner till södra Oregon pä en
längre prospectingtur och for ända till Alaska i samma syfte.
Någon synbar behållning av dessa färder fick ban visserligen ej
att uppvisa, men han tröstade sig med, att ban som barn blivit
spädd, atl han skulle bli mycket gammal och kort före sin död
bli mycket rik. Jag vet, alt jag blir 100 år gammal . sade ban.
och del är förargligt, alt det skall dröja så läng lid, innan jag
vinner min rikedom, men det kan ju också bända, att käringen,
som spådde mig, räknade fel, och att jag kanske rätt snart gör ett
rikt fynd. Gubben Ahlström . såsom vi alltid kallade honom,
var filosofiskt anlagd och tog med- och motgång med samma
orubbligt goda lynne. Naturen är en hjärtlös maskin , löd en
av hans satser, och med denna övertygelse, som ju ingen
naturforskare kan eller vill jäva, motsåg han varje skickelse med
förtröstansfull! lugn. Han var ytterst målllig i levnadssäll och vanor,
hyrde en stuga för sig själv, lagade sin egen mat, drack då och då
lilet vin eller annat dylikt, men alltid efter mått . såsom ban själv
uttryckte del. Ilan hade nämligen elt apolckglas. vari han hällde,
vätskan. Av vin tog han I uns, av starkare varor endast ett uns.
I Kansas hade någon filur långt tillbaka pä 1860-talet narrat honom
alt betala .">00 doll. för receptet lill en sorls läskedryck. Denna
tillverkade Ahlström under sin vistelse i Portland och sålde under
namn av European nectar . Åtgången var dock skäligen klen.
ocb när ban några år senare, dä vi träffades i San Francisco,
försökte avyttra det dyrbara receptet till en därvarande apotekare,
med vilken jag gjorde honom bekant, ville denne icke köpa det.
ehuru gubben satte priset så lågt som 2’s dollars. Något nedslagen
av denna opåräknade motgång, sade Ahlström lill mig: Låt- oss
flytta härifrån: denna stad är Jerusalem; vi kunna icke Irivas
här, där människorna inte ens vilja giva 2" j dollars för en sak. som
koslat mig 500 dollars.-
Han stannade i alla fall ett par år i Jerusalem , såsom han
alllid kallade San Francisco, ocb vi träffades rätt ofta. En dag,
då jag i sällskap med min hustru besökte honom, hade ban köpt
hem en halv gallon portvin och ville ovillkorligen all vi skulle
smaka därpå. Ilan fyllde det sedvanliga 4-unsglaset ocli räckte det
till min hustru, men hon tyckte, alt glaset såg för smutsigt ul, och
kunde ej förmås alt mer än låtsa sig läppja pä drycken. Jag,
som skulle vara modigare, förstås, blundade ocb hällde i mig
hela innehållet i en stor klunk. Men upp kom det lika kvickt,
emedan jag samtidigt fåll munnen full med något tjockt,
illa-smakandc ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
