Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL II.
Bilder och episoder ur del svensk-amerikanska livet.
En minnesfest i kväll vi lira här
Med patriotisk känsla utan mätta
För v&ra landsmän, som till Delaware
Hitkommo sextonhundra trettiåtta.
De trotsade Atlantens vreda väg,
Ocli äventyrligt var nog deras täg,
Men varken stormar eller ruskigt väder
Förmädde skrämma dessa vära fäder.
Gustaf Wicklund
Med dessa rader inleddes elt skäm |sällt l poem, som av sin
författare föredrogs vid förfädersfesten i Minneapolis i sept. 1890.
Iredje aret etl dylik fest firades i Svensk-Amerika. Ar 1888, det
250 de året efter svenskarnas landstigning i Delaware, tillställdes
en storartad fest i .Minneapolis på initiativ av därvarande svenska
präster och tidningsmän. Tal höllos av \V. \Y. Thomas frän
Maine, J. A. Enander. C. A. Swensson ocli kapten O. G. Lange,
vilken introducerades såsom den äldsta då levande
svensk-amerikanen med hänsyn lill vistelse i Förenta staterna; bön hölls av
T. N. Hasselquist; poem av I). Xyvall. Ernst Lindblom ocli II.
Stockenström sjöngos eller upplästes, musik presterades o. s. v.
Närmare 15.000 personer bevistade festen.
Kapten Lange koin då på den idén. all en dylik fest borde
firas varje år såsom en svensk-amerikansk nationalfest under namnet
Våra förfäders dag. saml skrev ett upprop, som han införde i
tidningarna. I följd av hans agiterande för saken kom cn
för-fädcrsfcst till stånd i Minncapolis även 1889 och 1890, i Portland,
Oregon, 1890, i San Francisco 1891, 1892 och 1893 och under
de nämnda åren även på åtskilliga andra plalser. Enligt Langes
uträkning firades förfädersfesten av mer än 200,000
svensk-amerikaner, livade av fosterlandskänsla och vördnad för fäder oeh
fädernesland . Egei nog firades festen i september, ehuru
Dclawatv-svenskarnas landstigning skedde i mars. såvida vi icke skola tro
den i föregående kapitel omnämnde d r Litzelles påstående, att
historieforskarna misstagit sig, och alt de första kolonisterna kommo
redan i sept. 1837. Med Langes bortgång avsvalnade emellertid
intresset för den av honom instiftade nationaldagen, och någm
förfädcrsfesl har nu. såvitt jag vet, icke firats på många år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
