Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. G. I.ange var född i Göteborg àr 1811, gick lill sjöss
1821 som kajutvakt på etl amerikanskt fartyg, vilket anlände till
Koston i september samma är. Ilan fortsatte sitt sjömansliv i över
10 är. 1838 bosatte ban sig i Chicago, den förste svensk, som
slog sig ned där. Efter att ha bedrivit apoteksrörelse en tid
flyttade ban lill Milwaukec och blev järnhandlare. Även där
var ban den förste svensken. Han bistod t nonius med råd ocb
dåd, dä l uonius 1811 kom dil, och ban mottog Fredrika Bremer
i sitt hem, da hon 1850 besökte Wisconsin, ocli följde med henne
lill det av 1’nonius grundade, men då redan av honom och hans
följeslagare övergivna nybygget. Lange blev senare reseexpedit
för en firma i Albany, New York. var en tid bosatt i South
Carolina, flyttade äter lill Wisconsin och 1800 till Chicago. 1800
besökte ban Sverige. I föreningarnas
liisto-ria är redan omtalat, att han skaffade en
boksamling åt Svea i Chicago. I nder
senare delen av sitt liv arbelade ban
mestadels som försäkringsagent. Han var myckel
svonsksinnad ocli försummade aldrig etl
tillfälle all berömma Sverige ocb dess
kultur. Med sina landsmän talade han alllid
svenska. Han avled 1803 Tvä dagar före
sin död hade ban besök av biskop von
Scheele, som da var stadd på sin första
Amerikaresa.
Som svensk-amerikansk nationaldag
synes midsommardagen Ini blivit
allmänt antagen. Särskilt i Chicago,
där stundom ända lill 30,000
svenskar-kunna räknas på festplatsen, samt i San
Francisco firas midsommardagen med entusiasm. Da dansas kring
majstång, sjunges, deklameras, hälles lal ocb fråssas pä
innehållet av medhavda matkorgar, och allt går så svenskt till. atl
man lätt kan tro sig förflyttad lill Sverige. F. ö. roar man sig
året runl i de större svenska samhällena med alla slags fes|er —
föreningsfester, sångarfester o. s. v.
Vid de s|ora utställningarna i Filadelfia 1X70. Chicago 1893,
SI. Louis 1901. Portland 1905. Seattle 1909, San Francisco 1891
och 1915 samt San Diego 1910 ha dc olika nationerna och
staterna haft sina egna s. k. dagar tyska dagen. Californiadagen o. s. v ,
då inan lågar i procession ul lill utställningsplatsen och firar
dagcn med sång och tal m. ni. I nder utställningen i l-iladelfia
var sålunda den I juli 1870 svensk dag. En stor fest hölls, vid
vilken 1)1. a. red. J. A Enander ocb pastor E. Norelius uppträdde
som talare. I nder Chicagoutställningen var den 20 juli 1893
svenskarnas dag och firades med konsert och en stor folkfest,
iivkninif uv (lus Higgiii*.
Kapten O. G. Lange.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
