Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som velat besöka de skandinaviska länderna i samma syfte. Kn
dylik färd måste ju betraktas som en tilldragelse av vikt i en
svensk-amerikans liv, och pà denna grund har jag ansett saken
böra beröras i detta kapitel. Följande svenskar och
svensk-ameri-kaner ha. da detta skrives, kommit i åtnjutande av styrelsens
stipendier: Fina Bengtson, (iustaf Ambjörn. 11. O. Olson, Vilhelm
Slomann. Finar C.orvin, Erik Koersner, Amandus Johnson, Abraham
Torell. Edwin Björkman, Gustaf Adolf Peterson, Torsten Ingeloff,
Greta Linder,- A. A. Stamberg, Ruben Nöjd, Paul Wretlind och
Leonard Strömberg.
Stipendiaterna måste efter avslutade studier återvända till sina
resp. hemland. De flesta av dem fullborda sina kurser pa ell ar,
och de ämnen, med vilka de sysselsatt sig. ha varil av
omväxlande art medicin, historia, kemi, psykologi, sociologi, juridik,
etnologi, botanik, hihlioleksvctenskap m. m. Sålunda ha prof.
Amandus .Iohnson och prof. A. A. Stomberg bedrivit historiska
forskningar, d r Torell medicinska ocb kirurgiska studier. V.
Slomann och fröken Linder studerat biblioleksvetenskap, Paul
Wretlind vägbyggnad ni. ni. Den Amerikanska Skandinaviska Stiftelsen
har av en författare betecknats som huvudspannet i den
kulturella bro. vilken under de senare ären av flitiga hjärnor och
villiga händer byggts mellan Amerika ocb dc skandinaviska
länderna .
■lag undrar, om icke de små episoder, varmed jag ämnar
avsluta detta kapitel, kunna betraktas som genuint
svensk-amerikanska. och om del ens vore tänkbart atl de kunnat inträffa i
Sverige. Sålunda omtalar red. Karl G. Fredin följande historia,
som berättats honom av en vän, Vilken var en av de handlande
personerna i tilldragelsen. Den förskriver sig från den tid. dä
Ninian Wærner redigerade den svenska tidningen i Denver.
Colorado.
Ninian Wærner, en läkare, som mycket umgicks med honom,
samt jag brukade stundom sammanträffa . berättade vännen.
Kinel-lertid räknade jag läkaren som intimare vän än Ninian. En
eftermiddag var jag ute och promenerade. Det var lugnt och stilla,
och ingenting vidare tilldrog sig min uppmärksamhet utom ett
virvlande dammoln, som allt hastigare närmade sig. Jag stod
stilla och tillade smått förvånad, men när dammolnet kom
jämsides med mig, såg jag en häst och en buggy, en tjock figur samt
hörde en röst, som sade Skall du i anledning av dagens fröjd
följa med mig ul på en åktur, min käre och dyrbare broder?’
Rösten var Ninian Wærners, och buggyn var vår gemensamma
vän doktorns. Jag såg med detsamma, att Ninian hade åtskilligt
i hatten, men så frågade jag honom: ’Min bäste Ninian. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
