Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det väldig a chicago.
otvifvelaktigt tager försteget. Densamma är född och uppfostrad i
tidningarnas förlofvade land och stad, och den anda och det
arbetssätt, som här äro rådande, har man tillägnat sig. Man
föreställer sig ofta i Europa, att den amerikanska pressen är mera
hänsynslös än andra länders. Jag tror knappast, att så är förhållandet.
Möjligtvis kan så vara fallet mot enskilda, hatade personer, i
synnerhet politiska sådana, men det finnes vissa helgade områden, som
de amerikanska tidningarna chevalereskt respektera, kanske i högre
grad än de europeiska. Jag tror, att så är förhållandet med t. ex.
det privata familjelifvets och religionens områden.
För att på så jämförelsevis kort tid ha bragt till stånd en sådan
utveckling, som den svensk-amerikanska pressen nu visar, kräfves
män af sällsynt begåfning och energi. Sådana män har
Svensk-Amerika varit lyckligt rikt på. Bland dem står i första ledet
Kuri-rcns redaktör, som journalist det klara, skarpa förståndets man,
som enskild person den fint bildade gentlemannen.
K
VIII.
Ströftåg i Chicagos svenska historia.
Hvad är det väl, som gör Bellmans Stockholm intressant,
hvarifrån har 1850-talets hufvudstadslif i Blanches framställningar fått
den charme, det äger? Är det icke de personligheters skull, som i
vår föreställning befolka Mälar-staden under dessa flyktade tider?
Själfva staden var ju då långt ifrån hvad den nu är i
bankdirektörernas, profryttarnas och alla de små ämbetsmännens tid.
Chicago är enligt mångas mening långt ifrån en vacker stad, men
hvad Chicago utan tvifvel är, det är personligheternas stad! Däraf
dess stora intresse.
Alltifrån stadens barndom, och så långt dess svenska historia
räcker, skymta gestalter, hvilkas sällsamma öden, lifsgärning och
sträfvanden i högsta grad äro ägnade att fängsla vårt intresse. Allt ifrån
Gustaf Fläcks dagar, som i början af 1840-talet, en tidpunkt, som i
Amerika anses ganska aflägsen, grundade sin lilla handelsbod vid
Clark street-bron, från Åströms, Svedbergs och kapten von
Schnei-daus tid sträcker sig en bred ström af glömda namn, hvilkas bära-
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
