Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
under det man står som frågetecken för Geijerstam, Fröding,
Heidenstam m. fi. Att Selma Lagerlöf och Strindberg börjat
uppmärksammas beror på rent amerikansk påtryckning.
Öfver känslan för Sverige ligger en viss sentimental
stämning. Man älskar hembygden men frågar ej mycket efter
landet och folket och inte ett dugg efter dess andliga odling.
Sverige står som ett slags sagoland, där Gustaf II Adolf en
gång var kung. Gustaf Adolf står i hög kurs bland
svenskamerikanerna, antagligen på grund af kampen mot
katolicismen, hvilken man här kommit närmare inpå lifvet. Om
gamle kung Gösta, "som hela Sverige murat från grund till
tak", hör man aldrig ett ord.
Det har visst icke saknats anknytningspunkter mellan
Svensk-Amerika och det moderna Sverige. Vi hafva haft
besök från de mest skilda läger i Sverige de senare 15 à 20
åren, och därvid har det talats stora ord om handslag öfver
hafvet, hälsningar från fädernejorden och sedan — har allt
gått sin jämna lunk. Sverige har ej kommit oss närmare
kulturellt sedt; det är och förblir det Sverige, man
längesedan lämnat bakom sig.
Det ser rent af ut, som om den svenskhet, som invandrarna
under de första decennierna förde med sig — och den var ej
så djupgående — skulle ha slukat upp allt svenskt, som sedan
kommit med senare tidens invandrare. När en svensk varit
här ett tiotal år, finner man hans svenskhet vara alldeles lik
dens, som varit här ett trettiotal år. Detta kan ej bero på
annat än att intrycken från det moderna Sverige här ej finna
resonansbotten och därför förklinga så fort. Detta är en
sorglig kulturföreteelse i Svensk-Amerika, som gjort, att
mycket godt från Sverige ej nått fram till oss. Orsaken härtill
är att finna däri, att kultur ledningen, som förut sades, så godt
som uteslutande lagt an på vår inbördes sammanhållning.
Tag t. ex. två af våra mest kända ledare, J. A. Enander och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
