Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
I församlingslifvet inom Augustana-synoden finner man det
reformerta krafvet på personligt arbete för
församlingsverk-sambeten väl tillgodosedt. "Arbetet i församlingen" hör man
mycket ofta nämnas. Den riktning inom svenska kyrkan,
som kanske utvecklat dess starkaste församlingslif, nämligen
schartauanismen, finner ingen resonans i Augustan
a-synoden.
Folkupplysningen på kristlig grund tillgodoser
Augustàna-synoden genom sina högre läroanstalter på ett i alla
afseenden tillfredsställande sätt. Framträdande drag i denna
skolverksamhet äro, att den tager hänsyn till den svenska
kulturen och bygger vidare på denna grundval, att den ej
inskränker sig till att enbart bibringa kunskaper, utan att den
därjämte söker dana kristliga karaktärer samt fostra de unga
till samfundstrohet. Det är dessa egenskaper, som gjort
Augustana-synodens skolverksamhet till en af svenskhetens
starkaste bålverk i den nva världen. Det är t. ex.
förnämligast från de vid synodons läroverk utbildade, som rörelsen
för svenska språkets införande som läroämne vid amerikanska
läroanstalter utgått, en rörelse, som helt visst i framtiden
skall framstå som en stor svensk kulturgärning.
Med verklig hänförelse har Augustana-synoden dessutom
ägnat sig åt social-filantropisk verksamhet, hvilken de senare
åren börjat intaga en allt mer och mer framskjuten ställning.
Det är ej alldeles utan, att detta reformerta inslag hos
synoden börjat visa sin frånsida. Det finns ansatser till, att
synoden af många börjar betraktas som ett socialt instrument
för välgörenhet och att måttstocken på det religiösa lifvet blir
storleken af pektiniär offervillighet samt villigheten att ägna
sin tid åt välgörenhet.
Det finns emellertid, medverkande orsaker till, att den
reformerta strömningen kunnat så lätt intränga i synoden.
Nationalitetskänslan har kommit mången att i arbetet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
