Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangeliska Alliansen (Svenska Dagbladet 9/12 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
gav fart åt de evangelikala enhetssträvandena och ledde
redan 1846 till bildandet av "Evangeliska alliansen". Vid
den grundläggande sammankomsten i Freemasons’ Hall
i London hade inemot 1000 representanter för den
evan-gelikalt orienterade protestantismen i Europa och
Amerika kommit tillstädes. Det var en märklig historisk
händelse, detta stormöte mellan protestanter från skilda folk
och länder. Något ekumeniskt möte i egentlig mening
var det visserligen inte fråga om. Man åsyftade ingen
union mellan kyrkor och samfund, inte ens inom
protestantismen. Man ville blott inför all världen manifestera
den redan förefintliga enheten mellan de av den
evangelikala väckelsen berörda individerna inom alla
protestantiska kyrkor och fromhetsriktningar. Men den av
mötets deltagare grundade Alliansen betydde dock en
av de stora milstolparna i den kristliga
gemenskapstankens utvecklingshistoria. För samtiden tedde den sig
som det senkomna men under århundraden efterlängtade
svaret på Jesu enhetsbön i Joh. 17: 20—23.
För en svensk ligger det nära till hands att i detta
sammanhang erinra sig Gustav II Adolfs alliansplaner på
1620-talet. Med sin bakom de politiska motiven
framskymtande önskan att slå vakt kring det för lutheraner
och kalvinister gemensamma trosarvet ter sig den
svenske konungen i själva verket som banbrytare för de av
Evangeliska alliansen under ändrade förhållanden
upptagna och fullföljda strävandena att stärka den
protestantiska enhetsfronten mot Rom. Naturligtvis stod
Alliansen främmande för varje tanke på bruket av världsliga
vapen. Och någon verklig pan-protestantisk samling
kunde den icke åstadkomma. Genom att antaga en ganska
snäv dogmatisk "basis" begränsade den sig faktiskt till
protestanter av en alldeles bestämd, tidsbetonad
from-hetstyp. Sitt mesta folk fick den även utanför England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
