Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangeliska Alliansen (Svenska Dagbladet 9/12 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
från de av den evangelikala väckelsen berörda låg- och
frikyrkorna. Det oaktat kom den emellertid att spela en
mycket betydande roll i kampen mot romersk intolerans
och romerskt proselytmakeri.
Dess vapen i denna kamp lia varit av skiftande slag.
I Förenta staterna, Kanada och flertalet europeiska länder
— bl. a. i Sverige — ha alliansföreningar grundats, vilka
under årens lopp bedrivit en omfattande upplysnings- och
agitationsverksamhet. Det största inflytandet har den
brittiska "branchen" eller grenen av Alliansen utövat.
Den har varit moderorganisationen, från vilken alla
andra alliansgrenar hämtat impulser och vägledning. Icke
utan skäl kallar den sig i våra dagar för "The World’s
Evangelical Alliance", låt vara med ett litet parentetiskt
"British Organisation" bakefter. Nr 19 Russell Scpiare
i London, där den har sitt högkvarter, utgör i själva
verket brännpunkten för världsomspännande
allianssträvanden.
Ett annat medel att stärka de inre banden och därmed
även fronten mot Rom voro de stora internationella
konferenser, vilka höllos i London 1851, Paris 1855, Berlin
1857, Genève 1861, Amsterdam 1867, Newyork 1873,
Basel 1879, Köpenhamn 1884, Florens 1891 samt London
1896 ocli 1907. En tredje arbetsmetod — bispringandet
av förtryckta protestanter i katolska länder — erinrar om
Gustav Adolfsföreningarnas verksamhet. Alliansen har
dock varit mindre inriktad på att bringa pekuniär hjälp
än på att mobilisera den protestantiska opinionen och
intervenera hos myndigheterna. Som religionsfrihetens
väktare har den med växlande framgång gjort
hänvändelser till furstar och regeringar i de katolska länderna
— framför allt i Italien och Spanien — men också vid
ett och annat tillfälle till sultanen i Turkiet och tsaren
i Ryssland. Inte ens Sverige har undgått denna en smula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
